OEH - Bilaketa

756 emaitza garai bilaketarentzat

Sarrera buruan (50)


Sarrera osoan (496)

Emaitza kopurua 500 elementura mugatua
Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
gose.
tradizioa
Tr. Gose es la forma general. Hay algunos pocos ejs. aislados de goze en Iturzaeta (Azald 9), Lauaxeta (BBa 128 y 82) y Kirikiño (Ab II 31). En DFrec hay 114 ejs. de gose .
Onom.: Johan gosse. (1366) Arzam 263.
sense-1
1. (gral.; Lcc, Mic 7r, SP, Ht VocGr, VP 32v, Lar, Añ, Arch VocGr , VocBN , Gèze, Dv, H), goze (Volt 78) Ref.: A; A Apend ; Lrq; Etxba Eib ; Holmer ApuntV; Iz ArOñ , Als (patera), Ulz; Gte Erd 24; Elexp Berg.
(Sust.). Hambre. "La faim" SP. "(Hambre) canina, gose ase eziña, txakur gosea" Lar y Añ. "Hambre canina, [...] gose amorratua" Lar. "Picar los tolanos, gose andia iduki" Ib. "Faim, besoin de manger. Gose handi bat zuelarik [...]. Gosea hiltzea, histea, effacer, faire disparaître, apaiser la faim" H. "Gose eztanean, janaria; aterri danean estalkia (Vc Prov): cuando no hay hambre, procúrese tener alimento [...]. "Gosea bera jaki", kau erraiten da, bat goseak argilatuk dagolarik, ogi utsa jatan dugunean (Sal, R)" A. "Gosea lasterkatüxe dizügü (S), hemos hecho correr un poco el hambre. [...] Gosea kamustuxe dugu (L), hemos desafilado un poco el hambre. Gosea ilxe dugu (R-uzt), hemos matado algún tanto el hambre" Ib. s.v. bazkarizka. "Gose. Bizikose. Izango dira goseak eta aseak (V-m)" A Apend. "Gósia kentzeko bídia badugu ta zér geiágo?" Iz Ulz. "Gerren ondorian, gosia eta beste iru Apokalipsisko zaldunen opia" Etxba Eib. "Gose aundia daukat (V-gip, G-azp-goi, AN-gip)" Gte Erd 24. Tr. De uso general en todas las épocas y dialectos.
Arrausi luzea, loa edo gosea. RS 276. Eztut gose handirik eta apetitorik. Volt 165. Eztu beñere izanen goserik. Ber Doc 119v. Ogi onez [...] / saziatu gosea. EZ Eliç 389. Nola gosea edo aphetitua baita ianhari guztien saltsa eta iakia. Ax 492 (V 318). Gosea bera iaki. "La faim sert de pitance" . O Pr 203 (Saug 113 y Bela 27 gosia bera jaki). Ukhanen du gose errabiatia. Tt Onsa 88 (v. tbn. Dh 164 gose errabiatua). Gosearen eta egarriaren asesiatzeko. ES 381. Gosearen trabajuarekin dagoanari jatera ematea. OA 100. Jesus onaren bizitzako gose, egarri, neke, izerdi, pena, tormentu, ta eriotzari begira diozagun. Cb Eg III 284. Gose onarentzat ez dago jaaki dongarik. Mg PAb 58s. Góse ta egárri espirituale batéki. LE Doc 59. Goseak estutzen zuen. VMg 55. Euren yatekotik / ase nik gosea. Zav Fab, RIEV 1907, 537 (v. tbn. gosea ase en Mg in VMg 99, Ag G 55, Ldi BB 48, TAg Uzt 146, Etxde JJ 165, Vill Jaink 135, NEtx LBB 167). Gose andiak igaro. Lard 126. Haur flako heiek, goseaz ezinduak. Prop 1876-77, 286. Gosea illtzeko ta egarria kentzeko. Mb JBDev ed. 1882, 159 (v. tbn. gosea hil en Ax 416 (V 270), VMg 79, AA III 469, It Fab 146, Arch Fab 205, Dv Dial 21, AB AmaE 292, Sor AuOst 80, Kk Ab I 93, Or Aitork 280; Ip Dial 21 gosea hilerazi ). Jasanen zuela [...] gosea, egarria, hotza. Jnn SBi 78. Gosez aulduta. Kk Ab I 82. Gosea kentzeko aña baburrun. Ag G 327 (v. tbn. gosea kendu en contexto similar en Mb IArg I 104, Añ LoraS 176, VMg 79, Zav Fab RIEV 1907, 530, Hb Esk 167, Lard 543, It Fab 257, Bv AsL 128, Azc PB 355, Laux BBa 82 <goze>, Enb 166, JAIraz Bizia 47, Bilbao IpuiB 252, BEnb NereA 102; Tt Arima 49 gosia edeki). Sufritu du amaika gose. Noe 61. Hura egarri gose minetan da sekulako galduren. Ox 76. Bide hartatik bardinduko nebala neure gosea. Or Tormes 45 (v. tbn. Ibiñ Virgil 73 gosea berdindu). Zeruetako gure Aita! Gure gose luzeari oturuntza eman diozu. Or Mi 131 (v. tbn. NEtx LBB 188 gose luze). Zirika zebilkien gosearen eztena. TAg Uzt 96. Gosea zizun bere areriorik gaiztoena, etxetik ezpaizioten ezertxore igortzen. Etxde JJ 183. Aur gaxo oien gosea ixiltzeko. NEtx Antz 126 (v. tbn. Or Eus 145 gosea isildu). Gosea dauko andia. Bilbao IpuiB 94. Gosea zuritu eta ibituteko lain batzen eban. Erkiag BatB 23. Gosea engañatzeko. And AUzta 66. Ase baino gehiago, gosea haunditu. Larre ( in Xa Odol 11 ). Goseak ez du pensamentu onik. (B). Inza NaEsZarr 2158. Harrapariek bere gose ase-ezina [...] berdin zezaten. MEIG IX 28. (v. tbn. MIH 88 gosea berdindu)
azpiadiera-1.1
Hambruna, temporada de hambre general. v. gosete.
Erroman gose andia ta eriotza asko izan ziran. Cb Just 53. Altxako dira jendeak jendeen, Erreñuak Erreñuen kontra; izango dira gerrak, gosea, izurria. AA III 474. Onela Erreinuak, goseak ondatu gabe, iraungo du. Lard 54. Eta guduak dakaz / beragaz batera / gosea ta izurria / errien ganera. Azc PB 274. [Naparroan] gose gogorra dagola. Or QA 89.
v. tbn. Ub 111. Munita 105
azpiadiera-1.2
(Como primer miembro de comp.).
Gose urtiak, pestiak, gerrak. fB Ic III 264. Lengo gose-egunetan neure burua ikusita. Or Tormes 47. Gose-bolaran. (In Tx B 228 ). Gose-esnale zorrotza baita basoa. TAg Uzt 75. Gose-aroa etenaz, gose ordez asea. Erkiag Arran 114. Gose-xaltxetan gozaturik. "Con la salsa de su hambre" . Berron Kijote 213. Lau txerri, gizendu ta etxean jateko. Ez dute gose-bildurrik. TxGarm BordaB 147.
azpiadiera-1.3
(Precedido de tema nominal nudo).
