OEH - Bilaketa

3546 emaitza etxe bilaketarentzat

Sarrera buruan (346)


Sarrera osoan (499)

Emaitza kopurua 500 elementura mugatua
Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
atorra.
etimologikoa
Etim. De ar. ad-durrâa, 'especie de camisa de lana abierta por delante'; cf. esp. ant. adorra 'túnica abotonada'.
Onom.: Illa atorra gubeidi in panno de ciclaton (1059). CSJP II 189.
sense-1
1. (gral.; IC 441v, Deen I 46, VP 2v, Lar, Añ, Dv (G); -th- L, BN, S; SP, Urt, Ht VocGr 339, Arch VocGr , VocBN , Gèze, Dv, H), ator (AN-olza-ilzarb-egüés, B) Ref.: A; A Apend ; Bon-Ond 151; Lrq; Iz Als , R 393, Ulz ; Etxba Eib ; Gte Erd 13, 199, 206; Elexp Berg ; Izeta BHizt2 .
Camisa. "Chemise. Meza erraiteko athorra, aube pour dire la messe" SP. "Athorraren hatsa, athorra hatsa gerriaz beheitikoa, tour de chemise depuis la ceinture en bas" Ib. s.v. hats. "Amiculum linteum, suerpeliza, amituna, athorra" Urt II 46. "Camisia, athorra; camisia vir, gizon athorra; camisia mul, emazte athorra" Urt IV 108. "Camisa de mujer" y "enaguas" Lar, Añ. "La camisa, o es de una pieza, como la del hombre, o de dos, que se compone de enaguas blancas, que llaman atorra, y de mangas y cuello y dos faldas abiertas hasta la cintura, y llaman txaramela y atorramauka" Lar Cor 215. "Camisa de hombre (AN)" Añ. "Chemise d'homme" VocBN, Gèze, Lrq. "Chemise d'homme ou de femme en L, d'homme en BN & S, de femme en G et V" H. "1.º (L, BN, S), camisa de hombre. 2.º (Vc, G, AN-erro-larr, L, BN), camisa de mujer. 3.º (B, Lc, R-vid, S), toda camisa. Gizon atorra, camisa de hombre. Emazte-atorra, camisa de mujer" A. "Propiamente hablando atorra, en V, es 'camisa inferior'. Antiguamente la camisa se componía de dos piezas: una que llegaba del cuello a la cintura y se llamaba sakota (V-m), samatilla (V-m), txaramel (V-gip); otra que bajaba de la cintura y se llamaba atorra" Ib. "Camisa de hombre en Garazi, donde la de mujer es mantar" A Apend. "Atorra bat, una camisa (de hombre)" Iz R 393. "Atorra gutxi, pocas camisas (cualesquiera)" Iz Als. "Atórra, la camisa (cualquiera)" Iz Ulz. "Atorria, camisa. En Eibar, la de mujer" Etxba Eib. "Bere atorrarenik ere ez du egiten (BN-arb)" Gte Erd 13 (s.v. alfer). "Camisa antigua de hombre" Elexp Berg. "Ator xurie" Izeta BHizt2. Cf. Baraib Voc 141: "Enagua o saya de hilo". v. alkandora. Tr. Poco empleado entre los autores occidentales (aparece en Lazarraga, RS, LasBer y un refrán citado por Araquistáin) hasta fines del s. XIX. Parece que en los textos orientales significa más bien 'camisa de hombre' y en los occidentales 'camisa de mujer', aunque no faltan ejemplos en contra (p. ej. en Haraneder, Prot, D. Agirre, EAEg o Irazusta), ni ejemplos en que significa 'camisa' sin más.
