- etxe-abade
- apate
- apat
- apatia
- arol
- Aitor
- apala
- balda
- at
- athendustatü
- atamüstatü
- ari
- bagant
- lumera
- parada
- barbildu
- barga
- barrandan
- barrundatu
- barruki
- barik
- mazka
- barrabaska
- ardanburu
- ardangrina
- ituten
- ekera
- geun
- daragun
- sorna
- fiat
- fiodera
- gingil
- karkaila
- garbeltxagi
- gargale
- garhi
- gari ‘garatxo’
- gartu
- gesu/gesi
- guda
- ats
- olagarro
- zainezo
- naflatu
- lapar
- makulu
- putiko
- sendor ‘sorta’
- txortan
- urre gorri
- urritu
- erruki
- oxatu
- uztargi
- platuxa
- zumai
- zirotz
- zilar zuri
- bipotz
fio2 (1627: EtxZib). ■ Ekialdeko hitza. Aldaerak dira fio (EtxZib), figo (Larg), fiu (Pouv) eta figu (Pouv). Esanahia ‘zerga’ da (EtxZib (aphezei) eztiezela iduki zor daroen fioa). Cf. Pouv fiodera “feudatarius”.
► Honen jatorrirako, cf. bearn. zah. fiu “fief, cens” (LespyR s.v.). Amaierako bokalerako, cf. orobat Montaubaneko fio (FEW 3, 442b, *fehu); Pouv-ren fiodera-rako, cf. fr. zah. feodaire, osaeraz kidea. Ez du zerikusi etimologikorik fio ‘fidatu’ homonimoarekin.
Esanahiaren aldetik, esanguratsua da Corominesek dakarrena (DECat 3, 998a, feu): “en el bearnès de l’Edat Mj., el mot […], més que ‘grau o possessió feudal’ significa ‘taxes o tributs agraris’, i ‘producte d’una taxa o tribut’ (quasi igual a la de l’angl. fee)”. Jatorrizko hizkuntzan aurki daiteke, beraz, ‘zerga’ adiera.
LespyR-en hiztegiko adibideak dira accepit terram in fiu “il reçut une terre en fief” (CartSord ~1119; ez dugu dokumentu zehatza aurkitu), XIV. mendeko fe devers au senhor II morlaas de fius per Nadau “il doit payer au seigneur deux morlaas de cens à Noël” eta XV.eko per tres jornades de terre faze tres diers de fius “pour trois arpents de terre il payait trois deniers de cens”. Amaierako -o bokalarekin, cf. “ipsos omines qui ibi habitant, tam in feo quam in ipsa deciman” (ColObar 1110), “ipsa eglesia Sancta Maria eta ipsa decima et ipso feo ab integrum” (ColObar 1119), etab.
Azken buruan, hitz germanikoa da (cf. ing. fee ‘ordainketa’), eta frantzikoko *fëhu ‘ondasun, jabetza’-tik heldu da, ziur asko. Ik. halaber DCECH (2, 884b, feudo).