Gure arkume-gose / au etzan eskasa. Olea 210.
azpiadiera-1.4
Gose-erasana guzia. "Transido como está de hambre" . Or Eus 192.
azpiadiera-1.5
Jaun Gose eta andere Egarri . HU Aurp 163.
azpiadiera-1.6
(Lar, Dv, H).
Avidez, ansia, pasión. "Agucia, voz anticuada, deseo y hambre de tener algo" Lar. "Cupidité" Dv. "Faim, désir vif, passioné" H. Tr. Documentado en todas las épocas y dialectos.
Hire graziaren gosea dutenék. Ins A, 6r. Bienabenturaduak dira Justiziaren egarria eta gosea daukeenak. Cap 19 (Lg II 145s, Añ CatAN 67, Gco II 85 -ren gosea eta egarria). Desira khartsu bat [...], gose eta egartsu handi bat ene arima hartaz neurritzeko. Brtc 238. Doktrina ondo ikasteko gose andiarekin. Mg CC 109. Nere diru naiak edo goseak gorde erazi ziztan [zillarra] . Ib. 122. Jaunaren itzaren gose eta egarria duenak. AA III 426. [Naasteko dantzan] egiten dira isil mandatubak, ta batuten da aragijaren gosia. fB Olg 198. Eia senditzen duen desirazko gose hura saindutasunarentzat. Jaur 380. Zoin duen hartze ona, zer nahiren ikasteko, eta zer gosea. HU Aurp 190. Gaitzerako gosea. Or Mi 135. Beti zoriona amets, eta gose ori ezin il sekula. Vill Jaink 142. Emeki emeki [...] joan zitzazkon bere ontasun horiek [...]. Gose handia zutelakotz auzoko erregeek. Ardoy SFran 36. Barnean baldin badu / plazerren gosea. Xa EzinB 35.
v. tbn. Monho 144. CatB 83. Hb Esk 48. Elsb Fram 182. Jnn SBi 153. Azc PB 319. Ag AL 20. Larre ArtzainE 81.
azpiadiera-1.6.1
(Precedido de tema nominal nudo).
Ondasun-gose ezin asearekin. Lard 537. Ohore gose errabiatua. HU Aurp 64. Albiste-gosea asetu ezinik. Ag Kr 200. Piarresek lan gosea du. JE Bur 109. Errien gerra-gosea. Or Eus 208. Edozein gizonen eder-gosea asetzeko laingoa. TAg Uzt 285. Galdu dut nere jainko gosea. Mde Pr 129. Irabazi-goseak [...] zenbat galera dakarkigun! NEtx Antz 108. Gure justizi-goseak or luke asebide egokia. Vill Jaink 103. Lagunarte gosea [...] zuan. NEtx LBB 70. Orduan bertso-gose aundia zegoan Seguran. Insausti 19. Ez du aginte goseak ekarri, jakin goseak baizik. MIH 339.
v. tbn. Dh 268. Dv LEd 171. JE Bur 137. Ir YKBiz 279. Eguzk GizAuz 28. Iratz 178.
azpiadiera-1.6.2
(Precedido de part. o radical vbal.).
Xoratua atxiki zuela bide guzian jakintsunak jakin-gosea. HU Aurp 98. Besteri kalte egin-gosea. Or Aitork 51. Iakin-gosea berdintzeko. Zait Plat 84. Jainkorik ezpadago, gure egin-goseak eztu xederik. Vill Jaink 151. [Karta bat idatzi dio] Euskalerrira etor-gosea adieraziz. NEtx LBB 290.
v. tbn. Mde Pr 155.
sense-2
2. (G, L, B, BN, S; SP, Deen I 488, VocBN, Gèze, Dv, H). Ref.: Bon; A; Lrq; Iz ArOñ (óillo). (Adj. y, a veces, sust.). Hambriento. "Qui a faim. [...] Gizon goseak bake guti, qui a faim n'a guère de paix" SP. "Zerri goseak ezkurra amets (G), [...]. Oillo gosea kantari, neska gosea dantzari (V; msOch)" A. "Oillo gosia kantaari" Iz ArOñ (cf. Mg PAb 122 y Etcham 235). v. gosebera, gosedun. Tr. Documentado ya desde Dechepare en todas las épocas y dialectos.
Ikhusirik anhitzetan beharrian pobria / eri, gose, egarria eta buluzkorria. E 67. Hurunik eztan etsea, ezin lizate asea, ta bai gosea. RS 287. Otso gosea ebiloki. " Lobo hambriento, andador" . Ib. 471 (v. tbn. O Pr 393). Etsai gosea eta kruela. Ber Doc 122v. Arima goseei eman / zuk saziamendua. EZ Noel 102. Gosea asetzeagatik, eria sendatzeagatik. Harb 211. [Iaunak] goseak bethetzen ditu / munduko ontasunez. EZ Eliç 269. Probe gose premian zegoenari. Ax 233 (V 156). Urde gosek ezkur amets. Saug 51 (tbn. en O Pr 456 goseak ). Atxeter zekeneti, abokatu goseti, eta partida bien konseilu deneti, begira adi nola asaieti. O Pr 43. [Iainko Iaunak] goseok bethetzen ditu, dagoten ontasunez. Hm 163. Othoi, urrun diezadazu / deabru tropela gosea. 195. Otso gosek bildots bat inguratzen / duten gisan, etsaiez herstua. Iraultza 27. Ezkurrean ametsa du txerri goseak. Echag 162 (v. tbn. Ox 188, Ldi IL 59 y Or Eus 132). Eztik beharririk sabel gosiak. Arch Fab 217. Kontzientziako har bizi gose, bihotz jale hura. Dv LEd 223. Goseai jaten eman. Lard 279. Juduak dire [...] odol-edale goseenak. Elsb Fram 157. Txakur gosea bezin [...] igar. Ag G 255. Iru ago gose. Or Aitork 143. Begi gose auek. Ib. 219. [Zaldun ibiltariaren bizilegea] askoz-ere neketsuago ta ebainduago ta goseago ta egarriago [dala] . Berron Kijote 146. Txakur gosea beti erne. EZBB II 116. Bauan ordea beste baserri gose xamar bat ere. Ataño TxanKan 200. Bilintx gosea, bizi zeino ondorerik gabeko amets xuri-gorriak iruten ihardun zuena. MIH 298. Zakur gose batzuek harturik lagun. MEIG I 175. Irakurle gosea zai eduki gabe. MEIG II 146.
v. tbn. Bela 2. Monho 92. fB Ic I 57. Zav Fab RIEV 1907, 533. Zby RIEV 1908, 208. Aran SIgn 104. AB AmaE 260. AG 1572. A BeinB 57. JE Bur 76. Or Tormes 71. SMitx Aranz 95. Etxde JJ 246. NEtx LBB 187. Uzt Sas 221. FEtxeb 167. Ayesta 80.
azpiadiera-2.1
(Hablando del deseo sexual).
Nerau baño non ete da / ederrago donzellarik? / Mutil gose ongurarik / mundu guztian ez ete da? Lazarraga A19, 1190r. Badanik bere, dozuna legez / aragi gaxto gosea. Ib. B5, 1159v.
azpiadiera-2.2
"Vent violent, aize gosia (BN-mix" StJayme AnF 13.
azpiadiera-2.3
(S ap. Lrq; Dv, H). (Tras tema nominal nudo, formando compuestos adjetivos). "Lan gose, affamé de travail, exigeant pour le travail" Dv. "Lan-gose, bourreau de travail; uhue gose, qui a soif d'honneurs" Lrq.
Ohore goseak ziren eta bertzeez gorago altxatu nahiak. Lg II 211. Giristino onthasun gose [...] bat. Dh 256. Bertze orduz ikhusi zutena [...] hain laudorio gose [...] orai hain umil. Laph 152. Izpirik ez zen ohore gosea, ez handikaria. HU Aurp 178. Ez direla jaun errient guziak batzu bezen diru gose. HU Zez 210 (v. tbn. diru-gose Dh 177, Zer Azk 41, Or Aitork 142, Zait Plat 117, Larre in Xa Odol 18, Satr in EZBBB I 95). Begi eder-goseok. " Hambrientos de belleza" . Ldi BB 56. Ez izan itxuratiak, ez ondasun-goseak. Ir YKBiz 276. Hola nahiago dute oraiko sos-gose batzuek: guk ez! Zerb Azk 46. Etsipenean erori dena, zera izan da beti: on-gose izugarri bat. Vill Jaink 138. Oraikoak diren baino paper-goseago orduko Eskualdunak. Ardoy SFran 35. Gizon jatorra, lan gosea, zailla, zuurra. Alzola Atalak 115.
v. tbn. Etxde JJ 210. Gand Elorri 10.
azpiadiera-2.3.1
(G-azp ap. Gketx Loiola; SP). (Uso pred.). "Jesus Mari eta Jose! Beti jan da beti gose" Gketx Loiola s.v. beti-gose. v. GOSE EGON, GOSE IZAN.
Iauna, noiz ikhusi augu gose edo egarri [...] eta ezaugu zerbitzatu? Mt 25, 44 (He, Dv, SalabBN, Leon, Ol, Or, IBe gose; Ip gosetürik, Echn, Ur (G) gosetua, Samper goseak, Ker, IBk goserik ). Gose eta flako aurkhitzen baitzen. Lg I 269. Gox jagija, gox gose. Mg PAb 121. [Zeruan] bethi Jainkoaz aseak eta bethi Jainkoaz gose. Dh 178. Bizi dire miserian, bethi gose eta hiratu. Gy 32. Dohatsu, dabiltzanak gose ta egarri. Ox 70. Areik dana ganezka... Gu barriz gose. Enb 97. Ardi danak, beeka, gose bait-nituan. Lek EunD 31. Gorputxo bera / ferekuz gose jadanik. Mde Po 81. Aspaldi Engraziren gose bizi zela. Etxde JJ 135. Negu gabetan amaren gose / Amarik gabe... gaua bai luze! NEtx LBB 251.
azpiadiera-2.3.1.1
Gose gose geratzen nintzan. Or Tormes 85.
azpiadiera-2.3.1.2
Gazteengana urreraturik, kanta gozoen egarri-gose. Erkiag Arran 20.
azpiadiera-2.3.1.3
(Tras tema nominal nudo).
Zekena beti on-gose. O Pr 426. Guziak kargu gose eta nausi nahi. Zby RIEV 1909, 230. Neure begiek, edergailu gose, / badute bazter norat alda. Ox 18. Ziengana joan zen jinko gose. Mde Pr 132. Ez gabiltz eguzki-gose. NEtx LBB 146. Entzulea, gero eta eder goseago dela ageri. Xa Odol 57. Laudatzailea, laudorio-gose. EZBB II 46. Ez balinbaziren ere josteta gose kezka eta griña hartan zirenak. Larre ArtzainE 49.
azpiadiera-2.3.1.4
(Tras rad. vbal.).
Beti galde zerbait mihian, eta beti ikas-gose, gu baino jakintsunago zena berez. Larre ArtzainE 150.
azpiadiera-2.3.2
(V-arr-gip, AN-araq-larr; SP). Ref.: A (lur); Asp Leiz; Iz ArOñ (paga-lurra). (Ref. a la tierra). Pobre, seco, estéril. "Mendi goseak, montagnes stériles" SP. "Lurgose, tierra pobre, no abonada" Asp Leiz. "Paga-lurra: lur gosia edo abonu asko bear duana" Iz ArOñ.
Emen ikusten da toki leor eta gosean askoz ere gutxiago irabazten duala [zuaitzak] toki eze eta gizenean baño. Munita 73. Lur gose ta legor-xamarra. Ib. 59. Lengo Oñati-mendi gose ta arloteak, oraingo mendi alai, apain eta aberats. Ib. 76s.
azpiadiera-2.3.3
(Ref. a un año, un tiempo, etc.).
[Iainkoa dela] uritea eta idortea [...], denbora gaitza eta ederra, urthe asea eta gosea [...] igorten dituena. Ins C, 1v.
azpisarrera-1
BETI-GOSE. "Insaciable (de hambre). B-g[ose] bat izan zan ura bere denpora guztian. Frases de este sentido tengo recogidas: beti jango lukenean bizi da ori. Jesus Mari eta Jose! Beti jan da beti gose" Gketx Loiola.
azpisarrera-2
GOSE-AHAMIAT. "Gose-ahamiát (S), insatiable" Lrq.
azpisarrera-3
GOSEA ELIKATU. v. elikatu.
azpisarrera-4
GOSEA EMAN.
azpisarrerakoSense-4.1
a) Hacer pasar hambre. "Gosea emon, tener a régimen de hambre, quitar de comer" DRA.
Zoorrez beteta, bururik jaso ezinda, gosia emoten deutseela euren ume ta ogitukuai. Mg PAb 93. Gosia emoten dan etxeti edo ugazaba [...] errierta zalia dan serbizijoti urteten da laster. Mg CO 140.
azpisarrerakoSense-4.2
b) "(Fig.), griña txarrai gosea emon (V), tener a raya las malas pasiones" DRA.
azpisarrera-5
GOSEA EROAN. Tener hambre.
Ez nabee mindu [...] katiak, ez leku loi ta atsitu onek, ez gose daruadanak. Mg CO 54. Eguneko yanaria / urri da astoarentzat [...] / ta orregaitik eroaten / dau gosea ondo sarri. Zav Fab, RIEV 1907, 530.
azpisarrera-6
GOSEAK (V-gip, G-azp-goi, AN-gip-larr-5vill-egüés-ilzarb-olza, BN-baig). Ref.: Bon-Ond 158; A (gose); Gte Erd 24 y 141. (Estar, etc.) hambriento, de hambre. v. GOSE IZAN. Tr. Documentado desde principios del s. XVII, aparece en textos navarros, y (con frecuencia relativamente menor) en guipuzcoanos; hay tbn. algún ej. vizcaíno (en D. Agirre). Al Norte lo emplean Monho, Duvoisin (Lab 292), Elizamburu, Arbelbide (Igand 84), J. Etchepare (Bur 66) y Xalbador, si bien en todos ellos se refiere a un sintagma en pl., y podría, por tanto, interpretarse como adj.
Goseak nagoanean yaten diat otasa. (Araquil, 1619). ReinEusk 132. Goseak eta trabajus bizi adila beti. SermAN 7. Beti goseak dabil. Mb OtGai III 195. Egarriak, goseak, buluziak / mundu huntan ibili direnak. 'Dans [...] la soif' . Monho 120. Bat aisa erregalaturik, bérzea nekétan góseak. LE Doc 49. Naiz ekusi zere burua goseak [...] larrugorrian, edo guziaren gabean. AA III 516. [Miserikordiazko bigarren obra] goseak dagonari yatera ematea. CatB 52. (Iraz 34, CatAe 50 goseak dagonari, CatUlz 36 gosiak dagonai) Arrek naikoa jan ta / ni berriz goseak. Bil 124. Goseak egin nuen / ango biajia [...] / apaiz batek jan zuen / nere potajia. Ib. 124. Fonda ortan ez giñan gelditu gosiak. PE 113. Goseak [...] eta maillatuta gengozan. Ag AL 38 (v. tbn. goseak egon en Sor AuOst 83, Bv AsL 169, EusJok II 90, Ir YKBiz 110, Tx B I 162, And AUzta 62, Anab Aprika 77, NEtx LBB 96, Uzt Sas 89, Xa Odol 299, IBe Mt 12, 1). Gosiak eta alkandorik ez, / zorriz betia gerrera. MendaroTx 27. Auxe dek auxe [...] gabon gaba, goseak, oñutsik, elurretan. Urruz Zer 51. Bera ase ta bete / zakurra gosiak. Noe 37. Etzan gauza txutik egoteko auleriz ta goseak. Inza Azalp 60. Ez giñan goseak etzin bart. Or Eus 107. Gosik dagonak, begik erne. (AN-larr). Inza NaEsZarr 421. Goseak larritu ziranean. BasoM 65. Nai ez badek goseak bizi, lan egiñaz zuur bizi. EZBB II 66. Txantxangorria, goseak dagoanean, nola joaten da jan billa. Albeniz 193. Ez du goseak egoteko astirik. MIH 336.
v. tbn. Samper Mt 25, 44. Jaukol Biozk 65. Yanzi 48. Mde Po 92. Salav 91. Lab SuEm 171. Berron Kijote 190. Olea 91. Ataño TxanKan 148. JAzpiroz 26. Insausti 302.
azpisarrerakoSense-6.1
( gose-egarriak ).
Itxaso ta errekak [...] / Jaunak beren lekutan / zitun ezarriak / iñor ez dedin egon / gose-egarriak. Uzt Sas 309 (v. tbn. Noiz 14).
azpisarrerakoSense-6.2
( erdi-goseak ).
Emazte edalea alferketari / [...] senarra eta haurrak [...] / erdi goseak. LElsb ( in Elzb Po 218 ). Beti erdi-goseek eta mixerin bizi izan. Muj PAm 7. Garisti jaki guziak, / langilliak erdi gosiak. MendaroTx 340. Hortxe dagozi / gehienak erdi goseak. Xa EzinB 130. Urte guzian lan da lan; erdi goseak bizi. Ataño TxanKan 144.
azpisarrerakoSense-6.3
" Oso goseak nago (V-gip, G-azp)" Gte Erd 24 (junto a biziki gose naiz, etc., de otras zonas).
azpisarrera-7
GOSEAK AKITU. Morirse de hambre, tener mucha hambre, desfallecer.
Aiatik Arruara jo zuten, goseak eta auleriak akiturik. Or SCruz 71.
azpisarrera-8
GOSEAK HAMIKATU (am- G-to, BN-baig ap. A s.v. gose). "Goseak amikatu, morirse de hambre, es decir, sentir hambre canina" A. v. GOSEZ HAMIKATU.
Larruraino bustia, goseak amikatua. Laph 168. Galdegiten diote baduenez deus jatekorik, goseak hamikatuak direla. Barb Leg 130 (v. tbn. 63 y Sup 6).
azpisarrera-9
GOSEAK AMORRATU (V-gip ap. Elexp Berg). Morirse de hambre, tener mucha hambre, desfallecer. "De hambre. Gosiak amorratzen nago" Elexp Berg. v. GOSEZ AMORRATU.
Ozta-ozta ase nintzan, goseak amorratzen nengoan da. Or Tormes 59 (v. tbn. Iraola 14 goseak amorratzen egon). Goseak amorrau bearrean natxeoan. Lek EunD 28. Zozo gaxook [...] / gosiak amurraturik. BEnb NereA 112.
azpisarrerakoSense-9.1
Gosek amorratzen dagon leoe batek. Or Mi 119.
azpisarrera-10
GOSEAK ARGALDU. Morirse de hambre, tener mucha hambre, desfallecer (litm. 'enflaquecer de hambre').
Profeta santuari, [...] goseak argaldurik arkitzen zala, agertu zitzaion aingeru bat. Mg CC 212. Anbeste egazti goseak argaldurik, otzak igarorik dabiltzanean. VMg 35.
azpisarrera-11
GOSEAK ARGILATU (-ill- R ap. A). "Morirse de hambre, es decir, sentir hambre canina" A s.v. gose.
azpisarrera-12
GOSEAK ARRAILDU. Tener mucha hambre.
Goseak arrailduak baitziren goiz guzia hor barur egonik. Larre ArtzainE 58.
azpisarrera-13
GOSEAK BIHURTU.
" Gosiek bidxortute, estar hambriento" (V-ger). Ort Voc.
azpisarrera-14
GOSEAK EREGI (V-gip). "Gosiak eregita egon, estar muerto de hambre. Gosiak eregita geldittu giñan, Munitibar-era eldu baño len, reventábamos de hambre" Etxba Eib.
azpisarrera-15
GOSEAK IGARO. Desfallecer de hambre.
Beude umeak negarrez goseak igaroak, gurasoa ez da estutzen. AA II 74. Goseak igarorik eizaren zai dauden leoien eran. AA III 573.
azpisarrera-16
GOSEAK HIL (V, L, AN-5vill, BN, S; VP). Ref.: A (gose); Etxba Eib; Gte Erd 141. Morir(se) de hambre; tener mucha hambre, desfallecer. "Goseak ill, matar de hambre" VP 35v. "Goseak il, morirse de hambre, es decir, sentir hambre canina" A. "Gosiak illda ebillen eskeko aterik ate. Lur aretan, urtero gosiak iltzen dira milla asko" Etxba Eib. "Gosiak ill biarrian, loc. que denota un grado extremo del hambre. Gosiak ill biarrian eldu giñan ostatura, muriendo de hambre llegamos a la posada" Ib. "Milioika hil dira gosez (BN-arb, S). [...] iltzen dire goseak (AN-5vill)" Gte Erd 141. Cf. gosekil. v. GOSEZ HIL.
