Tr. Documentado en todas las épocas y dialectos desde Leiçarraga. Al Sur la forma mejor atestiguada es maki(l)la ; hay algunos ejs. de makil , y algunos autores como Iturriaga emplean ambas formas. Al Norte la forma general es mak(h)ila (casi siempre con oclusiva aspirada); hay mak(h)il en ECocin y Zubiri, y ambas variantes en Duvoisin, Barbier, Zerbitzari, Oxobi y Etchepare de Jatsu. En DFrec hay 35 ejs. de makila, 2 de ellos septentrionales.
etimologikoa
Etim. De lat. bacillum.
sense-1
1.
(SaraskHizt, Lcc, Volt 54, H(V, G); -illaVP 58r, Lar, Añ, Dv(G), H(V, G), ZamVoc; -khilaVocS 130, ArchVocGr, VocBN, Dv, Gèze 322, H(L, BN, S); -khillaSP, Urt I 102, HtVocGr 311, H(L));
makil (V-gip, AN-araq-ulz-egüés-ilzarb-olza, BN-arb-baig-lab, S; VocB);
mikilla (Dv(V))
Ref.:
Bon-Ond 148;
A;
UrkiaEEs 1930, 29;
EI 381;
Lrq(makhila);
IzAls;
IzUlz(makille);
IzArOñ;
JMBAt;
EtxbaEib(makillia);
EAEL 141;
ElexpBerg(makilla);
GteErd 34, 192, 217. Palo; bastón."Tocho"SaraskHizt 20.
"Cayado"Lcc.
"Muleta, el palo","palo"Lar,
Añ.
"Apalear, [...], makillaz jo"Lar.
"Menear el balago, dar de palos, [...], makillaz zeatu, jo"Ib."Aporreamiento, [...] makillaz jotzea"Ib."Mihi gabeko ioariak eta makhilarik gabeko atabalak, ots guti, zarpoa huts dute iduri, sonnette sans battant (langue) et tambours sans baguettes (rendent) peu de son (prov). [...] Makhilla se dit aussi de ce qui ressemble à un bâton; xokolat makhilla, bâton de chocolat"H.
"(AN-5vill), bumerang o palo arrojadizo utilizado por los cazadores de palomas"JMBAt.
"Bere jotzeko makila, berak eman, donner des armes contre soi"Herr 1-8-1957, 3.
"Badira, makillia biar dala esaten dabenak, emontzalle izateko asmuan"EtxbaEib.
Cf. VocNav s.v. maquilla y maquila. Tr. Hallamos makilarekin, makila batekin, etc. 'con el palo', 'usando un palo' en Mendiburu, Iturriaga, Lardizabal (76), Duvoisin, Inchauspe, ECocin (41), J. I. Arana (SIgn 51), Barbier (Sup 149), Txirrita (I 179), Zerbitzari (Azk 40), Anabitarte (Poli 121), Aresti (MaldanB 195), J. B. Etchepare (36), Larzabal (Senper 195), Salaveria (102), Arradoy (SFran 88), Etchebarne (22) y J. Azpiroz (24); -gaz en Astarloa, D. Agirre (AL 90), Kirikiño (Ab II 11), Bilbao (IpuiB 53) y Gerrikagoitia. Usan makilaz Harizmendi, Pouvreau, Aguirre de Asteasu (II 224), Iturriaga (Fab 151), Xenpelar (296), Arrese Beitia (AmaE 320), Beovide (AsL 62), Elizanburu (PAd 32), CatJauf, D. Agirre (G 96), Urruzuno (Urz 45), Mujika (PAm 59), Etchamendy (203), Orixe (Mi 17), Etxaide (AlosT 26), Munita (106), Anduaga (AUzta 103), Oskillaso (77) y Zaitegi (Plat 30). Hay makilez (pl.) en Etchamendy (84) y T. Agirre (Uzt 18), e indet. en Lizardi (IL 135).
Ene semeari golpekan et makillas ematen zindionean. (Esteríbar, 1605). ReinEusk2 153.
Esku orotako makila da. "Il est bâton à toutes mains. C'est-à-dire, il s'accommode avec toute sorte de gens".OPr 691.
Ez bere makilaz zuri iazartzeko. Hm 207.
Balaamek hura makhilaz bortitzki zehatzen zuen haren abia arazitzeko. SPPhil 322.
Makila dugun atxeki bi burietarik, herioaren beldurra alde batetik, herioaren amorioa bertze aldetik. TtOnsa 167.
Makhilaren bi buriak, bi bazterrak batetan bildu eta iuntatu ditu. Ib. 119.
Persona sagradu oek agrabiatzea, naiz eskuaz, naiz makillaz. OA 156.
Zakurren zaunkekin ta bere oju-arri ta makilekin igorzen ditu agerzen diranak igesi. MbIArg I 310.
Ohoin batenganat bezala ethorri izan zarete ezpatekien eta makhillekien. HeLc 22, 52 (TB, Dv, Leon makhilekin, Oteiza makillakin, Ol ezpata-makillaz, Ker, BiblE maki(l)laz).
Manatu zaroen ez zezatela deusik eraman bidekotz, bere makhilla baizen. HeMc 6, 8 (TB, Dv makhila, Leon, Ol, Ker, BiblE maki(l)la).
Muleta edo makillaz baño ibilli ezin dana, ezta orregaitik ibilli baga egoten. AñLoraS 91.
Zakurrak burua autsi dion makillagandik iges egiten duan eran. AA II 21.
Makila edo beste edozeinbere gauzagaz jotera eginagaz. Astar II 85.
Gure dantzariyak, / [...] eskubetan politak / makil ta uztaiak. Echag 81.
Besteak pillotan, palankan, bolan, saltoka makillarekin eta makilla bage. IztC 213.
Betoz nere gañera / amar milla makill. ItFab 44.
[Manteka] erabilten da zotz edo makilla bategaz. UrDial 84 (It makilla batekin, Dv, Ip makhila bateki(n)).
Iru edo lau kapoi makill baten puntan bizkar gañian daramazkiyela. SorGabon 35.
( s. XX)Banderill edo makill paper kizkurrezkuekiñ. SorBar 74.
Harroka batek, Moisek makhilaz jorik, eman zioten ura nasaiki. CatJauf 26.
Saritzat emana izan zakon makila zilarreztatua. JEBur 145.
Makillak ez dik indarrik justiziyan. Iraola 59.
Nik ere pasako nuke or goitik makil gañetik. UrruzZer 143 (136 makilla).
Saltoa makillarekin (goieran), Fosse (amerik.) 4 m. ta 9 zm. ArgEgut 1924, 99.
Bazuen eskualdun makila bat. BarbSup 146 (41 makil; v. tbn. eskaldun makhilak en Hb Esk 217, euskaldun makilaak en Azc PB 317, eskualdun makila en Etcham 82 y euskaldun makilla en Etxde JJ 83).
Bekokiaren erdiz-erdi gurutzearen makil luzeena egiñaz. InzaAzalp 17 (v. tbn. EsZarr 166 makilla (det.; G-azp)).
Eman didazu Zure artzaien makilla. JaukolBiozk 97 (69 makil).
Makilla dantzatu zula besteren ezurretan. OrSCruz 10 (v. tbn. Eus 176).
Eskian beti zabiltzan makil lodi bat, urratsen laguntzeko. Zub 25.
Bi makil oiek aski nitun nik / munduz mundu ibiltzeko. TxB II 267 (v. tbn. inLEG I 225 makilla).
Yeiki, eskuratu makil bat eta mendira yoan bear nuala. LdiIL 29 (v. tbn. 135).
Makil zulatuak, artzi, jostorratz [...]. JMBELG 32s.
Lapur batengana bezela atera zerate makilla ta ezpatekin, ni atxitzera. IrYKBiz 472.
Oroimenean bustin-txulo ta / zankiñezkako makil txikiak. EAOlBe 32.
Habaila eta makhil bat harturik Goliathi landatu zitzaion aintzinean. ZerbIxtS 53 (Azk 78 makila).
Etxetik atheratzen ikusi dut egun goizean makhil bati bermatuz. LfMurtuts 37 (42 makhila).
Makil bat ankatarteratu dit eta muturrez aurrera joan naiz. EtxdeAlosT 27.
Oilloak beren makilletan lo zeuden, anka baten gañean eta burua egopean zutela. ZinkEG 1956 (9-19), 56.
Oraingo nagusiak eta Balentinek makil lodi bat artu zuten mutur banatik. AnabPoli 93 (60 makilla).
Makil bat eskuan heldu bada. JEtchep 18 (43 makila txar bat).
Bere andria be astua makillara letxe ein da euan. SMZirik 24.
Jokalariek txandaka makhil zorrotz bana jaurtitzen zuten. OskKurl 74 (185 makhila).
Olarratz jauna [...] makilla zoragarri baten jabe zan. ErkiagBatB 22.
Ez makil, ez abail. "Sin honda ni cayado".Or(inGaztMusIx 38).
Oliondozko makil batean agondurik onela asi zan Damon: [...]. IbiñVirgil 54.
Jaun handi bat hemen zen gurekin, / urre makila eta kurutzearekin. XaOdol 94.
Borroka makhila gorriekin, etsaiak lehertürik. CasveSGrazi 154.
Ondiñok makil bategaz justo-justo banebillen be aurrera. Gerrika 283.
Makila ferratua firurikatuz.LarreArtzainE 295.
Makilla txiki bat, gorosti egurra, eukitzen zuan.Albeniz 23.
v. tbn.
Mak(h)ila: LE Urt ms. 80v. Dv LEd 253. Laph 117. Elzb PAd 8. Jnn SBi 115. Lap 117 (V 55). Arb Igand 42. Mdg 131. StPierre 18. Ox 40. Const 36. Etcham 80. Arti MaldanB 195. Ardoy SFran 180. Makilla: Lg I 279. DurPl 70. CrIc 156. Mg PAb 65. VMg 10. fB Olg 54. JJMg BasEsc 177. Arr GB 87. Aran SIgn 51. Bv AsL 56. Azc PB 141. Ag AL 128. Moc Damu 5. EusJok II 72. Enb 50. Altuna 23. Kk Ab II 165. Otx 34. Zait Sof 130. Mde Pr 100. Txill Let 93. Vill Jaink 69. Salav 105. Etxba Ibilt 464. Berron Kijote 134. Etxabu Kontu 13. Ataño TxanKan 49. MEIG IX 119 (en colab con NEtx). Mak(h)ila (det.): Egiat 226 y 244. HerVal 235. Arch Fab 83 y 123. ChantP 318. Zby RIEV 1909, 104. Larz Senper 10. Makilla (det.): Gy 23. Lard 51. Xe 296. Ud 26. Zab Gabon 25. Apaol 72. A BeinB 53. JanEd I 55. Noe 96. Goñi 107. Echta Jos 246. Ill Testim 8. Muj PAm 74. Lek EunD 29. Laux AB 51. TAg Uzt 18. JAIraz Bizia 71. Munita 55. Bilbao IpuiB 37. And AUzta 103. BEnb NereA 211. Lab SuEm 207. NEtx LBB 198. Makil: ECocin 43 (-kh-). Iraola 59. Ox 27 (-kh-). Elizdo EEs 1925, 248 (-ill). Yanzi 190. Alkain 42. Ataño TxanKan 48. Ostolaiz 122.
azpiadiera-1.1
(Como primer miembro de comp.). Makila kolpez aranze puntak hezurrean barrena sarthurik. Mat 200 (v. tbn. makhila kolpez en Harb 297).
Banatzen dituzte makilla kolpe andiekin. MgCC 149 (v. tbn. makil-golpe en It Fab 129).
Urten eben batera / biotz sendoakaz / neurtuten Leondarrak / makila-puntakaz. AzcPB 200.
Zorigaitz, tokien hustera ez aski goiz ernaturik, makila-palangaren menean egon zireneri!BarbSup 146.
Makilla-muturragaz ikutzen nindun aldioro garondoan. "Cabo alto del tiento".OrTormes 23 (tbn. makil-mutur en Mok 4).
Asi yatan buruko zapiak kentzen eta makill-zauria sendatzen. "Garrotazo".Ib. 59.
Oraingoz makil-zartako ederrak artu bear dituk. OrSCruz 53.
Bei aserrearen bizkarrean makilla sail bat autsi. 'Gourdins'.OrMi 48.
Ango bilintxikuak! Ango makil-otsa!Enb 207 (v. tbn. makilla ots en Otx 35).
Mutill batek oilloa / makilla-puntan daroa. OrEus 176.
Bizar zuriz, lepoa makurtuta, makilla-adakia eskuan. AlzolaAtalak 74 (66 makillarakia).
Makil-eraso ura guzia bere gaiñ zetorkiola. "Tempestad de palos".BerronKijote 65.
Makil-ibarrean zerraldo zegolarik. "Val de las estacas".Ib. 183.
Makilla-buruan bi eskuak elkarren gaiñean zituela.Zendoia 233.
azpiadiera-1.2
(V-gip ap. ElexpBerg). Palo, golpe; castigo."Gaur goizaldera zarataka ibilli dienak makillia merezi dabe"ElexpBerg.
Ogeitxo bat makilla, ainbeste urtean, / gitxienez eutsazan, bringau bizkarrean. ABAmaE 237.
--Makillatuba ni? --diñotso neskamiak-- Makillak i lango astuari, lotsabako abo-andi ori. Otx 145.
Makila eta zigorrez lurperatu zuten. LasaPoem 106.
azpiadiera-1.3
(Como sobrenombre). Simon Makilla. ABAmaE 323.
Ezin-egonez an da Ezkurrako Makil. OrEus 15.
azpiadiera-1.4
(AN-larr-5vill);
makil. "Makila autsiekin ez oien tartean sartu, no te fíes de ellos; litm., no te metas entre ellos con palo roto (AN-larr)"AEY III 290 (v. tbn. el mismo refrán en Inza NaEsZarr 246).
"Oien artakan makilla autsikin ez sartu (AN-5vill)"GteErd 56.
Eman zaite zu bien artean makhila hautsiarekin. EtchebZeruari 178 (ap. DRA).
Iñoiz asarre-paperak / ein biar derrior, / baña makil ausiyakin / ez sartu emen iñor. Basarri(inUztNoiz 47
(v. tbn. Azpillaga ib. makillarik)).
v. tbn. Olea 192
azpiadiera-1.5
(Fig.).Cargo de alcalde.Cf. infra ALKATE-MAKILA. Lehenago ere, behin baino gehiagotan, bere buruaren jabe zelarik eta nehor bezen on, bere makilaren xuritzeko, bereak aditurik dago hementxet Arrotako auzapez ohia. HUAurp 126.
azpiadiera-1.5.1
Yaun-makilla izaki, alkian exeritzen dana. '
El que ahora detenta el poder y el trono'.ZaitSof 117.
azpiadiera-1.6
"Ataharre, ankauala, epuruala, epur-makilla"Lar.
azpiadiera-1.7
Ai, ze ederra! [tít.]. (Makil txukunez sariztua). Enb 49.
sense-2
2."Au fig., jambe longue et grêle; par ironie, jambe. Norat daramatza bere makhillak?, où porte-t-il ses jambes, où va-t-il sur ses béquilles?. Makhillak, xotxak erabilli beharko ditu, il lui faudra faire aller ses jambes, il lui faudra se hâter, agir vivement"H.
Oraiko estalgia arras khentzekoa da, ez denaz geroz zazpi zango, sugandilla, marmalo eta hameko makhil nork daki zenbaten ihes lekhua baizik. Prop 1896, 196.
sense-3
3."Bâton, trait d'écriture long et droit d'un commençant. Oraiño makilletan zan, il en était encore aux bâtons"H.
v. astamakila.
sense-4
4."(Sal, R), jugada en que se tienen tres reyes en un tiempo"A.
sense-5
5."Radoire, rouleau, règle à rader une mesure. Zikhoitzaren neurriak makhila beharrik ez, la mesure de l'avare n'a pas besoin de radoire (prov.)"H.
azpisarrera-1
AGINTE-MAKILAv. aginte.
azpisarrera-2
AIZTA-MAKILAv. astamakila.
azpisarrera-3
ALKATE-MAKILA. Bastón de alcalde.
Egon nintzen luzerotxu Alkate-makileari begire, guztiek egozan aoa zabalik neuk zer esango. ABGuzur 125.
BANDERA-MAKILA. Asta (de bandera).
Ugarteko piñu gero ta lerdenagoak, bandera-makilla zut arroak zirudien goiko ortzi-kristalari begira. ErkiagArran 182.
azpisarrera-8
BIDE-MAKILAv. bide.
azpisarrera-9
BURDINA-MAKILA. Barra de hierro.
Mutil da morrosko / santzoka eldu zirean / Padura-ganera / burdina-makilakaz / Godoen aurrera. AzcPB 200.
[Imajiñari] Esku-artean eukan burdin makillea gora iasota. AgAL 44.
Aurrean burni-makillazko itxitura bat egin diote, jendea geiegi alderatu ez deiyen. Goñi 107.
"Makil"-ek eskatzen du bere burni-makil. "Barra".OrEus 32.
MAKILA-BORRA (Aq 530 (G, AN); -kh-SP, Dv). "Massue"SP.
"Palo, porquera"Aq 530.
Herkules sendo famatu hura [...], makilla borra bat edo maillu handi bat eskuan duela. Ax 54 (V 35).
azpisarrera-14
MAKILA-BORROKA. "Duelo a palos. Makilla burrukia izan da domekan Irukurutzetan"EtxbaEib.
azpisarrera-15
MAKILA-BURU. Mango del bastón, punta del bastón.
Adora zezan bere makhila buru gainean bermaturik. "Bout de son bâton".LçHe 11, 21 (Ker, BiblE maki(l)la-buru, Ol makillburu; TB makhilaren punta, Dv, IBk mak(h)ila, IBe makilaren mutur).
Aguratxo bat [...], makill buruan esku biak eta eskuen gañean okotza ipiñita. AgG 190s.
azpisarrera-16
MAKILA-DANTZA. Paloteado.
"Aratostietarako, makilla dantzia ikasten dabiz gazte mordo bat"EtxbaEib.
Cf. VocNav s.v. danza y maquil-danza. Cf. CEEN 1971, 175: "Se baila en el cortejo procesional, delante de la imagen de nuestro primer obispo el Makil gurutze dantza (Lesaca)". Cf. tbn. Echaide Orio 124. Alparria ta sekantza, / billarreko makil-dantza, / jendiaren alegrantza. Xe 233.
Euskaldunen gauzak, / makilla dantza eta bertsozko jolasak. ABAmaE 285.
Makil-dantza bat ematen dute / soiñu ezagun onekin. OrEus 169.
v. tbn. MAtx Gazt 61 (makil-dantza).
azpisarrera-17
MAKILA-DANTZARI. Que baila el paloteado.
Txuntxun soñuan aurreskulari, / baita makil-dantzarijak, / pelotari ta irrintzilari. Enb 122 (v. tbn. 110).
Etorri, makill-dantzariak. Yanzi 65.
azpisarrera-18
MAKILADUN. Que tiene palo, bastón.
Hautematen badiat / hurbiltzen ohoinik, / eskale, makhiladun, / tzarki bezti denik; / saingaz hasten nauk. ZbyRIEV 1908, 769.
Makilladun gizon bat akitika ta izerditan eurakana etorrela. AgKr 146.
Makilladunak etziran lotu jorraketan amabija ildda lez beianganian itzi ez artian. Otx 86.
v. tbn. Osk Kurl 77 (makhildun).
azpisarrera-19
MAKILA-EKARTZAILE. Cetrero.
Hara heldu ginen egun berean, erregek igorri zuen bere makhila-ekhartzalea, untziko buruzagiarentzat letra batekin. Prop 1880b, 173.
Jakin behar duzu makhila-ekhartzale edo makhilaketari hori, erregeren ondoko lehen aitzindaria dela. Ib. 173 (donde se explica el origen de la palabra).
azpisarrera-20
MAKILA FERRATU. Bastón-estoque.
Bere makila ferratuari giderra kendu dio, eta burdin-gerren zorrotzaz eztiki zirringilatuz harri gogor hotzak, zapartarazi dauzkigu bederazka.JEBer 70.
Nork behinere entzun dio ele bat bera, han eta hemen [pilotaria zelarik] irabaziak zituen dirutze, zinta eta makila ferratuez?ZerbAzk 78.
--Biak joanen gituk. Nik makil ferratua hartzen diat. --Zer eginen duxi, xuk, makilarekin? --Sugeak eta apoak kalituko. JEtchep 36.
azpisarrera-21
MAKILA-JOKA. Pegando con palo.
Makil-joka itxuak zuen elbarritu. ItFab 257.
azpisarrera-22
MAKILA-JOTZE. "Tunda de palos, aga, makil jaitea"Lar(inAq 1465).
azpisarrera-23
MAKILA-KASKA. Golpe de palo, garrotazo.
Eta kask, erdi hasarre, erdi hirriz, makhila kaska bat emaiten dio. BarbSup 97 (147 makila kaska).
azpisarrera-24
MAKILA-KASKAKA. Golpeando con un palo.
Moisek makhil kaskaka ura jauz-arazi zuen harroka batetik. ZerbIxtS 37.
azpisarrera-25
MAKILA-LANDARE. Rama sin hojas.
Begiratu aldezute iñoiz, nola, jorraill aldean, legor itxurako makilla landareari ertetzen dion murgill bigun berdeak, osto, lore ta garaua aurki emateko?AgG 140.
azpisarrera-26
MAKILA NAGUSI. Palo mayor.
Holandakoaren zuaitzearra edo baupresa sartzen zan gurekoaren makilla nagusi eta mesanaren tartean. IztC 438.
azpisarrera-27
MAKILAPE. (En casos locales de decl. sing.).Castigo, palo.
Gosez ill bearko det eta makil-pean. ItFab 257.
Guraso zarrak makillapean oituak bezela etzuten itzik ateratzen. NEtxLBB 32.
Ni ordurako makillapean zearo nastuta nengoan. Albeniz 203.
MAKILA-SALTOAN Donostiyara pozez / gaur etorri gera: / ariñ makil saltoan / Aldapetan bera. (Interpr?). Echag 80.
azpisarrera-30
MAKILA-SARDE Ba datoz, segak bizkarrean ta / eskuan makil-sardeak. "Bastones".OrEus 311.
azpisarrera-31
MAKILA SARTU. "Ziri ederra sartu zion (V-gip, G-azp, AN-gip-5vill, B), zitoia, makilla, ziria sartu (AN-5vill)"GteErd 310.
azpisarrera-32
MAKILA-UKALDIv. makilukaldi.
azpisarrera-33
MAKILA-URRUNEAN;
MAKILURRUNEAN. Jugando a lanzar el palo.
Besteak bolingozoa, au dantzan, hura saltoka, atxi atxika, itzulamilka, makilurrunean, arriurtika. IztC 229.
azpisarrera-34
MAKILAZ;
MAKILEZ. A palos.
Ikusi zutenean / lurrean astoa, / arras elbarriturik / makillaz gaisoa. ItFab 151.
Ondo egiñaz ontzen elefantea da, / makillaz eskuratu iñoz ezin dana. ABAmaE 320.
Makilez ditzagula / berri justiziak. Etcham 84.
azpisarrera-35
MAKILA ZURI. "Rufián (en italiano palo bianco). Vascos de Idaho, Estados Unidos"DRA.