1.
(V, G, AN, B, BN, Ae, S, R; O-SP 231, SP, Aq 98 (AN), ArchVocGr, VocBN, Gèze, Dv, H);
naar (BN-ciz-baig)
Ref.:
A (nabar, naar); AEF 1926, 46; EI 104; Lrq; JMB At; AEF 1960, 59; Iz UrrAnz, ArOñ, To; CEEN 1969, 218; Elexp Berg; ZestErret. "Un hierro para arar como cuytre, que por otro nombre llaman nabarra"(Vardizarbe, 1589). LexHNav I 116.
"Coutre"SP, Gèze.
"Cortante, instrumento con que abren a trechos la tierra para layarla más fácilmente"Aq 98.
"Nabarra ta nabarska (Sal, R), la reja y la rejilla"A.
"Nabarra, burdiña zorrotz bat aga luzeaz, soloan laietan dabiltzenean zoi guztiak bardin urten daien ertzak ebagitteko"OnaindEEs 1931, 198.
v. goldenabar. Ene usantza gaixtoak / khentzatzu errotarik, / nabarrak nola berroak / alhor zainhoetarik. EZ Eliç 62. Goldearen amorekati pot nabarrari. O Pr 201. Nabasai, iruortz ta nabarrak igaro biar dabee soluan. Mg PAb 150. [Martinek] harturik nabar zorrotza; / hartaz kalitzen du hartza. Etcham 201 (v. tbn. 200). Bere naar guziekin aren gainean urkilatzen da [...]; metalaren gorputz berean txertatutako zerra bezela da. "Se ahorquilla en él con todas sus rejas". MEIG IX 120 (en colab. con NEtx). v. tbn. Izt C 232. NecCart 6. HerVal 138.
sense-2
2."(G, R), surco abierto con este arado"A.
sense-3
3."(?), cuchillo"A.
azpisarrera-1
NABAR-ETXE.
"Nabarretxia, la madera donde se fija la cuchilla" Iz ArOñ (s.v. etxe).
azpisarrera-2
NABAR GARBITZEKO.
"(H), curette pour charrue" Lh.
azpisarrera-3
NABAR-LAIAN(A Apend, que dice que no es nabaslaian). Abriendo surcos (?).
azpisarrera-4
NABAR-MUTUR.
Nabar muturreko burdina bat. HerVal 234.
(sg. el ed.: "barra de hierro para tiro del arado")