Nola nengoan / goseak ilik munduan. Lazarraga A26, 1199r. Lehoiñaren gisa darraiku / goseak hillik etsaia. 216. Bidean goseak ill ezgindezen [...] janari au prestatu zigun. Cb Eg III 232. Euren umiak ortozik, billoxik, gosiak ilik dabilzala. Astar II 89 (v. tbn. en contexto similar Añ LoraS 176, Sor AuOst 90, Kk Ab I 14, Altuna 19). Zenbat sehi ene aitaren etxean, ogia franganzian dutenak eta ni goseak hilzen hari nau? TB Lc 15, 17 (Oteiza, Brunet, Ol, Leon, IBk, IBe goseak (h)ilt(z)en, Ker goseak illik ). Ez dutela bertze fiñik, goseak hilltzea baizik. Gy 34. Txakur bat oi zebillen goseak illik. It Dial 21 (Ur gosiak illik, Dv goseak hila, Ip gosiak hilik). Mortuan goseak hill-bearrak ziran. Arr GB 146. Pobreak [...] bidetan / otzak eta goseak hilak erdietan. Elzb Po 215. Goseak hila nagok, ez hala egarri. Ox 118. Beti goseak ilten nendukan. Or Tormes 17. Etxean ogia ugari badute, ni berriz emen goseak iltzen nago. Ir YKBiz 300. Ez gituk [...] goseak hilen. JEtchep 81. Askoren astoa goseak il. (AN-larr). Inza NaEsZarr 201. Emen ez det uste iñor goseak iltzen danik. BBarand 35.
v. tbn. Lar Carta a Mb 278. DurPl 69. Echag 183. Azc PB 276. Ag AL 82. Zerb Metsiko 325. Anab Usauri 81. Barb Leg 143. SMitx Aranz 223. Basarri 64. And AUzta 108. Vill Jaink 114. Auspoa 39, 103. Berron Kijote 206. FEtxeb 166.
azpisarrerakoSense-16.1
Goseak erdi-illak, [...] lan ta diru bage, / an egon gerade. Echag 183. Ni emen goseak erdi-illik! Or Lc 15, 17.
azpisarrerakoSense-16.2
( goseak-hiltze ).
Nire gosek-ilte amorratuaren ederrez. "Mi rabiosa y continua muerte" . Or Tormes 41. Goseak iltze orrek alderdi txarra du. Or Eus 247.
azpisarrera-17
GOSEAK IRRITU (SP, Arch UFH (s.v. irritzea). "Goseak irritua dago, la faim l'accable" SP.
[Purgatuz gero] goseak hirritua baliz bezala. SP Phil 389 (He 394 gosez hirrikatua).
azpisarrera-18
GOSEAK IZAN (AN-egüés-ilzarb ap. Bon-Ond 158). Estar hambriento, tener hambre. (En los ejs. septentrionales puede considerarse gose como adj.). v. GOSE IZAN.
Heien artean baziren zenbait goseak, asko sobera edanak. Elsb Fram 83. Zoin jakitatez gabeak diren eta lurkeriz goseak. Iratz 132. Jateko zerbait eskatu zun, goseak zala-ta. Etxde JJ 159.
azpisarrerakoSense-18.1
Bestia heiek, gose errabiatuak zirenak [...], hetaz krudelki trukatu ziren. Elsb Fram 106.
azpisarrera-19
GOSEAK JANIK, GOSEAK JANDA. "Gosik-janik, mort de faim (litm. mangé par la faim)" Lrq.
Luze, argal ta meatua, bizkarrezurra garai ta goseak yana anbatetaraino [...]. AIr RIEV 1928, 603.
azpisarrera-20
GOSEAK KALIKATU (-lli- S ap. A). "Morirse de hambre, es decir, sentir hambre canina" A s.v. gose. Cf. GOSE-KALIKATU.
azpisarrera-21
GOSEAK PASATU. "Gosiak pasau, desfallecer. Gosiak pasauta nago berbia amatau jatala" Etxba Eib.
Otzminduba eta goseak pasatua. Aran SIgn 35.
v. tbn. Berron Kijote 45 (g. pasaturik).
azpisarrera-22
GOSEAK PUSKATU. Tener mucha hambre.
Merienda gabe giñan da goseak puskatzen denok. JAzpiroz 107.
azpisarrera-23
GOSEAK HUNKITU. Tener mucha hambre.
Gosiak onsa honkiturik dagoenak eztu bertze pensamendurik. Tt Onsa 88. Gosiak honkiturik ioan zen. Tt Arima 98.
azpisarrera-24
GOSE-HAMIKATU. "Gose hamikatu (L, BN, S), affamé" Lh. "Gose hamikatua da (BN-ciz-arb)" Gte Erd 24.
Gose hamikatua naiz eta sos bat [...] zarpan ez. Zerb Ipuinak 156. Gose amikatuak ginauden. Zerb Metsiko 188. [Jatekoak] pizteko orde, lotsa lezagukete zinez barnea ez bagine oro gose amikatuak. JE Ber 26. Gose hamikatua, hezurrak agerian, dena larru. Zub 25.
azpisarrera-25
GOSE-AMORRATU. a) "Goseamorratu, faim canine" Hb. b) "(Hb), affamé" Lh (pero no lo encontramos en Hb con este sdo.).
azpisarrera-26
GOSEAN. Hambriento, de hambre. v. GOSE IZAN, GOSETAN.
Ütziren dütiala [...] bere hitz Saintiaren gosian eta egarriaz galzera. Bp I 18. Izan naiz gosean eta egarrian. He 2 Cor 11, 27, TB gosean eta egarrian . [Arima] eziñ dagokela denbora luze batez zenbeit plazer [...] zerutikakoen [...] gosean eta gabean. He Phil 501. [Orkatza] hortzez lotzen zaio gosean. Gy 107. Biotza gosean eroian etxera, iñoiz baizen gose andiagoan. Ag Kr 58.
azpisarrerakoSense-26.1
( erdi gosean ).
Oñutsean ta erdi gosean zer jan-edanik bage. Aran SIgn 69. Saldu baño lenago ni erdi gosean / egongo nintzateke iru bat urtean. AB AmaE 262. Egunaz erdi gosian / zenbat naigabe sufritu zuten. Tx B I 130.
azpisarrera-27
GOSEAREN GOSEA. Hambre feroz.
Sekula iñoz ez da orduan tabernan / gosearen goseak Anton sartu eban. AB AmaE 301.
azpisarrera-28
GOSEAREN GOSEZ. De puro hambre.
Zutunik egoteko gosiaren-gosez gauza ezkarala. Kk Ab I 82. Gosearen gosez il-agiñean naiagok-eta! Bilbao IpuiB 48.
v. tbn. Or Tormes 39.
azpisarrera-29
GOSE-BEHAR. "Apetito (Darric)" DRA. "Grand faim" T-L.
azpisarrera-30
GOSE-BEHARTU. Hambriento, apremiado por el hambre.
Dabidek zer egin zuen, bera eta bere lagunak gose-behartuak ziren batez? Leon Mc 2, 25.
azpisarrera-31
GOSE-BELAR (-lh- Lc, BN-arb-lab ap. A; Dv). "Gosebelhar, faim canine" Dv. "Hambre canina, apetito voraz" A. "Gose-bedarraren ganean ipiñi dozuez gaur oiñak (V-ger), hoy habéis puesto los pies sobre la hierba del hambre (hoy tenéis buen apetito)" Ib. s.v. gose.
azpisarrera-32
GOSE-BIDE. "(S), risque d'avoir faim" Lh.
Hamabi bizibide, hamahiru gosebide. Leon GH 1926, 722.
azpisarrera-33
GOSE-BILO. "Gose-bilho (Sc), bozo" A.
azpisarrera-34
GOSE-DENBORA.
" Gose-denbora, tiempo de escasez" VP 33r. "Gose denpora, dícese, sobre todo, de la época de hambre de la posguerra. Gose denporan basarrixan hainbestian be defendidu giñan" Elexp Berg. v. gosete.
Ezta gose-denbora / oientzat azaldu. Noe 116.
azpisarrera-35
GOSEDUN. Hambriento, ávido. Cf. gosedun. v. supra (2).
Ontasun-gosedunak diruz baitu amets. Dv LEd 90s.
azpisarrera-36
GOSE-EGARRI.
azpisarrerakoSense-36.1
a) (Sust.). Hambre y sed. "Gose-egarri barik dabiltzaz alogerekoak (V-ger)" A s.v. gose.
Beren egunoroko gos-egarria ilzeko. Mb IArg I 221. Hotz, gose egarri guti bat sentitzean. Dh 70. Jesukristoren [...] barauak, aren gose egarriak. Gco II 63. Ezagun da gose-egarri andi gabe bizi zeratela. A Ardi 14. Gose-egarririk ez dadukate. Tx B 230. Gose-egarri etengabiak. Enb 81. Beldurra zamari eta gose-egarriak bideko lagun. Zerb Gerlan 23. Laster kenduko ostela gose-egarria. A EY IV 154. Gure gose-egarria asetzeko. Vill Jaink 119. Gose-egarriak [...] iasaiten. Zait Plat 84. Gose-egarri gabeko loa. NEtx Antz 108. Jendiak kendu zuan / gose-egarria. Uzt Sas 316. Kendu gose-egarria. AZink 60.
v. tbn. MendaroTx 312. Yanzi 77. Or Aitork 280. Erkiag BatB 116. Ayesta 132.
azpiadiera-1.1
Deseo vehemente, ansia, anhelo.
Gure etsai onen naikunde galduak eta gos-egarri zikiñak garaitzeko. Mb OtGai (ed. 1905) III 257. Gurari erexegin bat, ta gose-egarri bizi bat [...] errezibietako. LoraS 43. Bere amodio gose-egarriak saminki oihukatuz [Bilintxek] . Lf Elit 69. Bakotxak bere gozotasunen gose-egarria bete naiko dau. Ag AL 47. Gose-egarri sutsuagaz Sakramentu onetara urreratutea. Itz Azald 157. Bizirik zeukan Jainkoazko gose-egarria. MIH 260. Askatasunaren gose-egarria bere baitan baitarama. MEIG VIII 60. Ez diote [...] [hizkuntzalariek] bere baitan daraman gose-egarria berdinduko. MEIG IV 92.
azpisarrerakoSense-36.2
b) (Pred.). (Estar, etc.). Hambriento y sediento.
Naiz-ta ez egon emen / ain gose-egarri. Insausti 56.
azpiadiera-2.1
Zure gose-egarri ninduzun. Or Aitork 61.
azpisarrera-37
GOSE-EGARRITAN (Estar, etc.) hambriento y sediento. v. GOSETAN.
Neke izerditan, mingaña aterarik gose egarritan. Echag 236.
azpisarrera-38
GOSE EGON. Tener hambre, estar hambriento.
Badago zigoiña lehen bezain gose. Gy 51. Gose dagonarenganik / ez daitekela lan onik. Zby RIEV 1909, 104. Gose dagonari ematen zaion ogi-okela. Or Mi 135. Usu gose egona eta zer nahi ikusia. Lf Murtuts 48. Obe zeritzaion lan egin [...] alperkerian gose egon baño. Etxde JJ 184. Kaia bakez egoan, ez gose ez ase, urrengo etorren arrantzu-aldirako oi diran gertaketak egiñaz. Erkiag Arran 21.
v. tbn. ABar Goi 20. Ostolaiz 48.
azpisarrerakoSense-38.1
(Precedido de part. o radical).
Ura nor littekean jakin gose baitzeuden. Etxde AlosT 42. Paustu etor-gose nindagon. Or Aitork 108.
azpisarrerakoSense-38.2
( gosea egon ).
Zer irabazi duke gosea dagonak / ungi yaten ikusiz herritako yaunak. Hb Esk 113.
azpisarrerakoSense-38.3
( gose-egarri egon ).
Ian-edanak atsegiñik ez du, len gose-egarri ez egonik. Or Aitork 189.
azpisarrera-39
GOSE-HIL. "(L?), famélico, hambriento" A (s.v. gosejan) Dv. v. gosekil.
azpisarrera-40
GOSE-HILTZAILE (Lo) que sacia, mata el apetito.
[Artoa dalako] gose-iltzalle ona. Izt C 28 (v. tbn. 29). Au da janari mueta bat [...] merkea, goseiltzallea, eta osasuntsua. Ib. 150.
azpisarrera-41
GOSE IZAN (S ap. Gte Erd 141; SP, Urt, Lar, H, A). Tener hambre, estar hambriento (sentidos prop. y fig.). "Gose naiz, j'ai faim" SP. "Ez naiz gose" Urt Gram 474. "Tengo hambre, gose naiz, gosea det" Lar s.v. hambrear. "Gose denaren ezta ogi gogorrik (S), no hay pan duro para el que tiene hambre" A s.v. gose. Tr. Documentado en todas las épocas y dialectos desde Leiçarraga.
Eta haren diszipuluak ziraden gose eta has zitezen [...] iaten. Mt 12, 1 (He, TB, Dv, Ur (G), Echn, Ip, Samper, Ol, Ker, IBk gose izan; SalabBN goseturik, Leon gosez, IBe goseak egon). [Iuiamendu ondoko munduan] gehiagorik eztaite nihor, gose ez egarri. EZ Man I 89. [Obra miserikordiazkoak:] 1. gose direner iatera emaitia. Bp I 51 (Ber Doc 89v, Mat 21, Cap (ed. 1893), 14, Tt Arima 91, El 12, Cb CatV 46, Oe 38, CatLan 80, Añ CatAN 42, CatLlo 52, CatLuz 20, CatBus 27, CatS 44, Legaz 34, Itz Azald 120, KIkV 81, KIkG 65 gose izan; CatR 51 gose dionari, CatSal 51 gose duenari). Ezen gose izan naizenean, eman darotazue yaterat. Lg II 248. Otso gose danak, urten darua basoti ardi billa. Mg CO 50. Deitu zaituanari beragana zure gose <-ze-> ta bear balitza bezela. Mg CC 193. Berez gura dau gose danak janarija. fB Ic II 251. Arratsean gose zan txit Turko gaisoa. It Fab 257. Gose da liburuen. Hb Esk 144. Jaungoikuaren itzaren gose dira. Bv AsL 162. Etzazu urruindu edo arakatu gose danaren anima. Ag Serm 426. Gose danak artua egiten du amets. Urruz Zer 34. Ta gose diranari / naiko jan prestatu. Insausti 349. Gutxiren gose dena, gutxik asetzen omen du. MIH 136.
v. tbn. Volt 164. Harb 28. SP Phil 275. Ch IV 2, 1. He Phil 276. Brtç 213. Añ LoraS 100. AA I 621. Dh 228. Astar II 23. TB Mt 25, 44. CatLlo 86. Gy 30. Lard 435. Laph 50. Elsb Fram 159. A BGuzur 135. Ox 47. Enb 98. MendaroTx 131. Otx 165. Etcham 237. Ir YKBiz 423. Bilbao IpuiB 251. Or Aitork 395. Etxde JJ 159. JEtchep 54. Arti Ipuin 26. Erkiag BatB 120. Vill Jaink 114. Arti MaldanB 205. NEtx LBB 252. Olea 103.
azpisarrerakoSense-41.1
(Precedido de sust.).
Haragiaren plazerak, bethi dira plazer gose. Ax 384 (V 251). Bethi lan gose zen. Laph 215. Nola ezpaitzen ohore gose, ihesi egin zuen. Jnn SBi 61. Odol eta orro gose direnak, doazila Donostiarat. HU Zez 76. Ez bide baitzen elhe gose. Barb Sup 6. Ez dira ere ixtorio gose ene mahain-lagun maiteak. JE Ber 97. Beretzat [...] laudorio gose ez izanez. Lf ( in Zait Plat XIII ). Dagokio gizonari ideal-gose izatea. Vill Jaink 149. Gurikeria gose zelakotz. Ardoy SFran 46.
v. tbn. Etxde JJ 100. NEtx LBB 339. Xa Odol 231.
azpisarrerakoSense-41.2
( gose-egarri izan ).
Zorionekoak zuzentasunaren gose-egarri diranak. Itz Azald 195 (v. tbn. la misma construcción en Legaz 52, KIkV 105, Ir YKBiz 118 y Or, Ker e IBe Mt 5, 6). Gose-egarri naiz. Or Aitork 276. Gose-egarri danak, ez ete yok jan bear eta edar bear? Erkiag BatB 117. Etimologiaren gose-egarri denak [...]. MEIG VII 185.
v. tbn. A Ardi 48. SMitx Aranz 240.
azpisarrerakoSense-41.3
( gose eta egarri izan ).
Dohatsu dirade iustiziaz gose eta egarri diradenak. Mt 5, 6 (con aux. intrans.: TB Mt 5, 6, CatLuz 28, CatAe 68 -z gose eta egarri izan; El 93, CatBurg 44, Cb CatV 64, CatBus 39, Jaur 380, Lard 379, Ip Mt 5, 6, KIkG 79, IBk -ren gose eta egarri izan; CatLan 42 -rendako gose eta egarri izan; Mat 158, El 16 justizia gose eta egarri izan; Ol Mt 5, 6 zuzen-gose ta egarri izan; Leon zuzentasun gose eta egarri izan; con aux. trans.: He Mt 5, 6 -ren gosea eta egartsua dutenak; Iratz 47, Ur, SalabBN Mt 5, 6 -ren gosea eta egarria du(t)enak; Samper Mt 5, 6 dienak gose eta egarri justiziarna; Echn yustiziain [...] gosea eta egarria'utenak; Dv -ren gosez eta egarriz daudezenak). Adin gastean dena alfer eta nagi / zaharrean maiz dela gose eta egarri. Gy 4.
v. tbn. Ax 241 (V 162). Ch IV 2, 1. Brtc 208. Monho 144. Añ CatAN 65.
azpisarrerakoSense-41.4
" Biziki gose naiz (BN-ciz-arb)" Gte Erd 24.
Baña oin igarten dot gose andija nazala. "And that reminds me how hungry I feel" . Altuna 84.
azpisarrerakoSense-41.5
( gosea izan ).
Gosea zarela, eztuzula zer jan! Jnn SBi 171.
azpisarrera-42
GOSE-JAN. "Gosejan (L?, BN?), famélico, hambriento" A Dv.
azpisarrera-43
GOSE-JANKIN (S ap. Lrq; H, Foix). "Gose-iankina, affamé, qui a faim. Errekeita ezazu gose iankina: fournisez de la nourriture à qui est affamé (Mst, ed. 1838)" H. "Affamé" Foix. "Famélique" Lrq.
Halaz elizate Frantzian ikhusten den bezanbat esteiari eta gosejankinik. ArmUs 1895, 94. (ap. DRA) Zuin ziren Bastillako soldauak goithü nahi zütienak? Berrogei mila auher eta gosejankin. Mde Pr 49.
azpisarrera-44
GOSE-KALIKATU. "(À demi mort de) faim, gose kalikatürik" Foix.
Eüskaldün aurhidiak bertan / han gosekalikatürik. Casve SGrazi 132.
azpisarrera-45
GOSE-MINDU. "Lehoin gose mindua, lyon affamé" SP.
Lehoin gose-minduak bere menean [...] edukiz. Ax 131 (V 86). Lehoiñ furiosak eta otso gose minthiak. Tt Onsa 65.
azpisarrera-46
GOSE-PASATU (G-azp). Desfallecido de hambre. v. GOSEAK PASATU.
azpisarrera-47
GOSE-PIRRIKA. "Faim légère" Foix (Lhande, que cita a éste, da por error la trad. "personnification de la faim", que aparece en la línea anterior para Phetiri Santz).
azpisarrera-48
GOSERIK (Estar, etc.) hambriento. "Goserik, de hambre" A Morf 364. v. GOSE IZAN.
Noiz ikhusi augu goserik? Mt 25, 37 (Dv, Or, Ker, IBk goserik). Goserik daguan txorija [...] janarijaren zain. fB Olg 65. Aterik ate dabilela eskeko a goserik eta erdi biloxik. fB Ic I 65. Bainan axeria bai goserik / atera zen buztana utzirik. LuzKant 25. Athez athe zabilan, sabela goserik. Zby RIEV 1908, 414. Badira otzez da goserik dagozan ume asko. Ag Serm 382. Bearrean ta goserik arkitu ziran. Ir YKBiz 110. Nik jotzen diet, goserik ere, / denari soiñua berdin. Or Eus 371. Ez zitugula gehiago goserik utziko. Lf Murtuts 8. Etxe asko kee barik, umeak goserik. Erkiag Arran 114. Goserik etorri ni neure abiara? Bilbao IpuiB 127. Goserik gertatu ziren batean. IBk Mc 2, 25 (IBe goserik aurkitu ). Bezperan goserik ibilli bagiñan ere. Alkain 74.
v. tbn. Gco I 206. Zer Artho 42. Ox 69.
azpisarrerakoSense-48.1
( erdi goserik ).
Airerik gabeko etxe batzuetan, erdi-goserik bizitzerat. Barb Sup V.
azpisarrera-49
GOSETAN (Estar, etc.) hambriento. v. GOSE IZAN, GOSEAN.
[Izan naiz] trabaillutan eta neketan, beillatzetan maiz, gosetan eta egarritan. 2 Cor 11, 27 (Ker egon naz gose ta egarritan; He, TB gosean eta egarrian ). Gose eta egarritan / guzia penaturik / gurutzera iganikan. Arg DevB 124. [Andra Mari] zeure gosetan jasoten doguz begi zumelok zerura. Gand Elorri 136.
azpisarrera-50
GOSE-TXIRRINTA (R ap. A). Hambre ligera.
azpisarrera-51
GOSE-HUTS (Lar), GOSUTS (Lar, Hb). "Gazuza, hambre grande" Lar. "Grande faim" Hb.
azpisarrera-52
GOSEXEAGORIK (Forma con suf. -xe-, de valor aprox.). Cf. GOSERIK.
[Astoak] gosexegorik, negu gorrian / jan izan dute malkarra. Or Eus 320.
azpisarrera-53
GOSEZ (V, L, R, S ap. A). Hambriento, de hambre. "(Estar) de hambre" A. v. GOSE IZAN.
Eztuzue irakurri Dabidek gosez egin zuena eta harekin ziradenek? Mt 12, 3 (He gose izan ziren batez). Gosez eta egarriz ur-xorta bat ere ezin erdietsiz. Ax 591 (V 380). Iainkoa serbitzatu dute gosez eta egarriz, hotzez eta billusiz. SP Imit I 18, 1. Beldurrez, gosez, egarriz ta lorik ezin egiñez. Mb IArg I 59. Umiak gosez ta bilosik daukazala. fB Ic I 94. Dohatsu zuzenbidearen gosez eta egarriz daudezenak. Dv Mt 5, 6. Gosez hik: ai, ai! / Asez nik: jai, jai! Ox 40. Ire oskijak abua zabalik yagozak; gosez, antza. Otx 39. Ikusi zaitugu gosez ta eman dizugu yatera. Ir YKBiz 422. Gosez edo erdi gosez dabillan langilleari eropena nok irakatsi? Eguzk GizAuz 27. Dizipuluak hasi zitzaizkon, gosez, ogi-buru biltzen eta jaten. Leon Mt 12, 1. Gosez? [...] Orren biargiña izanda, gosez? Bilbao IpuiB 94. Gosez dagoanak, gozo deritxa edozeri. Erkiag BatB 121 (v. tbn. fB Ic II 266, Arch Fab 95, AB AmaE 317, Zby RIEV 1909, 104, Bilbao IpuiB 128 gosez egon).
v. tbn. Zav Fab RIEV 1907, 531. Etch 306. It Fab 163. Ag Serm 88. GMant Goi 104. Laux BBa 104. Zait Sof 68. Gerrika 63.
azpisarrerakoSense-53.1
(Tras tema nominal nudo).
Zer nahiren egitera daudenak; ohore gosez. HU Aurp 139. Jainko gozez nabil. Laux BBa 128. Irabazi-gosez, asmo galgarriak itz xuriz esaten ditutenean. Zait Sof 190. Lore-buru lorea ezpan gosez dago eguzki ederrari mosu emoteko. Gand Elorri 52. Gizona / libertade gosez dago. Azurm HitzB 30.
v. tbn. NEtx Antz 143.
azpisarrerakoSense-53.2
( Goseaz ).
Jangoikoa ekusteko goseaz zegoan. Mg CC 204. Baldin euki bazuan gosiaz tripia [...]. Noe 110. Indartu eban Peru / galdua gosiaz. AB AmaE 342. Gosiaz dauzan ardi gaxuak. Enb 121. Bildurraz eta goziaz makal-makal. Kk Ab II 30s. Naiz ta goseaz egon / ez andik urtengo. Ayesta 114.
azpiadiera-2.1
(Tras tema nominal nudo).
Basoko jatekua / ikusteko guriaz / jan barri gosiaz. Mg PAb 97.
azpisarrera-54
GOSEZ AKITU. Desfallecer de hambre.
Gosez akitzen balira. Or Aitork 219. Gosez akituta, otzez elbarrituta. Ibiñ Virgil 112.
azpisarrera-55
GOSEZ HAMIKATU (L-ain-sar ap. A; Dv, H). "Gosez hamikatua, affamé pressé par le faim" Dv. "Gosez amikatua, amorratua (V, G), hiratua: rendu dévorant-enragé, dépérissant à faim" H. "Gosez eta egarriz amikatu (L-ain-sar), consumirse de hambre y sed" A s.v. amikatu. v. GOSEAK HAMIKATU.
azpisarrera-56
GOSEZ AMORRATU (G-azp ap. Gte Erd 24; H). Morirse de hambre, tener mucha hambre.
Zakur gosez amorratua. Mb IArg I 222. Bota begije [...] leoe gosez amurratukuen [sic] erdira. Astar II 289. Gosez amorratutako piztitzarren ortzetara. J.M. Tolosa EEs 1913, 178.
azpisarrera-57
GOSEZ HIL (BN-arb, S; Urt I 153). Morir de hambre; pasar hambre, tener muchísima hambre. "Milioika hil dira gosez (BN-arb, S), [...] iltzen dire goseak (AN-5vill)" Gte Erd 141. v. GOSEAK HIL.
Zenbat [...] diraden ene aitaren etxean ogia frango dutenik eta ni gosez hiltzen bainaiz! Lc 15, 17 (He, Dv, Lap 225 (V 101) gosez hiltzen). Bere burua gosez hil zezan xorier barur eragiteagati. O Pr 477. Gosez eta egarriz / [...] hillen dira. Xarlem 589. Munduan garan irutik bat baño geiago gosez ilten dira. Gerrika 184.
v. tbn. Tt Arima 96. Iraultza 93. Prop 1876-77, 286. EZBB I 100.
azpisarrera-58
GOSE-ZIRRI (V-gip, L-ain ap. A). Hambre ligera.
Apaiñ jantzita azaltzen zera / txukun jarrita gorbeta, / bañan askotan gose-xirrian, / ez beintzat ondo aseta. Olea 118.
azpisarrera-59
GOSEZ HIRRIKATU. "Gosez hirrikatua (He), affamé" Dv s.v. hirrikatu. "Gosez hirrikatua naiz, j'ai un grand besoin de manger, une faim qui me presse" H s.v. hirrikatzea.
Gosez hirrikatua bezala. He Phil 394 (SP 389 hirritua).
azpisarrera-60
GOSEZ IRRIKITU. Tener mucha hambre.
Leoi bat irten zan bein / zulotik eizera, / gosez irrikiturik, / tripa betetzera. It Fab 75 (v. tbn. 76). Aragi gosez irrikitzen. Etxde JJ 109.
azpisarrera-61
GOSE-ZIRRISTA (B ap. A). Hambre ligera.
azpisarrera-62
GOSEZ IZAN. Tener hambre. v. GOSE IZAN.
Ea nor den herrian probe, beharrik, gosez denik, sabel-uzkur dabillanik. Ax 231 (V 154). Probe gosez direnak. Ib. 409 (V 267). Gosez diranak asetuteko. Enb 95 (v. tbn. 62). Irabazirik ez dakarren ederraren gosez izateko lain kirten ez naiz. Zait Sof 73.
azpisarrera-63
GOSEZKO. De hambre.
Suzkoa ez ezikan, bai gosez eta hotzezko infernu batean. Arti Tobera 274.
azpisarrera-64
ON-GOSE, SABEL-GOSE, OHORE-GOSE, TXAKUR-GOSE. v. on, sabel, ohore, txakur.
gose
<< gorritu 0 / 0 goxo >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
Library zlibrary project
z-library z-lib project
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper