Tr. Documentado al Sur desde Capanaga y al Norte desde Larreguy (en la forma palat. umexurtx ). Umezur(t)z es la forma más usual en textos meridionales (umezurtza, con -a constitutiva, en Arrue (GB 98 y 123) y umezurtze en el Añibarro de EL 1). En la tradición septentrional hay tanto umezurtz como formas con palatalización (umexur(t)x, umaxurtx ), siendo estas últimas algo más frecuentes. En DFrec hay 13 ejs., meridionales, de umezurtz.
sense-1
1.
(V, G, AN, L, BN; Mic 7r (ume-surz), Ht VocGr 393, VP 91v (-zurz), Lar (h-), Añ, Arch VocGr , VocBN , HeH Voc , Dv (V, G, L, BN), H, Zam Voc);
umazurtz (L; HeHVoc, H);
umezurra (det.; VocCB
Dv (V))
Ref.:
A (umezurtz, umazurtz); Iz UrrAnz, Ulz (umezurzak), ArOñ, To ; Etxba Eib ; Elexp Berg. Huérfano."L'orphelin, l'orpheline"Arch VocGr..
"Gizajuak iru umezurtz laga dittu"Etxba Eib..
v. emazurtz. Ea alimenturik emon ezteusteen umezurzai eta alargunari. Cap 115.
Umezurtze triste eginik / gagoz Aita bagarik. AñEL1 209 (EL2 210 umezurtza triste).
Il zitzaizkan gurasoak eta geratu zan ume zurtza. AA III 532.
Ez diezute kalterikan egingo alargunari eta umezurtzari. UrEx 22, 22 (Dv, Ker, Bibl umezurtz).
O! Ama erri laztana! / Ume zurtz legez ikusten zaitut / gure guraso ziñana. ABAmaE 59 (v. tbn. 152).
Ume-zurtz gagoz / Foru baga. Ib. 13.
Beste guraso askok / euren bizitzea / galduta itxi dabe, / ume zurtz etxea. Ib. 354.
Mesedezko-etxetarako eta umezurtzen tokietarako. ItzAzald 119.
Thana deitzen den herriak baditu umazurtz lur lanari ohart-arazten hasiak. Prop 1906, 115. Amarik gabeko umea ume zurtza da. ArgiDL 107.
Ume zurtz giñan ta bai-genduan / aita on baten premiña. Enb 84.
Aita gabe, umezurtz dira irakurtzera zoazen olerki auek. Aitzol(inLdiUO 3).
Burnibide-lanarien umezurtz emakumezkoak. EAEg 2-12-1936, 440.
Orain, euskal-letrak umezurtz geldi dirala esan dezakegu. GaztMusIx 5.
Ez al dozu munduan iñor? Orren umezurtza al zara alde guztietatik?ErkiagBatB 200.
Ordutik ona umezurtz nago / maixu onena galduta. BEnbNereA 99.
Bizitza guzian bere umezurtz-aidea zeramala, amandrearen oroitzak bete izan zion amaren utsunea. NEtxLBB 37.
Urdiña kapitana illa, gure konpañia umezurtz gelditua zan.Alkain 133.
Nire ama, amazortzi urtegaz geratu zan umezurtz.Gerrika 15.
Hizkuntza umezurtz --ahaide ezagunik gabe-- duguino. MEIG IV 98.
v. tbn.
CrIc 83. fB Ic II 166. Izt C 452 (umezurz). BBatzarN 201. Elzb PAd 15. Azc PB 151. A BGuzur 113. Ag AL 103. JE Bur 200. Inza Azalp 7. Jaukol Biozk 49. Etcham 71. TP Kattalin 177. MendaroTx 39. Otx 100. Ir YKBiz 450. Lek EunD 16. Alz Txib 83. Zait Sof 32. Lf Murtuts 35. Mde Pr 51 (h-). Or Aitork 237. Etxde AlosT 21. Txill Let 53. Gand Elorri 200. Arti Ipuin 25. Ugalde Iltz 59. Vill Jaink 91. MAtx Gazt 106. Xa Odol 246. Berron Kijote 125. Etxabu Kontu 167. Ataño TxanKan 179. Onaind STeresa 53.
azpiadiera-1.1
(Precedido de sust.). Haur umezurtz eta eri xaharren aterbe. HUAurp 148.
Erregiñ umezurtza. AgAL 110.
Adiskide batzuen seme umezurtza. AgG 58.
Barrutiko Juanen alaba umezurtza. NEtxAntz 59.
Mutil umezurtz baten ibillaldiak. AnabPoli 3.
[Orixek eman behar zigun] euskaldun umezurtzok ez genduen poema nagusia. MIH 291.
v. tbn. Jaukol Biozk 50. Erkiag BatB 133.
sense-2
2.Niño desgraciado. Onelako ume-zurtz triste, sentidu nausi edo prinzipalén faltan dagozanén [...] mesedian. "Estos desgraciados seres [=los ciegos y los sordomudos]" (1862). BBatzarN 197.
sense-3
3.Solo, separado (de otra persona). Eta bere burua lurrian ikusten ebala, beste lagunagandik umezurtz, beittu eban bere jiran. EtxbaIbilt 461.
azpisarrera-1
UMEXURTX(-rx BN). Ref.: A (umexurx); Lh (ume). (Formas con palat.). "Huérfano" A. Yazartzen diozue alhargunari eta ume-xurtxari. Lg II 183.
Ezen Jainkoa alargunen laguntzaillea eta ume xurtxen aita da. EgunO(inArbIgand 186).
Ene eskualdean bilduak banituen ehun eta hirur hogoi umaxurtxa. Prop 1897, 208.
(v. tbn. 1906, 58)Zonbait egunen buruan aitak / umexurx ninduen utzi. LfMurtuts 45.
Umetxurx batek boza ederra du. Herr 7-11-1963, 4.
Umetxurxa toreador batekin johan da geroxago. Ib. 4.
v. tbn. Jnn SBi 37. Zerb IxtS 105. Umexurx: Laph 247. Ox 55. Umaxurx: GH 1921, 526.
azpisarrera-2
UMEZURTZ-ETXE.
Orfanato. Erri-Gudarien Umezurtz-Etxea eta Aurrendako Babes-lekuak bezelako Iraskunak. EAEg 11-2-1937, 1037.
Txabolatik umezurtz-etxera aldatu zan eta. [...] Eta umezurtz-etxetik zirkora. LabSuEm 208.