OEH - Bilaketa

756 emaitza garai bilaketarentzat

Sarrera buruan (50)


Sarrera osoan (496)

Emaitza kopurua 500 elementura mugatua
Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
eta.
tradizioa
Tr. Eta se documenta prácticamente en todos los autores y textos. Para Azkue eta no sería sino una variante eufónica de ta, cuando va precedido de oclusiva. Desde los primeros textos, sin embargo, se puede afirmar que es casi general el uso de eta en todos los contextos, aunque alterne en algunos autores con otras variantes.
Al Norte eta es la única forma hasta mediados del s. XVIII. Ta aparece sólo desde entonces, junto al general eta, en unos pocos textos: solamente en Eguiateguy y Duhalde es frecuente el uso de ta (precedido tanto de consonante --oclusiva y no oclusiva-- como de vocal o pausa), alternando en ambos con eta. En el resto de los autores en los que se documenta, ta aparece sólo esporádicamente (v. infra la documentación de autores septentrionales que emplean ta). También al Norte el uso de ta en numerales (hogei ta hamar) y con valor temporal (tras participio) es más frecuente que cuando se emplea como conjunción (v. infra el uso de ta en autores septentrionales en las diferentes acepciones).
En los dialectos occidentales (incluidos Isasti y Mendiburu) ta se emplea abundantemente desde los primeros textos, pero siempre alternando con eta; ambos se documentan en todos los contextos.
En los alto-navarros eta es casi general en los textos impresos hasta mediados del s. XVIII (en Beriayn, F. Elizalde, SermAN); pero hay ta en UrrizK (51). Lizarraga emplea abundantemente ta (además de eta), lo mismo que el catecismo alto-navarro de Añibarro.
La variante da sólo se documenta en textos occidentales. Para Azkue (s.v. ta) en los dialectos meridionales aparece la variante eufónica da cuando va precedida de consonante continua (-l, -n, -r, -s, -z). Encontramos da ya en AzkPo IV (tras -n), Lazarraga (tras -n o -z, alternando en estos contextos con eta), Betolaza (tras -n y tras vocal; emplea tbn. eta; ta tras participio: desterru au igaro ta, erakuskuzu (p. 7)), en Viva Jesus (en todos los contextos; pero emplea también ta y eta) y en Bertso Bizkaitarrak (siempre tras -n o -r). En las doctrinas de Urkizu y Arzadun sólo encontramos da. Barrutia emplea da detrás de -n, -r y -z (Acto 126); pero hay un ej. de ta después de -n (Acto 199). Da se documenta además alguna vez en Cardaberaz (Just 17 zeruan da lurrean; 72 esan da egin), en Gavon Sariac (6 esan da egin), en DurPl (124 aitaren da amaren) y en Añibarro (EL1 7 gaur da beti; v. tbn. gaur da beti en CatLlo 95 y CatBus 56). Desde la segunda mitad del s. XIX aparece más a menudo da en algunos textos occidentales, casi siempre precedido de -n o -r (v. infra); se puede afirmar, sin embargo, que eta y sobre todo ta se documentan también a menudo en casi todos los autores occidentales detrás de -n y -r; sólo D. Aguirre y Echeita emplean da asiduamente en los contextos descritos por Azkue: makal da artega (Echta Jos 106), Mari Jesus da Errekartek (ib. 111s), poz da atsegiña (Ag AL 12), otz da meiak (Ag Kr 77). En Uztapide (Sas 51) encontramos suak da garrak. El uso de da detrás de -n en numerales (ehun da ogei) es más frecuente (v. infra).
Seguido de vocal hay unos cuantos ejemplos de et' en textos en verso, ya desde Dechepare. Et' se documenta más en la tradición septentrional (v. infra). En prosa, Berrondo emplea et'erdi (Kijote 164). En Duvoisin (LEd 8, 104, 139, etc.) y Etchahun (178) se encuentra la contracción etez (= eta ez).
En textos en verso de la tradición meridional se documentan frecuentemente ejemplos de t' cuando va seguido de vocal. Además t' es frecuente en prosa en autores meridionales seguido de erdi (ordubi t'erdietan, kana t'erdi e incluso terdi) y más rara vez de abar (t'abar). Sin embargo ta erdi y eta erdi, eta abar y ta abar son mucho más frecuentes que los anteriores. Tbn. se documentan algunos ejemplos de t' en numerales (v. infra). Hay además gezur d'abar (NEtx LBB 253) y aiten d'amen errira (Balad 140), ambos en verso. En DFrec hay 31.961 ejs. de eta, 2.639 de ta, 32 de da, 75 de t' y 5 de et.
sense-1
1. (gral.; Deen II 186, SP, Urt I 7, Lar, Ht VocGr , Aq 75, Añ, VocBN , Gèze, Dv, H), ta (gral.; Lar, Añ, Dv (G), H (V, G)), da (V, G-to, R; H (V, G)), eeta (V-gip). Ref.: A (da, eta, ta); Bon-Ond 171; Lrq; Iz Ulz 450, ArOñ; Holmer ApuntV 18; Etxba Eib (da, eta, ta); ZestErret.