Atorra nola arimere aste oroz garbitu. E 27. Gonearekin atorrea. Lazarraga A19, 1190r. Txamaratilla andia ta atorra txantxarduna. "Cabezón grande y camisa con arrapiezos" . RS 168. Ato[r]ren baxen ur[r]ago narrua. "El cuero más cerca que la camisa" . Ib. 281. Gero arzen du Alba, baita elizako atorra, zein Meza erraten duenak janzitzen baitu, onek aditzera ematen draugu beztidura txuria. Ber Trat 10v (v. elizatorra ). Biluz da, orthuz da, eztu aldatzeko athorrarik, eta ez etzateko oherik. Ax 224 (V 149). Eztuzu nahi emazte gaixtoa, ez seme gaixtoa, ez zerbitzari gaixtoa, ez athorra gaixtoa. Ib. 564 (V 360). Atorrak hunkiten, bana aragia etxekiten. "La chemise me touche, mais la chair m'est plus proche, car elle se tient à moi" . O Pr 53. Athorra hurran bana larrua hurranago. Saug 61. Sedazko [='de cerdas'] athorrak hagitz sebatzen du gorputza. SP Phil 321. Huros date athorra bat, mantha bat edo mihise bat badu hoberat ioaitian. Tt Onsa 144. Trufaturik du Herodesek / Athorra xuriz bestitzen. 85. Andre atorran sartua zaude, Juanes Maria Latasa. LasBer 574. Eta berehala yartzen da [emaztea] barur egiten ille latzezko athorra edo ezperen gerrikoa yaunsten. He Phil 324. Maria gurea gorule gaixto, aren atorreak zulorik asko. (G). Aq (pág.) 63. Ikhusi zioten larruaren gainean zakharkeien zilizioa edo athorra ille latzez egina. Lg I 376. Ütz eztaiteke athor(ra) beltza bezala, delakoz gorrotoaren obra. Egiat 223. Atorra eta legia bardin sanjatzen tu, / ahal badu senarra orobat einen du. Prot 68 (cf. ib. 69, hablando de la de un hombre). Athorra bat eman deitazü destrenpien erekeitia. Etch 242. Estatu, athorra diña, bagiñdu xanyatzeko, / Zeruari bethi pleintaz, halere giñaudezko. Gy 61. Athorra bat baizik eztuenak larunt oroz egiteko badu. Arch UFH. Urrun aiphatzen dute athorra xuria, / Seinalatzen duena Eskaldun garbia. Hb Esk 188. Orai artean athorra mehea ekharri du [Iñaziok], orai zilizio garratz bat. Laph 37. Ezpeldoiko bükhata / Ala bükhata ederra! / Berterretxen athorretarik / hirur dozena ümen da. ChantP 216. Pantalon pare bat, bi atorra Donibanetik. HerVal 184. Athorra bat bazuen [Piarres Adamek] soinean elhurra bezain xuria eta athorra horren fola hain zen ongi lisatua non xut-xuta baitzagokon lephoan. Elzb PAd 6. Itze zorrotzez dena bethea zen espartzuzko athorra bat. Jnn SBi 84. Atorra-mihisen artean sar eskuara poxiño bat. HU Aurp 208. Gizon gaizoek athorra dute gerrian xamar petik ageri. Arb Igand 42. Eskua sartuten da / eskuma alderditi, / atorrea ta gona / guztien azpiti. Azc PB 68. Atorra ori asteko daukanan ondiño, neure alabea? Ag AL 71.
( s. XX) Mutikoaren atorreari aitaren zarrenagaz idun, eskutur, mauka barriak ipinteko. Ag Kr 132. Kataliñ, begiratu zazu gero nola dauzkan Malenek atorrak eta barruko gonak. Ag G 247. Atorra bat, gainetik dena xingola, urre eta girgileriaz apaindurik. JE Bur 182. Atso zarraren atorra zarra / berea balu ezer ez; / kedarra baino beltzagoa du, / garbiketako alperrez. A Ardi 96s. Jordaens igande-atorra bezain xuri-xuria gelditu zan. Lh Yol 23. Eta nolako soinekoekin! Alde guzietarik zilhatuak: athorra galtza iphurditik ageri. Zerb Ipuinak 519. Kamisola jauntzi eta, iduri zuen Migelek esposeko athorra soinean zuela. Barb Sup 39. Horra non lothu diren: anaiak iduri, / Athorrak eta galtzak orok berdin xuri... Ox 181. Atorra zarpildurik, belarra odoldurik eta bulartea zauriturik [zedukan Bikendik] . Or Mi 68. Atorra altxatu eta, bizkarretik beherago dugun haragi meta artan, ze eho-aldia eman zakoten [Piarresi] zaharo ukaldika! Zub 63s. Gizon garbiek atorraz aldatu bezala Mexikon buruzagien aldairak egin dituzte. FIr 136. Atorra xuri, / gerriko gorri, / gainetik xamarra. Etcham 126. Txanbrak botoirik gabe, / zabalik paparrak, / luzitzen dituztela / atorraren puntillak. MendaroTx 196. Ez dizkiyo estaltzen / soñeko atorrak, / iya erakutsiyan / sekretuko obrak. Yanzi 160. Ene aita ehailea zian, eta hemendik tira, handik tira, egiten zitian athorra batzu! Barb Leg 144. Ixar ta atorretarako miesetan. Otx 181. Matazak arildu, / txirrikak bete... / Moxorkak aiñezka / ernal bezate; / Ai zenbat neke, / alperrok atorra / yazteren truke. Ldi UO 49. Tabernan ere baituran / senarraren atorra. Or Eus 66. Bizkai ta Gipuzkoan emakumeak, atorra esateari txarto eritxita, euskerazkotzat artu dabe erderazko kamisa . A EY I 446. Lepoko erantsigarriak dituzten iru atorra. EAEg 8-1-1937, 756. Zer nauzu, ez niz gero ni usatua hola galtzarik gabe eta atorrik gabe! Lf Murtuts 26. Soñean zeraman atorra ta oieko maindirea etzizkioten [Usoari] aldatu gaixotu ezkeroz. Etxde AlosT 54. Ginballa, soñeko ta oñetakoak beltzak; atorra, lepokoa ta galtzerdik zurik. Jaun aundiren bat izan bear zun. JAIraz Bizia 34. Oiaren gañean zabaltzen zitun amar amabi ator. Ib. 20. Mirenen gona zetazkoa eta atorra polita. Arti MaldanB 211. Lorazko atorrea deutsut nik aitik. Gand Elorri 210. Eguberri berri, nik atorra berri; maukarik ez, ajolik ez. EZBB I 87. Ordun nik kendu nun atorra, bizkarra beltza jartzeko beraniantiak bezala. Auspoa 77-78, 27. Gaiñerako guzia, ontara: belarte-atorra, illagi gozo-fiñezko galtzak eta oiñetako leunak. Berron Kijote 31. Santzi dut atorra berria. ZMoso 58. Arrantzale gizagaxoek mahonezko atorra daramate soinean. MIH 309.

v. tbn. StPierre 23. LuzKant 107. JEtchep 80. Osk Kurl 66. Larre ArtzainE 58.
azpiadiera-1.1
(En expresiones proverbiales). " Atorra girbinez yauntzia du, erraten da Lekarotzen asarre dan batendako" A EY I 446. " Atorran ezin kabituz nago (AN-larr), gizenegiz, edo zerbait esan naiez dagona" Inza NaEsZarr 330.
azpiadiera-1.2
Gaitziriskotan dudala hanpuruskeriako eta ene ospeko ezagutgailu, [...] eta higuin dudala astagaizdunaren athorra bezala. " Detestur illud quasi pannum menstruatae" . Dv Esth 14, 16.
sense-2
2. "Endopleura, la capa más interior de la cubierta de la semilla" Lcq 31.
azpisarrera-1
ATORRA-AITZIN (-th- L, BN, S ap. Lh; atorraintzin A). "Atorraintzina, pechera de la camisa" A. "Athorra-aitzin, devant de chemise" Lh.
azpisarrera-2
ATORRA-ARRAS. En mangas de camisa. v. ATORRA-HAS.
Edo hobeki, doazi / Nola baita erraten ohi, / Hau athorra arras, hura billhuz-gorri. Gy 19.
azpisarrera-3
ATORRA-HAS.
azpisarrerakoSense-3.1
a) (BN-mix; SP (athorra hats), Dv (athorra has); atorras R-uzt, S (-th-)). Ref.: A (atorrahas, athorras); Lrq (athorra); Lh (athorras). En mangas de camisa. "Athorra hats ibiltea, marcher en chemise" SP s.v. hats. "En chemise" Lrq, Lh. v. ATORRA HUTSIK.
Betüstitü düzia behin ber zühürrak dioan arotzaz, hartan ageri da gizon bat athorras, izerdiz, khedarrez, baoen gorderik ta garren artian. Egiat 205. Batzu bere laneko soinekoetan, kasik athorra has, bertze batzu errege bezala jauntziak. Zerb Metsiko 189. Athor-has gerriraino, mailu bat eskuan. Ox 167. Yaun-soinekoak alde bat utzirik, atorra-has, asi zen bere funtsen lantzen eta zaintzen. Zub 87. Atorra-has, aitzina urrezko edergailuz, botoinen ordez. Ib. 115.
azpisarrerakoSense-3.2
b) (Sust.). "Athorraren hatsa, athorra hatsa, gerriaz beheitikoa, tour de chemise depuis la ceinture en bas" SP s.v. hats. Parece tratarse de una falsa interpretación.
azpisarrera-4
ATORRA-HAS EGIN. "Exue camisiam, athorra erauntz egizu [...], athorra hasegin zaite" Urt IV 110.
azpisarrera-5
ATORRA-HASTU (-th- Urt, H; athorrastü S; athorra hatstu SP A). Ref.: Lrq (athorra); Lh. "Athorra hatsturik" SP. "Athorra hatstuko zen , [il] se serait mis nud en chemise" Ib. s.v. hats. "Exuere camisiam, [...] athorra has izatu, athorra hastu" Urt I 109. "Athorra hastu aurkhitu zuten, il le trouvèrent en chemise" H s.v. hasa.
Hok atorra hastu ziren, harek goititu zuen apur bat sotana, gerrian tinkatzeko. JE Bur 137.
azpisarrera-6
ATORRA-BELTZ. De camisa negra.
Zozoak fascista (ator beltz) beleari. Anab Usauri 119.
azpisarrera-7
ATORRA-BUZTAN (L, BN, S; -th- S). "Colgajo de la camisa" A. "Athorra-büztan, pan de chemise qui sort de la culotte, derrière, aux enfants" Lrq.
azpisarrera-8
ATORRA-EGILE. "Athorregile (S), chemisier" Lh.
azpisarrera-9
ATORRA-ESKUMUTUR. "Poignet de chemise, a thor-eskumuthur" T-L.
azpisarrera-10
ATORRA-FOLA. Cuello de la camisa. v. ATORRA-LEPO.
Non-nahi ezautzen da gizon mutzurdina: / Bethi soinean zerbeit huts edo zikina; / atorra fola makur, autsia potoina. J. David GH 1922, 165.
azpisarrera-11
ATORRA-GAIN. Cuello de la camisa.
Bera zen sekail eta zut, erdi-igandekari beztitua, ezpartin zuritan, athorra-gaineko botoina idekia. Larz GH 1959, 86.
azpisarrera-12
ATORRA-GORRI. Que lleva camisa roja.
Zenbait athorragorri, itsasoko lehoinak, hurbildu zitzaizkoten, eta erakutsi zioten alfer handienak xutikarazten zirela, sokak bustiz. Hb Egia 150.
azpisarrera-13
ATORRA-GUDA (Lar). Encamisada, ataque nocturno de soldados cubiertos con camisas blancas. "Encamisada" Lar.
azpisarrera-14
ATORRA-IDUN. Cuello de la camisa.
Zapartadan yagi, atorra-iduna lotu, txartesa ertsita, uleak ezkerraz legunduaz, atea zabaldu autsanean [...]. A Latsibi 145.
azpisarrera-15
ATORRA-JANTZIAN.
Andik oso gutxira, kristau-talde ugari bat bixtatu zuten, atorra-jantzian zetozenak, eta ikustaldi beldurgarri onek erabat irauzi zuan Santzo Panzaren kemena. "Descubrieron muchos encamisados" . Berron Kijote 209. Gauaz, eliz-atorra-jantzian, zuziak piztu-ta, errezuan, beltzez estaliak. Ib. 211.
azpisarrera-16
ATORRA-JARIO. "Pañalón, a quien le cuelga el pañal, atorrajario" Lar. Cf. Barb Sup 40: Alkate-Jauna, athorra dariozu! .
azpisarrera-17
ATORRA-LEPO (BN-baig, R, S; -th- S). Ref.: A; Lh; Lrq. Cuello de la camisa. "Col de chemise" Lh y Lrq.
Eta biharamunean ere, mihise, burukita, atorra lepo edo deus ez zinuten hatzeman odolztaturik? HU Aurp 185. Bainan, athorra-lephoaren erdian egoiteak ere lanik aski emaiten zakon. Barb Sup 9. Athorra-lephoa hetsirik, beren jauntziak soinean emanik. Barb Piar I 59. Atorra lepo-zikin, Munoko. "Cuello de camisa sucio los de Munoa" . Or Eus 62. Atorra lepoa ez zuen zabalduko ere berorik haundienean. Larre ArtzainE 40.
azpisarrera-18
ATORRA-MAGAL. Borde de la camisa. "Ebruan be ezin garbittu / zure atorra magala..." Etxba Eib.
azpisarrera-19
ATORRA-MANTARRAK. "(R), las camisas (de varón y de hembra)" A.
azpisarrera-20
ATORRA-MAHUKA. "La camisa, o es de una pieza, como la del hombre, o de dos, que se compone de enaguas blancas, que llaman atorra, y de mangas y cuello y dos faldas abiertas hasta la cintura, y llaman txaramela y atorramauka" Lar Cor 215.
azpisarrera-21
ATORRA-MAHUKA-HAS. En mangas de camisa. "Athorra-mahunkas, (S), athorra-mahunkahas (L-ain), en mangas de camisa" A.
Hara direnean, emaiten dira biak athorra-mahungahas edo gerriraino buluzirik. HU Zez 22. Eta, athorra-mahunkas, bulhar batzu gaitzak athorra hartarik beltz beltza ageri. Barb Sup 148. Sukaldera zoan Piarres, atorra-maunkas, noiz-eta ere ateratzen baitzaio erridau baten azpitik gizon bat. PGarm GH 1933, 322. Bai, ikustekoa zen egiazki, Borda-ttipiko nausia, atorra-mahunga-has, buru-has, sarde luze bat eskuan. Lf Murtuts 8.
azpisarrera-22
ATORRA-MAHUKA-HASTU. Ponerse en mangas de camisa.
Athorra mokhasturik, mahain-muthurrean jarri zen. Larz GH 1959, 82.
azpisarrera-23
ATORRA MOTX. "Chemisette, athorra-motx" T-L.
azpisarrera-24
ATORRA-MUTUR. Borde de la camisa.
Ta ori adirazoaz, gonak jaso eta azpiko gona zuri ta atorra muturra erakutsi nai eutsen an inguruko emakumeei. Erkiag Arran 144.
azpisarrera-25
ATORRA NABAR (S ap. Lrq; A), ATORRA ÑABAR (Foix). "Chemise de couleur, athorra ñabarra" Foix.
azpisarrera-26
ATORRA-OIHAL (L, BN, S; athorroihal BN, S ap. A; VocBN, Dv). Ref.: A; Lh. "Athorroihal, coupon de toile propre à une seule chemise d'homme" VocBN. "Erosi ditut hamar athor-oihal" Dv. "Athorroihal, tela para hacer camisas" A. v. atorragai.
azpisarrera-27
ATORRA-PAPO (L-côte; -th- Foix ap. Lh). "Cuello de la camisa" A. "Athorra-papo (S, Foix), plastron de chemise" Lh.
Hantxet zen Piarres, Doniane Garaziko garan, athorra xuri ederretan, botoin urhea athorra papoaren erdian, bere galtza ederrak soinean. Barb Sup 45.
azpisarrera-28
ATORRA-PETRAL. Borde de la camisa.
Xakur debruetarik biga athorra petralari lothuak zituen. Barb Sup 48.
azpisarrera-29
ATORRA-SAKOTAK (V-m ap. A). "Las dos piezas de que se compone la camisa antigua de la mujer" A. v. ATORRA-TXARAMELAK.
azpisarrera-30
ATORRA-SAMATILAK. "Atorra-samatillak (V-m), las dos piezas de que se componía la camisa antigua de la mujer" A s.v. atorra-sakotak. v. ATORRA-TXARAMELAK.
azpisarrera-31
ATORRA-TXARAMELAK (V-gip ap. A; atorra txamelak Aizk). "Las dos piezas de que se componía la camisa antigua de la mujer" A s.v. atorra-sakotak.
azpisarrera-32
ATORRA-HUTS. "Athorra-huts ibiltea (L), andar en camisa una mujer" Aizk. v. ATORRA-HAS.
azpisarrera-33
ATORRA HUTSAGAZ. En mangas de camisa.
Eleuskeo ardiari / itxiko bakean, / alper atorra utsagaz / gelditu soinean. Azc PB 69.
azpisarrera-34
ATORRA HUTSEAN. En mangas de camisa.
Goiz baten yagita ator-utsean igon eban etxe goienera bere bearra egitera. Or Tormes 83. Eta an barneko ezkaratzean zauden ator-utsean bere lagunak, zizpak eskuetan. FIr 139. Baña zu! nola atorra utsian, bedartzan eta goizeko bostak inguruan? Etxba Ibilt 471.
azpisarrera-35
ATORRA HUTSIK. En mangas de camisa.
Atorrutsik zebillan Ilargungo landan. Or Eus 284. Santxok sartzen ikusi zuaneko, ator-utsik, buruko zapia kaskoan, krisaillua eskuan eta mutur-zorrotz [...]. Berron Kijote 187.
azpisarrera-36
ATORRA-ZAHAR. De camisa vieja. "Atorra-zar ta fraka-erre, asarre gin e an bart bere [...], el de la vieja camisa (V-ple)" A EY III 176. "Atorra-zar ta praka-erre, asarre nintzoan bart bere (V-ger)" Ib. 176.
Bakizu nor zarien zuek, batau da bestiori? Atorra zar da prakerre. Eta zueri antxiñakuena esan biar jatzue: Atorra zaar da prakerre, asarre nintzuan bart bere. A BGuzur 119.
azpisarrera-37
ELIZ-ATORRA. v. elizatorra.
atorra
<< atondoratu 0 / 0 atotsi >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
Library zlibrary project
z-library z-lib project
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper