Tr. Encontramos ejs. seguros de serore en Mendiburu, Gamiz, Lizarraga de Elcano, Aguirre de Asteasu, Yanzi, S. Mitxelena y Orixe; seror aparece en unos versos del s. XX citados por Arradoy (SFran 19), y sorore en Mendiburu y Aresti. En DFrec hay 16 ejs. de serora, 12 de ellos septentrionales.
sense-1
1.
(AN, L, BN, S; Volt 114, SP, HtVocGr 416, Lar, Añ(AN), ArchVocGr, Gèze, Dv, H);
serore;
seror;
sororeRef.:
A;
Lrq. Monja; beata, mujer que vive en una congregación religiosa. "Religieuse" SP, Ht VocGr. "Monja", "beata" Lar y Añ. "Sœur" Gèze. Tr. Propio de la tradición septentrional. Al Sur se encuentra en autores alto-navarros (F. Elizalde (96), Mendiburu, Lizarraga) o de influencia alto-navarra (Gamiz); hay además algún otro ej. meridional moderno (S. Mitxelena (Aranz 87)).
Fraide eta serora izateko. LçIns G, 5r.
Ziduriela serora / deboten komentua. EZNoel 155.
Santa Klarako serorak. Harb 414.
Seroretara zautan gogoa, / ezteietara aizeak naroa. OPr 530.
Seroreki aragizko bekatiaren egiliak. FPrS 25.
Fraide eta serora guzien debozioneko kharra. Ch I 18, 5.
Seroren komentuetan permisionerik gabe sarzea. CatLav 61.
(V 39)Joango gara nai baduzu / zubira edo errotara, / edo serorean aldetik / aspiti errekaldera. Gamiz 205.
Serora sartzeko desira. HePhil 391 (SP 387 serora).
Konbentuko serore batek. MbIArg I 350 (264 sorore).
Seroretatik azken emaztialadrano. Egiat 218.
Agredako serore benerablegárrek. LEMatr3 229.
Heren ordenako serora. Monho 38.
Andre-dena Mariaren kongregazioneko serorek. MarIl 89.
Neskatxen altxatzeko serorak badire. HbEsk 118.
Baziliza eta haren serora lagunak. JnnSBi 98.
Komentüko serorak. IpHil 114.
Neskatokoa seroretan ibilki, mutikoa errientetan. HUZez 148.
Serora joaiteko on zare ja segurki. BarbSup 53.
Txori eijer bat atzaman düzü / Paueko seroren konbentin. (S). Balad 110.
Ama samur bat izan zait bethi / hemen edozoin serora. LfMurtuts 45.
Etxe horrek zenbat eta zenbat apez eta serora ez du eman!ZerbAzk 76.
Ez nuk aski saindu serora sartzeko. JEtchep 67.
Katixima aldiz, serorek egiten zaukuten euskaraz. XaOdol 25.
Serora sartua zela Tolosako Missions Etrangères-etako komentuan. Etchebarne 121.
Lanik ez dozu egingo, / señoran antzera.FEtxeb 157.
v. tbn. Mat 148. Bp I 23. Mst I 25, 8. Iraultza 155. Dh 255. JesBih 473. Jaur 133. Laph 73. CatS IX. ChantP 8. Elsb Fram 128. Lap 348 (V 159). Arb Igand 145. Etcham 167. JE Ber 73. Balad 210. Larre ArtzainE 107.
sense-2
2.(V, G, AN, B; Lar, Añ, Arch VocGr, Dv, H), serore, sorore. Ref.: A; Etxba Eib; Elexp Berg; Izeta BHizt2; ZestErret. "Candelera", "diaconisa" Lar."Santera, que cuida de ermita o santuario"Añ.
"Benoîte"Arch VocGr y Dv."Solterona que sirve en la iglesia"A.
"La mujer encargada de recoger los panes y la cera de las sepulturas en la iglesia"Etxba Eib. v. Lar Cor 127ss, donde se explican su origen, estado y funciones. v. ANDRE SERORA (b)..
Ate au zaitzen zuan diakonisa edo serore batek. AA II 48.
Kasilda Garrokoa da Guadalupeko seroratzat paperetan lenengo arkitzen dana. ZabEE 1884b, 203s.
Serorari ollanda ta esnea eskueratzi. AyerbEEs 1917, 81.
Emezortzi serore eta bortz emagin. OrEus 108.
Naiz dela apezan serbitzari, / berdiñ seroria. Yanzi 43.
Illobiko argia pizteko agintzen zionate serorari. OrQA 114.
Apaiz bikario jauna, beltzez jantzirikako sorore zahar eta misteriotsu batzuekin. ArtiTobera 263.
v. tbn. NEtx Nola 19. Munita 115.
azpiadiera-2.1
"(V-ger-arr-oroz), mujer del sacristán"A.
sense-3
3."(G-bet), cierta gaviota, una de las más grandes y hermosas"A.
sense-4
4."(V-arr), cierta especie de nuez"A.
azpisarrera-1
ANDRE SERORA;
ANDERE SERORA.
a) Monja. O santa Klara, hainitz andre serora deboten ama. Harb 401. Santa Theresa andere serora espaiñola hark bezala. Tt Arima 129. b) Sacristana. v. supra (2). Graziote, oi Graziote, / Bardozko andre serora. 'Dame Benoîte'. Monho 36. Andre-serorak ditu Elizak arthatzen, / bere bizi guzia hetan du higatzen. Hb Esk 202. Kontu egin niro nik, beatterreri, xantreari eta behar bada andre serorari! Barb Sup 23. Erran zion Kattalinek andere-serorari. Lf Murtuts 37.
azpisarrera-2
SERORA BELTX.
Miembro de la congregación de la Hijas de la Cruz. Uztaritzeko Serora Beltxen komenturat. BarbPiar II 243.
Etcheverry Uztaritzeko serora beltxen omonier xahar zenak. LfELit 278.
Serora beltxetako ikasleak. LarreArtzainE 127.
azpisarrera-3
SERORADUN(Colegio) de monjas. Hets-kitzue hortik freradun, seroradun eskola hoik. HUZez 114.
azpisarrera-4
SERORA-ETXE.
v. seroretxe.
azpisarrera-5
SERORA-KOMENTU.
Convento de monjas. Serora komentuetako aitzindariek. HUAurp 148.
Duela hamabortz bat urthe eraikia izan den serora-komentu [bat]. JEBer 55.
azpisarrera-6
SERORA NAGUSI.
Abadesa. "Abbatissa, [...] seróra nausia" Urt I 15. Serora-nausi baten eskutitzetik badakigu zer bihotzmina ukan zuten Compiegneko komentuan. ZerbAzk 55.
azpisarrera-7
SERORA-SOIN.
Hábito de monja. Errosaliak hartzen du seror-soina. Birjin 298.
azpisarrera-8
SERORA URDIN.
Miembro de la congregación de las Siervas de María. Hauk oro dira Kanboko Arditeian, Angeluko serora urdinek ongi artatuak. Herr 11-3-1993, 6.
Angeluko Serora Urdinen komentuari datxikola. LarreArtzainE 256.
azpisarrera-9
SERORA XURI.
Miembro de la congregación de las Hermanas Misioneras de Nuestra Señora de Áfrican. Urkoitar nexka gazte bat, Serora Xurietan hila. "Sœur Blanche".ArdoySFran 21.
azpisarrera-10
SERORAZKO.
Religioso, propio de las religiosas. v. serorakarazko. Serorazko berthuten moldearen hartzerat. Birjin 181.