Y (conjunción copulativa). Une sintagmas y oraciones del mismo tipo. Puede tener un matiz causal-consecutivo: Zor handian zaude eta othoi unsa egidazu. E 187. Triste bizi naiz eta / ilko banitz obe. Bil 133 (cf. infra (3) para eta con valor causal). A veces tiene valor adversativo-concesivo: Ia larogei urte ditu ta / etenik gabe lanean. Basarri 1. En EGLU III 20-23 y 33-34 se explica el uso de eta al comienzo de oraciones independientes sin valor de conjunción. "Eta bada, et donc" H. "[Eta hala], et ainsi, de sorte que. Biak ioanen gire, eta hala eztuzu beldurrik izanen" Ib. "Souvent l' eta suspensif sert à mettre les mots en relief. Etxetik eta ithurrirat, de la maison à la fontaine; hura eta bera, lui-même" Lf Gram 395. "Eta, enda, eeta" Iz ArOñ. Cf. baita, ezta. v. 3 enda.
Tr. De uso general.
Bizkaiko konsejua ta zenzuna. Labieru 74. Joanikok eta beste askok / Eudela parte bertan. Mondr 36s. Labrit eta Errege / aita seme dirade. Condest 1. Urra katea eta lau erestun ta joiela. fJZ 98. Zu eta ni elgarreki unsa ahal ginate. E 223. Al egian kortesia eta mesura guztiaz. Lazarraga A, 1142v. Utra laster ta erroitu andiaz. Ib. A, 1153r. Egunean da gabean. Ib. A24, 1196v. Luze da eta sendo. RS 268. Azeriak buztana jauso ezin ta bai gabia. Ib. 27. Begiratu negion ta egun batean / errenkore andiak erne zitean. EneB 5s. Bear dugula ezarri biotzaren erdian eta iduki memorian obratan ezartzeko. Ber Trat 55v. Bortxaz irauzi zituen eta hautsi gatheak. EZ Man I 129. Badakit, eta badaki zor dudala, aithortzen diot, eztiok ukhatzen, eta badut pagatzeko gogo eta borondate. Ax 244 (V 164). Ioan zatzaizkit lurretik, baiña ez gogotik, eta ez bihotzetik. Ib. 3 (V 1). Batu eta iuntadurik arimea eta gorputz gloriosoa. Cap 33. Garbi, alegera, argi eta pitzazu ene arima. SP Imit III 43, 3. Aiteen da semeen da espiritu santu iauneen uzenean. VJ 3 (es casi general la polisíndeton en este contexto: Lç Ins B 2v, Bet 3, Mat 43, Cap 4, Bp I 44, Mb IArg I 380, LE Prog 100, etc.; sólo documentamos aitaren, semearen en Bv AsL 112, Apaol 27 y Jnn SBi 88). Eskatu egizu da emongo jatzu. Urqz 5. Korputzeko eta animako reberenzia guztiarekin. Iraz 29. Erran zion arraiki yautsteaz handik eta egun hartan haren etxerat beharra zela. Lg II 216. Iraganen dire urtheak, egunak, orenak; eta, helas, zein laster ez othe dohaz! Brtc 129. Eta ala ere ez nazu infernura bota. Gco I 398. Apostura egingo / diot edozeñi, / eta, ala nai badu, / Antoni berari. It Fab 108. Eman izan zien astin-aldi latz eta gogorraz oroitzen dira. Izt C 505. Josuek eta, onek bezala, beste agintariak ere. Lard 115. Timoteo onegatik San Pablori txit berri onak eman ziozkaten, eta bertatik laguntzat artu zuen. Ib. 512. Ura gazituten da, ateraten da eta, edo berotuten dabe sutan edo larriñetan eguzkitan. Ur Dial 114. Jaungoikoaren ontasun eta jakintasunaren gañean. Arr GB 50. Eman ta zabal zazu / munduan frutua. Iparg 339 (NEtx LBB 288 eman da zabal ). Ez al naz kristinaua, eta, beraugaitik, errege andi baten alabea eta erreñu andi baten jaubegeia? Itz Azald 8.
(s. XX) --Nik esan deutsat. --Eta? --Eznabela gura erantzun deust. Ag Kr 124. Akitzen zen gaizoa eta, gehiago dena, pastikatzen naski. JE Bur 61. Eta esan da esan ari ziran. Or SCruz 45. Errege hunek setiatu eta hartu zuen Damaseko hiria. Zerb IxtS 60. Eta, eta, nun da andere-esposa? Lf Murtuts 54. Nundik bestela arbola gazteak ondatzea, muntegiak galtzea ta nik ez dakit zenbat beste orrelako astakeri? Munita 26. Begiak hetsirik hartzen ahal dire zazpi [gaztain ondo] mota horiek eta landatzen gure larretan! Zerb Azk 41. Nik ez det esan zuk maite nazunik. Eta... zuk ere ez. Anab Poli 136. Mayalen ez da hemen eta, nori behar dut beraz irriñoa egin? JEtchep 74. To, nik uste harekin hintzala eta, hi neska hunekin! Larz Iru 42.

v. tbn. (Sólo para ta en autores septentrionales): Dh 262. Egiat 205. Monho 152. Elzb Po 210. HU Aurp 189. Zby RIEV 1908, 94. Iratz 160. Mattin 35. Xa EzinB 105. Casve SGrazi 88. Etchebarne 52. Larre ArtzainE 149.
