1.(R-uzt), maister (Sal), maxter (Sal; Foix). Ref.: A (maister); ContR 533; ZMoso 69 <mas->. "Mayoral, zagal mayor" A. "(Maître) berger" Foix. v. UNAI-MAIZTER. Desiratzen ginduke [...] emaiten bazindute maister bat, alamenos ez gendezake hainbertze ardi eta bildots eskas atzeman gure artaldetan. SaraGut 134. Bota (erritik) ordu gaistoan maxter, altsai, nirabe kontulariak (228). LE-Ir. Beriala diaitu zuen bere maxterra Jazinto. ZMoso 40 (41 master).
sense-2
2.(VP 59v, Lar, H), maiztar (G-goi-nav; Añ (G, AN)), maister (G, B, BN-baig, Sal; Lar Chaho, Dv (G), H, Zam Voc), maistar (V-m; H), maixter (H), maixtar (G-to), ma(i)ester (H), maxtar,maxter (G, B; Dv (G), Lh (BN, S)), master (BN-baig). Ref.: HerVal 279; A (maister, maistar, maxter); AEF 1955, 82; Iz Als (maiztarra), To (maixtarra)."Casero, inquilino", "colono" Lar y Añ."Quintero, bordaria, baserri maisterra"Lar.
"Rentero"Añ.
"Métayer"Lh.
"Maister, Magister, para Cicerón, era el que tenía cargo, intendencia o manejo de alguna cosa"GarateCont,
BAP 1949, 361.
v. errentero. Tr. Documentado en textos guipuzcoanos y navarros desde mediados del s. XVIII, y vizcaínos desde finales del XIX; al Norte lo emplean Goyhetche, Elizanburu y J. Etchepare (maizter-etxe ). En DFrec hay 2 ejs. de maizter y 1 de maistar.
Geienak edo beinzat asko jaiotzen dira maister ta itxe prestatuan. MbIArg I 203.
Paratuzé maxter bekála Madrilgo kaballero Juan de Vargas deituarén. LEJMSB 449.
Maisterrai barkatuaz zor zuenetik. Gco II 84.
Ondatuko ditu maiztar oiek, eta emango die bere maaztia beste batzueri. OteizaLc 20, 16 (Ol maizter; Lç laborari, He, Leon mahastizain, Dv etxetiar, Brunet, Arriand, Ker, IBk nekazari, IBe langile).
Maisterrak indarra baldin badu nausiarentzat obe dala. ItDial 64 (Ur errenteru, Dv etxetiar, Ip etxe zañ).
Markes de Balmedianoren maizter Ursugoena deitzen zaion baserri-etxean bizi zana. IztC 191.
Horla ikhusten dire maisterrak askotan / mendeak irauten egoitza beretan. Gy 173.
Dolare bat eta etxea egiñik, maizterrai beren-gañ eman zien. Lard 431.
Lenago maiztar bizitzen dana / ez da jarriko nagusi. Xe 315.
Eta zelan zarean zu barriz maizterra. ABAmaE 336.
Etxe-txarreko borda txarragoan zituan maizter. ElzbPAd 15s.
Beren lurrak eta maizterrak ezagutzera. AgG 302 (in EEs 1917, 170 maister).
Emazu oraiko eguneko etxezain edo maixter (métayer) bat. JEGH 1932, 332.
Etxe au [...] Kaisar nere yabearena duzu [...] ta ni Aren maizterra. GoenY 1934, 98.
Mikel Igarategi, Munoko maiztarra. OrEus 20 (132 maizter).
Nere nausiaren maxtarrai zorra barkatuko diet. IrYKBiz 305n (387 maistar).
Estaduaren maister bailitzan [baserritarrak]. EguzkGizAuz 148 (123 maizter).
Maizterrak onean etxea ustu nai ez balu."El inquilino".EAEg 1-11-1936, 187 (v. tbn. maiztar en la misma pág.).
Maizter danak ez dira zuaitzaren etsaiak. Munita 105 (tbn. en la misma pág. maiztar).
Maizter jarriko al gera etxe on baten jabegai izanda?EtxdeJJ 64.
Etzagunek maister edo errentadoreari euren zatietati emoten eutsiela. AkesIpiñ 25.
Geroztik maizter askok dituzte / beren etxiak erosi. UztSas 75.
Etxe txarrean nagusi baiño, onean maizter obe. EZBB I 105.
Euren maizterrak nagusiaren naira autarkia emotera beartu nai izaten zituen etxe jaubeak.EtxabuKontu 63.
Gu jaio giñan basarria etzan gurea. Maiztarrak giñan. Albeniz 28.
v. tbn.
CartAnd 381. Bil 82. Xe 347. Arr EE 1885b, 472. Etxeg RIEV 1908, 117. Kk Ab I 40. EA OlBe 98 (inEEs 1918, 130 maiztar). NEtx Antz 7. BEnb NereA 144. And AUzta 42. Zait Plat 9. Erkiag BatB 102. Salav 24. Berron Kijote 165. Ataño TxanKan 23. Maiztar: Tx B II 59. TAg Uzt 79. Maixter: JanEd I 16. Noe 122.
azpiadiera-2.1
Habitante (sentidos prop. y fig.). Toledon izan zela ango habitante o maister bat kondenatua bizia galzera.
FamInst
887.
Aundi ta txiki guziak ziran euskaldun uts barruti aetako maiztarrak. Mok 6.
Kanpantorre xârrean / bata [txolarrea] bezin lasai, / bestea da maiztar / Tuileri goitarrean. LdiBB 70.
Etxe batean zoritxarra auzokide eta maiztar izaten asten danean. ErkiagArran 170.
Lo egiteko gogoz dagozala ango [kartzelako] "maizterrak". ErkiagBatB 190.
Zorriak [...], eskekoak aldean dituan maizterretarik batzuk. Ib. 115.
Emen bai goian bizi doala / alturen, beeko, maisterra. GandElorri 54.
Ero-etxeetako maizterren egitekoa da hori. MIH 208.
v. tbn. EA Txindor 64 (OlBe 16 maiztar). SMitx Aranz 34. Maixtar: Loram 121.
4.maistar (H). Publicano, arrendatario del cobro de impuestos. Etorri ziran maistarrak ere berarengana bataiatzera. OteizaLc 3, 12 (Lç, He publikano, Dv zerga-biltzaile, Brunet arrendatzalle, Ol zergari).
sense-5
5.maixtar. Visitante. Maixtarrak (arrotzak), be, guztiz ikeratuta geldituten dozak aiñ txukun, eder, biargiñ eta ekandu jainkozko errixa ikusten juekanien. A. BarandiaranEG 1955 (1-2), 14.
sense-6
6.(V-gip), maiztar (V-gip), maxter. "Maiztar bat, maiztárrak, las dos maderas laterales de la rueda del carro"IzArOñ.
"Tabla central de la rueda compacta de carro, más gruesa por cuanto que tiene como función sujetar el eje"ElexpBerg.
Orgek ez zuten aphaindurarik, bainan eder ziren berenaz. Garbi ziren, [...] pertika (timoia), maxterrak, farak eta gain guzia, pherdez.LarzGH 1959, 87.
azpisarrera-1
MAIZTER-BURU.
Cabeza de familia de inquilinos (?). Ez âide, ez nausi, ez maiztar-buru / izanik, zenbait da sartzen!"Inquilino".OrEus 415.
azpisarrera-2
MAIZTER-HERRI.
Colonia. Eladeko maizter-erri au [Krotone] menperatu berria zeukan Sibari aberatsak. ZaitPlat 52.
azpisarrera-3
MAIZTER-ETXE.
Casa de inquilinos. Nolakoa behar litaken gela hura [...] etxetiar edo maizter etxe batean. JEBur 186.
azpisarrerakoSense-3.1
Vivienda en alquiler. Etxea betetzeke izango balitz oraindik, maiztarra itzuli liteke lengo maizter-etxera. EAEg 1-11-1936, 187.
azpisarrera-4
MAIZTER-GUDARI.
Mercenario (?). Elade barrena bitariko iauntxokeria nabarmen egin zan: zarrena, gizarte-auziak ekarria zuen, eta berriena, maizter-gudariek. ZaitPlat 15.
azpisarrera-5
MAIZTER-MENDI.
Monte arrendado. Jaun bati bururatu zitzaion bere maiztar-mendietan piñu ori sartzea. Munita 76.
azpisarrera-6
MAIZTER-NAGUSI.
"Maxter-nausi (B), administrador, vigilante de inquilinos" A.
azpisarrera-7
UNAI-MAIZTER.
Mayoral de pastores. Orti Lehoarriç, faciet ut lingua nauarrorum dicitur unamaiçter (Libro Redondo de la Catedral de Pamplona, 1167). TAV 2.2.11, 47 (Moret traduce: "como se dice en la Lengua de los Navarros un Maizter (suena en Vascuence Mayoral de pastores)"; cf. TAV 2.2.11, 49: "según Fr. Tomás de Burgi, San Miguel de Excelsis, Pamplona 1774, libro 3, p. 33, en la copia que de este documento había tomado del Libro Red. de Pamp. se leía Unainausi"). Et si ille qui erit unamayçter facit dagnum in uaccis in alius ulius [...] (1167). TAV 2.2.11, 47. Yar itzazu nere abeltalde guzien unai-maizter. Ol Gen 47, 6 (BiblE arduradun).