(Lar, Dv; -ph-L; H);
alporxa (HtVocGr, ArchVocGr, Hb);
alforxa (R-is; VocBN, Hb, H);
alfotxa;
alfortxa (H);
alproja (G-goi; VocZeg 285);
alpotxa;
alforja (S; Lcc, Gèze);
alporja;
alputxa;
alfroxa;
alfurka (SP);
alfora (L);
anforxa (Hb);
arputxa (-ph- Hb)
Ref.:
Lh (alphortxax, alfora); JMB AEF 1926, 44; Iz R 301. Alforja; morral, zurrón. "Alfurka, bissac devant & derrière" SP. "Besaces" Ht VocGr. "Alporxa, la besace" Arch VocGr. "Sorte de sacoche ou de bissac que les cavaliers portent sur leurs chevaux" Dv. "Alphorxa, bi zakhutto elkharri datxekotela" HeH Voc. "Sacoche" VocBN. "Alprojaak, alforjas (G-goi)" JMB AEF 1926, 44. v. aneka; cf. alproja. Tr. Documentado desde mediados del s. XVIII, tanto al Norte como al Sur. Las variantes mejor documentadas son: alforja al Sur (Cardaberaz, J.A. Moguel, Iztueta, Oteiza, Brunet, Hualde, un ej. dudoso (quizá alporja ) de Samper y ZMoso (34)) y alpotxa al Norte (Hiriart-Urruty, Prop y Barbier (en éste último junto a alfotxa )). Hay además alportxa en DvHtoy (-ph- ) y Lafitte, alfroxa en unos versos vizcaínos de principios del s. XIX, alportx en Iturriaga, alphorxa en HeH,alforfa en Echenique, alproja en Arrese Beitia, alporja en Beovide e Inchauspe (-ph- ), y alputxa en un ej. de Herria. En DFrec hay 3 ejs. de alproja. Erropa-zahar bat eta bere alforja artu, ta jaun ori ikustera joan zan. CbJust 54.
Errekatxuba iragoteko bota dan zaku edo alforjia, artu darue ostera. MgCO 80.
Alfroxa batzuekin / ta mendirik mendi / ibilli biarko dabe. Ulib(inFrantzesB II 37).
Ez dezazutela eraman ezer, ez bastoerik, ez alforjarik, ez ogirik, ez dirurik. OteizaLc 9, 3 (Brunet alforja).
Eskatzen ziozkalarik zakutoan edo alforjan zeramazkian oñetakoak. IztC 504.
Edo duzuen alphorxa bidekotz, edo bigarren aldagarri, edo oineko, edo makhila. HeHMt 10, 10 (Echn alforfa, Hual, Samper (en éste último la lectura no es clara y podría tratarse quizá de alp-) alforja, Ip alphorja, DvHtoy murtxila edo alphortxa; Lç maleta, He, TB zak(h)u, Ur, IBe zakuto, Dv murtxila, Ol, Ker zorro, Or, IBk bide-zorro).
Asto bat, zamatua / alportx andiakin, / zijoan feriara / nagusiarekin. ItFab 120.
Alprojetan gaur dira paltak erabiltzen, / Projimoen guztiak aurrean ipintzen, / Norberenak atzean estali ditezen. ABAmaE 401.
Bein batian esketik etxeruntz ikusi zuan Franziskok bere seme bat alporjak beterik kantuz Jaungoikoa alabatzen. BvAsL 82.
Kendu zion bizkarretik eskale kantariari alporja betia. Ib. 82.
Ahalgez urtua zabilan, alpotxak bizkarrean etxez-etxe. HUZez 37 (v. tbn. 68).
Ez zuten bideko behar ez alphotxarik bizkarrean, ez makhilarik eskuan. Prop 1905, 243.
Pello, Zaroko zapataina, bazoan Donianeko goiz-mezarat, [...] zapatez mukurru alphotxak. BarbSup 29 (31 alphotxetan, 14 alfotxetan, 15 alfotxa gorri handi horietan).
Alportxak biltzen ditu, zaldiaren gainerat jauzi egiten du [...].LfMurtuts 42 (v. tbn. 40).
Eta gizona joan zen alegerarik, alportxak lepotik eta sosak sakelan. Ib. 40.
Iguzkiko txapel handi bat, zapeta takoin gora batzu, eta bizkarretik, alputxak iduri, oihalki gorri bat. Herr 1-5-1958, 4.
azpisarrera-1
ALPORTXADUN(alforadun L, BN, S ap. Lh). Provisto de, (el) que lleva alforjas. "Porteur de bissac" Lh. Preseski bidean kurutzatu dut alportxadun bat. LfMurtuts 41.