(Sólo para da): Aran SIgn 79. Zab Gabon 62. Sor Gabon 46. Xe 273. PE 131. Ud 98. EusJok 49. Apaol 21. Moc Damu 6. Azc PB 123. Ag AL 145. Iraola 34. Echta Jos 281. JanEd II 31. Mok 22. Tx B I 101. Kk Ab II 95. Eguzk GizAuz 18. Bilbao IpuiB 204. SM Zirik 36. Basarri 94. Gazt MusIx 168. Salav 83. Akes Ipiñ 9. Uzt LEG II 112. BAyerbe 17. Gerrika 295.
(Sólo para et'): E 13. O Po 66. Monho 132. Zav Fab RIEV 1907, 93. Etch 276. Bordel 104. ChantP 92. Zby RIEV 1909, 229. Xikito 11. Ox 109. Barb Sup 151. Jaukol Biozk 43. Etcham 37. Or Eus 303. Mde Po 22. Lasa Poem 105. Gand Elorri 37. Xa Odol 93.
azpiadiera-1.1
(En numerales). Tr. De uso general. Al Sur ta es la forma más usada; sólo hay unos pocos ejs. de eta, muchos de ellos en verso; incluso en aquellos textos en los que se documenta eta, ta es más frecuente (hay, por ejemplo, eun ta berrogei eta irugarren en Izt C 1; pero encontramos 55 ejs. de berrogei ta y 2 de berrogeita en Izt C). Al Norte eta es lo más frecuente, especialmente hasta finales del s. XIX; los primeros ejs. de ta aparecen a finales del s. XVIII y va haciéndose más frecuente hasta nuestros días. Da (precedido de ehun: ehun da zortzi, ehunda, berreunda, etc.) se documenta en algunos autores meridionales.
Ogei eta hamar. Mt 13, 23. Ehun eta hogoi eta hamabortzgarrenean. ES 99. Hirurogeta amabi zulo. EL1 212. Ogei eta lau orduan. It Dial 107 (Ur ogetalau, Dv, Ip eta ). Irurogeita amar. Lard 11. Eunda ogeita zazpigarren. AB AmaE 24. Hiruetan hogoi-ta bat urte. HU Aurp 63. Ogetabi. Echta Jos 356. Eun da larogei ta amabi. Munita 81. Minutu bat eta ogeitamezortzi segundo kendu dizkio. Basarri 91. Hogeitabost. MIH 300.
v. tbn. (Sólo para eta en autores meridionales): Cb Just 59. Astar II 170. Echag 94. CatB 50. Lard 407. EusJok II 89. Arrantz 77. Xe 370. PE 40. AB AmaE 290. Urruz Urz 20. Apaol 95. EusJok 52. Balad 221. Or SCruz 71. Tx B 88. FIr 134. Enb 35. JMB ELG 20. Munita 10. Bilbao IpuiB 188. Arti Ipuin 67. Etxba Ibilt 453. BEnb NereA 66. Alzola Atalak 106. Uzt Sas 192.
(Sólo para ta en autores septentrionales): Egiat 159. Etch 182. Gy 137. Hb Egia 81. Bordel 158. Laph 249. Zby RIEV 1908, 208. Jnn SBi 58. HU Zez 109. CatJauf 72. JE Bur 31. StPierre 30. Ox 194. Barb Sup 171. Etcham 34. Zerb IxtS 47. Lf Murtuts 16. JEtchep 208. Ardoy SFran 108. Xa Odol 43. Casve SGrazi 24.
(Sólo para da): Acto 217. Urqz 7. Astar II IX. Echag 55. Lard 97. Ud 22. Sor AKaik 122. AB AmaE 24. Ag Kr 149. Echta Jos 309. Arrantz 126. EusJok 55. Enb 80. Tx B I 166. Etxde JJ 5. Uzt Sas 335.
azpiadiera-1.2
(En exprs. del tipo Peru eta biok (o biak) etorri ginen 'vinimos Peru y yo'). Al Norte --tbn. en Aresti y en un ej. de Uztapide (LEG II 310)-- se documenta -ak (eta biak, etc.) y al Sur -ok (biok). Cf. A (s.v. ta): "El modismo [del subdialecto español de Bilbao]: 'el padre y los dos', en vez de 'el padre y yo'". Tr. Se documenta en Lazarraga, Añibarro y J.B. Elissamburu antes del siglo XX. Durante éste es frecuente su uso, sobre todo en autores meridionales.
Amorea ta biok gabilza, / ez dogu beste lagunik. Lazarraga A10, 1177v. Eskatu eikiozu berari zu eta biokaiti. EL2 23. Guan ginen, Piarres eta biak, itzuli baten egitera. Elzb PAd 70. Badakixu, oiez, zu ta bijon artian dogun egijunea. Ox 28. Platero ta biok. Amez Plat tí. Afrikatik etorritako gizona, Afrikara joan gabeko gizona, bertan geunden haek eta hirurak. Arti Ipuin 65. Lab. Lab Par pixka bat egingo zendun, Wili ta biok metxa neurtzen ikusi ba ginduzun 203. Yoan giñen Josetxo ta biak biaramonian retratuak ateratzera. Auspoa 77-78, 227. Rafael nere lagun ori eta biok, oso ongi alkartzen giñan. Alkain 344. Suiñak eta biok ankaz ibillaldi bat egitera urten genduen. Gerrika 223. Horra bada non egin dugun topo Altunak eta biok. MEIG IV 115.
v. tbn. (-ak): Xa Odol 37. Mattin 70.
(-ok): Ag G 36. A Ardi 25. Lek EunD 26. Ldi IL 45. Zait Sof 77. Or Poem 541. Etxde JJ 129. Txill Let 68. Erkiag Arran 106. SM Zirik 79. Arti Ipuin 25. Osk Kurl 113. Gand Elorri 71. Salav 38. BEnb NereA 221. Alzola Atalak 78. NEtx LBB 172. Lasa Poem 108. Insausti 229. Albeniz 51.
azpiadiera-1.3
(En exprs. en las que el numeral tiene valor anafórico, del tipo Peru eta biak etorri ziren 'vinieron éste y Peru').
Ilobak eta biek mokoka-aldi franko ematen zutelarik. Elzb PAd 69. Lamina eta biak heltzen dira ur bazterrera. Barb Leg 22. Zegamako apaizak ango jaietarako bi eper arrapatu zituan, Arantzazuko praille sermoigilleak eta biak jateko. And AUzta 42. Ateratzen dabe orri polit bat. Azpiroz parroku jaunak eta biak. Alzola Atalak 123. Eta nik orduan esan neutsen andra orri eta biei. Gerrika 130. Euskadin nundik azaldu dira / olako egoaldiak? / Uste det aurten berdin zirala / Siberia eta biak. Insausti 52.
v. tbn. Ill Testim 14. Kk Ab I 79. Enb 175. Etxde JJ 139. Erkiag Arran 71. Anab Poli 44. Bilbao IpuiB 49. Izeta DirG 61. Ardoy SFran 179. Uzt Sas 310. TxGarm BordaB 45. JAzpiroz 118.
azpiadiera-1.3.1
( eta biok ).
Eguna argitu-ala, badoaz Sokrate ta biok Kalia aberatsaren etxera. Zait Plat 111 (v. tbn. 118). Elgezua arri-irudigillea ta biok lagun aundiak izan ei dira. Alzola Atalak 111. Nausiak eta biok / albotik algara. Insausti 104.
azpiadiera-1.4
(En exprs. del tipo Peru eta biok etorri zineten 'vinisteis Peru y tú').
Lurra ta biok elkarri munka zaudete. " Os besáis la tierra y tú" . Ldi BB 102. Neskatillea ta bijok ezkondu zagijezeneko. Otx 77.
azpiadiera-1.5
(Para decir la hora).
Bortzak eta laurden iri arte. HU Zez 93. Ordularian bostak eta amar minuto zirela. FIr 147. Bortzak eta erdia da. JE Ber 55. Elizako erlojuan ordubata ta ogei ta bost ziran. Ugalde Iltz 69.
azpiadiera-1.6
(Para expresar la adición). Cf. Etxba Eib: "Au eta ori dira bi".
Eun da eun... berreun. Ag Kr 149. Bat eta bat jakizak direla bi. Ox 111. Lelo nekagarria zitzaidan, bai, bat eta bat, bi; bi ta bi, lau. Or Aitork 27. Nik erakutsiko diot orri bi ta bi zenbat diran! NEtx LBB 161.
azpiadiera-1.7
(Para expresar el resultado de una competición deportiva o similar).
Lau jokatu ta, bi ta bi geldi. " Han quedado dos a dos" . Or Eus 303.
sense-2
2. (SP, Dv, H). (Precedido de participio o de radical verbal). Generalmente tiene un sentido temporal. A menudo también con valor condicional: Halakoa utzi eta, non dukegu berzia? E 91. Iainko bat baizen ez izan eta, zergatik hirur aiphatzen dituk?Ins C 1r. Cuando se emplean las variantes da o ta, resulta difícil diferenciar este uso de eta del uso adverbial del participio con sufijo -ta (izanda, etorrita, sinónimo del general izanik, etorririk) propio de los dialectos meridionales. Cf.: Mila urte igaro eta ura bere bidean. RG 60; pero en el ms. A 25: mila urte igarota. De hecho, parece seguro que estos participios con sufijo -ta se derivaron del uso de eta que aquí tratamos. Cf. las expresiones temporales del tipo egin eta gero, egin eta berehala, etc. Tr. De uso general en todas las épocas y dialectos. Mientras que al Sur es general el participio, al Norte alternan el uso del radical verbal y del participio, aunque es con mucho el participio la forma más empleada. Ya Dechepare emplea ambos. Al Sur se recoge algún ejemplo de eta precedido del radical en autores como Orixe o Lizardi (v. infra). Leiçarraga (Ins C 6v) lo emplea tbn. precedido de futuro: Iudizioko eguna munduaren finerano ez izanen eta, nola diok hik ezen batzu bizi eta berzeak hil diratela.
Kruzifika ikhus eta orhit adi orduian nola izan redemitu haren odol sainduiaz. E 17. Sorthu eta hil ginate, hark haz ezpaginitza. Ib. 119. Ezen Mazedoniara ethorri eta, eztu ukhan gure haragiak pausurik batre. 2 Cor 7, 5. Ezkondu eta lenaengoa / ona dau ilabetea. Lazarraga A24, 1196r. Au esan da / il ekidan eskuetan. Ib. A25, 1197r. Au esan eta baekidan / yes egin da estaldu. Ib. B12, 1180r. Gauza ohek egin eta bear du meza enzuten duenak oroitu [...]. Ber Trat 90r. Ordea, oldartze hek egin eta, lehen zegoen eskura bihurtzen da. Ax 46 (V 30). [Espiritu Santuaren etorrerak] eskatu bear ditugu lendanik arzeko prestatu ta. Mb IArg I 367. [Yesusek], Pilatosegana eroan-da, arpegia yausi yausi eginik egon bear izan eban. EL2 218. Burua galdu eta, / arturik makilla, / etxe guztitik dabill / zakurraren billa. It Fab 23. Idortuxe-ta, egun berean erain daiteke. Dv Lab 52. Xilintxa hau jo eta, hunarat ekarraraziko ditiat oro berehala. Barb Sup 16. Jan-edan eta, / pestaliarrak badoatzi. Ox 42. Etorri ziran erritik, bizigarriak erosi ta. Ir YKBiz 70n. Daukazuzan ondasunak saldu-ta, txiroai emoiezuz. Eguzk GizAuz 14. Funtserat joan eta, iduri zauku auzia huntarik heldu dela: [...]. Ardoy SFran 325s.
v. tbn. (Sólo para ta en autores septentrionales): Dh 242. Dv LEd 227. HU Zez 100. Arb Igand 17. CatJauf 88. Etcham 70. JE Ber 18. Lf Murtuts 14. Mde Po 18. JEtchep 69. Ardoy SFran 115. Xa EzinB 64. Larre ArtzainE 144.
(Sólo para autores septentrionales que emplean el participio): EZ Man II 155. Arg DevB 152. Bordel 45. Gy VI. Dv LEd 185. Laph 203. Elz PAd 20. Jnn SBi 35. Arg Igand 32. Etcham 29. Zub 63. JE Ber 18. Iratz 64. Lf Murtuts 14. Zerb Azk 35. Mde Pr 33. JEtchep 89. Larz Iru 28. Ardoy SFran 115. Mattin 109. Xa EzinB 64. Etchebarne 80. Larre ArtzainE 129.
(Sólo para autores que emplean el radical verbal): O Pr 462. Oxald in AstLas 72. Hb Esk 220. JE Bur 43. Const 26. Ldi BB 146. Or Eus 63. Iratz 137. Mde Pr 100. Gazt MusIx 121.
azpiadiera-2.1
(H). (Precedido de sintagma en caso alativo).
Asi zitzaion, bi belaunak lurrera ta, esaten. Mb IArg I 143. Arratsean etxera eta, irriz zagolarik zion. HU Aurp 98. Hara ta, ur xirripa bat argi-argia, ñir-ñir, mendixka baten azpitik sortzen dena erasian. JE Bur 34. Eliza-atherat eta, hau kinka gaixtoa! Lf Murtuts 54. Ez zuela, funtserat eta, beti gizon hil baten esklabo egon behar. JEtchep 60 (v. tbn. funtserat eta Lf in Zait Plat XV, funtsera-ta Larre ArtzainE 134). Euskal-Herrirat eta, han ikusiko dut zer egin! Larz Iru 104.
sense-3
3. (V; H). Ref.: A (eta, ta); Etxba Eib; Holmer ApuntV 22; ZestErret. (En oraciones causales). Tr. Más empleado al Sur. Se documenta poco hasta finales del s. XIX, momento en el que su uso se generaliza.
En su uso más corriente se situa al final de la oración, detrás de la forma personal del verbo (gaizki egiten duzu eta), o de la forma no personal en el caso de las negativas (ez duzu egiten eta). Puede aparecer detrás de otros sintagmas diferentes del verbo (v. infra Ag Kr 135) e inmediatamente después del verbo sin ocupar la posición final (barka iezaiezu, ez dakite-eta zer ari diren IBk Lc 23, 34). A menudo se emplea con formas no personales del verbo o incluso con el verbo elidido: Arratsean, txanponik ez-eta, ogei duro zor-eta, zerbait otu zitzaion (Anab Poli 54). La oración con eta puede ir detrás de la oración principal: Akabatzera noa, / agindu det eta (Echag 169); o también delante: Lenguen moda juan da eta, / ama, ekatzu berria (Xe 314); en esta última posición sólo la pausa detrás de eta las diferencia de las oraciones de conjunción copulativa con sentido causal (cf. supra (1) Bil 133). La oración con eta puede ir también intercalada. Hemos encontrado algún ej. en el que eta aparece al final de una oración completiva: Esan eik ik nai dauan guztia, barritsu orrek; baiakiat txor txor iarduteko gogoz agoana-ta (A BeinB 55), pero la colocación habitual es tras el vb. principal: Indarra batasun eta alkargoak dakartsela badakie-ta, langilleak orretarako iñok zirikatu bearrik eztauke (Eguzk GizAuz 193; v. tbn. Jaukol Biozk 68, Eguzk GizAuz 192, Iratz 69, Bilbao IpuiB 261, Uzt Sas 34, Berron Kijote 227). En algún ejemplo se emplea con un sentido más bien enfático: Ez ahal zen herrian bertze bat, hura bezala zank misionestari behar zagonik! Soubelet aita on eta khartsua bera ohartua zen eta! (Barb Sup 5), Ha!... Hor haiz-eta! Pasaiatu zarezte pixka bat? (Larz Iru 48). Cf. Lf Gram 395: "Il marque aussie la surprise et se traduit alors par 'tiens!', 'mais!', 'pourtant': Ez duzu ezagutu? hura bera zen eta!".
--Zer zeure pensamentuti eta gogoti iragaiten dozu? --Ezer bere ez, eztakit zer igaro eta. " Nada, porque no sé" . Cap 137. --Ostia konsagradua ausitzen danean Kristoren gorputza ausitzen ba? --Ez, Jauna milagrosam[en]te dagota. CatAnz 6. Siñis zazue, egia diot eta, ongi dagokizuen gauza dela oraingo nere joate hau. Mb IArg I 323. Nor niz ni [...], zuk niri sogiteko, hor hil baten pare izan eta. AR 199. Ken ni ganik bekatari galdu bat nas eta. EL2 171. Emazte bat ere beraz, hala behar eta, sorthu behar zen. Hb Egia 11. Atoz, aurra, atoz, [...], ogia emango dizut eta. Arr May 137. Bustita eukan, esnez... Esnez? Odola zan da! Ag AL 41. Ixo, ixo, eztakigu gauza ziurrik eta! Ag Kr 135. Hala da eta, haurra! Barb Sup 76. Baño an batzarrerik ezin egin eta, Amorebietan egin zuten. Or SCruz 33. Esan biar ixan dodana esan dot-eta, banua. Otx 79. Arren! begira zaiozu nere seme orreri, seme bakarra dut eta! Ir YKBiz 246. Labur dun zoriona. Iheska dabilan eta! JEtchep 70. Gazte funts gabe ahula aldiz, Eskual-Herrian jada guti izanen da-eta, Euskal-Herritik kanpo bat ere ez. Larz Iru 148. Present bat ere, sekulan ez eta, Frantsesi utzirik. Ardoy Fran 193. Azkenengo au arin aspertu zan, zinea be ez jakon atsegin eta. Etxabu Kontu 53. Indartu dezagun euskera, bere anima, orrenbeste maitasun merezi dik-eta. Ataño TxanKan 107. Onek kontra urtetiagaz gu asko pozten giñan, bildurtu egiten eben da. Gerrika 65. Asko ezin eman, litroko bi erreal esnea saltzen genduan garai artan-ta. BAyerbe 66.
v. tbn. (Sólo para autores septentrionales): HU Aurp 60. JE Bur 48. Iratz 71. Lf Murtuts 39. Xa Odol 47.
(Sólo para autores meridionales hasta finales del s. XIX): fB Ic I 102. Bil 78. Zab Gabon 37. Ud 115. AB AmaE 176. Sor Bar 74. AzpPr 94. Azc PB 244. Moc Damu 34. Alz STFer 120.
azpiadiera-3.1
(En exprs. del tipo hori duk eta!, que sirven para dar ánimos).
Aurrera, aurrera, eurea dek eta! Ag G 103. Animo Botetxia hori'ok eta. Osk Kurl 146.
v. tbn. Arti Tobera 266. Erkiag Arran 43.
azpiadiera-3.2
(Combinado con bait causal).
Laminetarik bat gan zen beraz --Gaazetxean baitzuten ezagun bat eta-- haren ganat. Barb Leg 22.
azpiadiera-3.3
Nai badezu oñetan / belaunikatuta / adoratuko zaitut, / agindu zazu ta. Bil 98.
sense-4
4. (Precedido de oraciones con sufijo -(e)la ). Con motivo de, a propósito de, a causa de. Tr. Se documenta desde principios del s. XIX. La mayor parte de los ejemplos son meridionales, pero se encuentra también en Oxobi, Larzabal, Xalbador y Etchebarne.
Guzurragaz, engainubagaz edo paltsakerijaz, ezkontzako berbia emon deutsala ta, edo kaltiak egin deutsazala ta, erru bage bat juez aurreti ezkontzera ekarriko baleu. fB Ic III 359. Eskatu zioten, arren, aiekin joan zedilla, Israelko buru izan bear zalata. Lard 135s. Aserre bizian joan zitzaiozkan, beren jainkoari egin zion bidegabekeriagatik il bear zutelata. Ib. 127 (Azkue traduce (s.v. ta): 'pues pretendían que tenían que matarle'). --Jun zan beaz? --Bai; lagunak arrotu zuten ta... --Jungo etzala ta... --Bai; beti ezetz ta ezetz, ta azkenian baietz. Sor Bar 32. Ezkondu egin bear genduela ta, arren osaba Ameriketatik etorriak emango ziola diru mordoxkaen bat. Alz STFer 115 (v. tbn. 116). Ta gero zarra dala ta, argitsua dala ta, euskaldun bikaiña dala ta, danak berari aora begira, zer esango daben zaiñ. Ag AL 37. Ori burubidea artu dau neure alabeak, irabazi egingo dabela ta! Jaungoikoak daki zeñ etxetan izango dan! Ag Kr 115s. Amesetan joan zan oera: bigaramonean jai andi alaigarria zalata, au ta ori ta bestea ikusiko zituala ta, [...]. Ib. 58. Buruko min andija eukala ta txarto eguala ta, jokuari itzi eutson. Kk Ab I 44. Ni asiko nintzuan orduban didarrez neu niñoiala alkatiagana egundoko ariñen, ango nastian gerrikotik poltsea ostu eustela ta, an lapurren batzuk egozala ta... Ib. 17. Fermin Bidarriko harotza orhoit da, herrian asto lasterrak zirela eta, Oxalde jujearen ahopaldiez. Ox 206. Goiz baten eguraldi ederra eguala-ta, bijak urten ziran kalera. Kk Ab II 28. Ai munduari, gaizpideak dirala-ta! (Mt 18, 7) "Vae mundo a scandalis" . Ir YKBiz 254. Au zala-ta, eztabaida zorrotza sortu zan. TAg Uzt 97. Eta orain zein zindo negar egiten duen, ni naizela-ta! Zait Plat 107. Etxebesteko semea hizala-eta, Kapillunbordakoak zer dauzkak?... Hire zangoko erhauts? Larz Iru 32. Arraia dala eta orrenbeste auzi. Uzt Sas 221. Arek bazituan istoririk asko, len esan detan bezela, karobia erre zutela-ta. Albeniz 15.
v. tbn. Ta: KIkV 100. Enb 208. Or Tormes 9. Otx 47. Ldi UO 20. Eguzk GizAuz 54. Mde Pr 328. Txill Let 76. Anab Poli 124. Bilbao IpuiB 186. Basarri 124. Vill Jaink 159. Osk Kurl 162. BEnb NereA 161. Lab SuEm 177. Ibiñ Virgil 62. Xa Odol 219. Alkain 134. Etchebarne 46. MEIG I 239.
azpiadiera-4.1
(En exprs. del tipo zer dela-ta? '¿por qué?'). Tr. Se documenta abundantemente en textos meridionales desde finales del s. XIX. Se encuentra también en contexto de pasado. Hay además zer zela (e)ta .
Portunek? Zergaitik baiña? Zer dala-ta? Ag AL 129. Zer dala ta galdegiten didazu? Ir YKBiz 475. Atzo be, zer zala-ta? Erkiag Arran 18 (v. expr. similar en Ag G 140, Bilbao IpuiB 249, Berron Kijote 142). Igarri eziñik nago zer dala ta yo dauan nigana. Mañarikua ( in Akes Ipiñ 4 ). Ez dakigu zer dala-ta berbatu ziran lagun bi. SM Zirik 67s (v. tbn. en contexto de pasado en Etxde JJ 172, Zait Plat 87). Zer dalata gizakumeak eztute entzun oi musika ori? Gazt MusIx 69.
v. tbn. Urruz Zer 124. Jaukol Biozk 19. Tx B 218. Enb 48. Kk Ab II 120. Ldi BB 32. Otx 14. SMitx Aranz 17. Altuna 89. Eguzk GizAuz 14. Vill Jaink 140. Lab SuEm 214. AZink 103. MEIG II 68.
azpiadiera-4.2
(Sintagma nominal + dela eta ez dela 'por, con motivo de, a propósito de').
Badakit euskaldun askoren odol garbiak busti ta narotu dituala gure zugaztiak, prankotarrak dirala ta eztirala. Ag AL 19. Auzokoakin asarre dago / ardua dala ta ez dala. JanEd II 107. Bazan Eibar aldian zer esana, kantariak zirala ta ez zirala. SM Zirik 85. Sekulako eztabaidak izan dira, auzi au dela ta eztela. Vill Jaink 186. Sortzez garbia zala ta etzala / mundu dana eztabaidan. BEnb NereA 196. Zer interes jarri zuan egun ortako jaialdian, Iruntxiberri zarra dala eta ez dala. Albeniz 265. Hemen ez da aipatu baizik egingo, bada, artikulua dela eta ez dela, zenbait izenen artean sortzen den bereizkuntza. MEIG VIII 116.
v. tbn. A Ardi 31. Kk Ab I 41. Zait Sof 123. Bilbao IpuiB 107. Akes Ipiñ 15.
sense-5
5. (Colocado al final de la oración). Pero si. v. 2 barren. Tr. Usado por autores meridionales desde finales del s. XIX
--Orlakuen etxian ez nikek nik lanik egingo. --Bestetan ere, ez dek egiten eta! Alz STFer 123. Billatuko dek beste bat, neska geiegi zeudek. Ia ba, Odolkik ere billatu dik eta… Ji ji ji! Ag G 304. --Zer gertatzen zaio bada? --Biotzerrea! Joxepantoni, zartzen goaz. --Gazteago da ni bañon ta! Lab EEguna 66. --Ezta guzurra, kontxo! [....]. --Zure aotik beti be, sugeak eta zapoak urteten ikusten oituta gagoz-ta. Erkiag Arran 144. --Ori? Orixe dozu ba, Zingulin esaten dautsena […]. --Izan bere, bai, bera da-ta! Argalago begitandu yat-eta. Ib. 40. Baiña gaur diñotan onek ezin leio dardara andirik iñori eragin. Bai zera dardara! Gizajoa ia zutik be ezin da egon-eta. Bilbao IpuiB 51. --Lenengo egunerako geiegi itzegiten ari ez ote naizen natxiok. --Geiegi? Itz bat ez dirak esan eta. Ugalde Iltz 63. Zein da or barreneko bidetik datorrena? Jainko maitea! Juana da ta! NEtx LBB 26.
sense-6
6. (Reforzando interjecciones). "(¡Ay qué) dolor!, ¡ay dolor!, oi ta au miña, oi ta miñaren gogorra! " Lar, . Cf. ENE BADA (ETA).
Oi, Sirena zatoz / oi eta ene aztean. Lazarraga A, 1151v. Zerua eta izarrak bere / oi ta <oyta> ze bitez ixildu. Ib. A6, 1169r (v. tbn. oita A 1146r, A 1146v, A 1152r, A 1152v, et passim ). Ai eta, arima nerea, nolakatua zare geldituren. Dv LEd 99. Baiña nik, ai eta zenbat Jaun au desonratzen dedan. Arr May 99. Jes-eta... zer zitaken, banoa lasterka, denak utzirik. Lf Murtuts 52.
sense-7
7. ta (gral.). Ref.: A; ZestErret. Y los demás, y los otros, y cosas así. "Traduction de et caetera. Hor ziren auzapeza, atxuanta, herriko mutila, Geztereiko nausia, Mendiburuko Josepe, eta, eta..." Lf Gram 395. "Jaun erretora eta ikusi ditugu, monsieur le Curé et (les autres)" Ib. 395. Tr. Documentado en autores meridionales desde finales del s. XIX.
Abillidadia? Pello-españek eta bai denbora batian, barku zarretako kobre puskakiñ arditak egiten zituztenian! Alz STFer 128. Lizarragak eta Dorrontsorok eta, belarriak erne zeduzkaten olakoak entzuteko. Or SCruz 83. Urtsu edo arritsu, lepoa edo meaka, axiarte edo arlepo, arrimalla eta, eta... FIr 166. Erderaren bidez geren buruok, batzarretan-eta, ederragotu egiten ditugula. Ldi IL 90. Jai egunetan, txabola zaitzen-eta, ura eukitzen zuten. And AUzta 49. Txikitxu zanean arrankaritan eta, ezkaillutan eta, sarri ibillia dalako. Erkiag BatB 119. Aitari-ta ori gertatu omen zitzaien. JAzpiroz 37.
v. tbn. Ag Kr 17. A Ardi 13. Kk Ab II 108. TAg Uzt 132. Munita 89. Lek SClar 135. Anab Poli 81. Bilbao IpuiB 59. Zait Plat 21. Osk Kurl 218. Ibiñ Virgil 46. Alzola Atalak 109.
sense-8
8. "Postposé au nom verbal indicatif, eta signifie 'malgré que'. Ikhusten-eta, malgré qu'il vit que" Dv.
Gizonarentzat hau baino malur handiagorik badea? / Ikusten eta ezin eskura maitatzen duen lorea! Xa Odol 114.
sense-9
9. " Eta a souvent en basque un sens suspensif, il marque l'hésitation, le mot qui ne vient pas, la construction embarrassée, l'ellipse qui précède ou qui suit: a) Hésitation: Errozu eta... ez girela eta... nehundik jiten ahal, dites-lui, heu.que nous ne sommes pas... heu! en état de nous y rendre" Lf Gram 395.
Errak, eta... ez dea medikurik hemen kolpatuentzat? StPierre 16.
sense-10
10. (En exprs. del tipo nork eta Peruk esan behar 'mira por donde fue precisamente Peru quien lo dijo'). Tr. Documentado en textos meridionales del s. XX.
Mutillaren burubidea! Nora ta Burgos aldera! Ag G 56. Zer egingo ta, gaixo zegoalakoa egin zun. Or SCruz 46. Nork-eta, morroi sastar arek oinperatu behar! TAg Uzt 186. Nor agertuko ta... / zu, Zorentxu bat batez. EA OlBe 39. Non eta Arantzan zaude? nor eta Arantzan Zu? SMitx Aranz 34. Nun eta Etxahunian! Nor eta Engrazi Mattinekin! Etxde JJ 137. Zer eta, sasi-artetik urtenda pizti txiki bi ez ioiazan ba salto-saltoka zelaian zear? Bilbao IpuiB 118. Ta, dana zertarako ta galtzatorratzak eta tronpa-puntak egiteko. SM Zirik 105. Nortzuk eta zeruaren eta probidentziaren ukatzailleak datozkigu aurrerapen-lege delako ori goratzera! Vill Jaink 179.
v. tbn. Urruz Zer 131. Zait Sof 66. Erkiag BatB 169. Lab SuEm 210.
sense-11
11. " Izigarria eta eman zion ostiko bat, il lui donna un coup de pied formidable (ostiko izigarri bat eman zion)" Lf Gram 395.
eta
<< estu 0 / 0 etxekoandretu >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
Library zlibrary project
z-library z-lib project
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper