Tr. En la tradición septentrional se documenta la forma uhal (v. tbn. ual en Lardizabal y Berrondo). Los autores meridionales emplean sobre todo ugal y, en menor medida, ugel. Hay ubal en Iztueta, Lardizabal e Illarramendi (Pill 31), ubel en Txirrita, Izeta y Labayen (SuEm 168), y uel en D. Agirre y EusJok (143).
sense-1
1.
(B, L, BN; SP, HtVocGr 337, Lar, ArchVocGr, Dv(+ ua-), H(+ ua-), Foix);
ubal (V-ger, G-to, B, BN-baig; Lar, Dv(G), H(V, G));
ubel (G-to-nav, AN-araq, B);
uel (V-gip, G-azp);
ugal (V, G, AN-gip, Ae; H(V, G));
ugel (V-arr-m; Añ, Zam Voc)
Ref.:
A (uhal, ubal, ubel, ugal, ugel); Garate Cont RIEV 1933, 102; SM EiTec1 (ugal); Satr VocP (ubel); Etxba Eib (ugala); Iz ArOñ (úgal), Als (ubelak); CEEN 1971, 357; Garm ib. 223; Elexp Berg (uel); Izeta BHizt2 (ubel); ZestErret (uhela). Correa. "Ceinture" Ht VocGr, Arch VocGr y Foix. "Cinto" Lar. "Correa" Lar y Añ. "Bande de cuir, courroie. [...] Lephoko uhal, collier de bête" Dv. "2. courroie, attache de la chaussure. Ez naz ni bere zapatetako ugala askatuteko diña, [...] (Astar); 3. guide en lanière de cuir, pour conduire des chevaux. Uhalak iduki behar zaizko labur zaldi gazteari, [...]" H. "Amaika bidar jo naiok onek ugelagaz bernetan! (V-m)" A. "Ubal (B), braguero, vendaje para contener las hernias. Ubala kentzea aski dut etendura atratzeko" Ib. "Ubela, portamantas" Garate Cont RIEV 1933, 102. "Correa, correa de transmisión. Ugala, estuegi apurtu eta nasaiegi labandu" SM EiTec1. "Ugala sartu, (armería) meter la correa en la transmisión. Akabatzalliak, ugala sartzen, sarri miñ artzen eben" Etxba Eib. "Erleju unek ubel berrie bear du" Izeta BHizt2. Cf. aztaluhal, gurtuhal, jostuhal, partuhal. v. 1 hede. Onen zigorrada ta ugal orapillotuak ematen diztan zartadak. VMg 33.
Etzala bera duin zeure oñetako ugala askatuteko. AñEL2 170.
Ubalak epakirik kendu ziozkaten mulak kotxeari. IztC 405.
Abe bati ualakin ondo lotzeko. Lard 523 (388 ubal).
Larruzko uhal bat gerrian. DvMt 3, 4 (Leon, IBe uhal, Or ugel; Lç, He, TB, Ur, Ip, Ker, IBk gerriko, SalabBN zintura, Echn faxa, Hual, Samper korrea, Ol itoltza).
Emanen zakon uhal batez, zapetainek zapeta belhaunaren gainean dakoten uhalaz. ElsbFram 114.
Otsoa irriz zaio / hasten zakhurrari: / Errak, zer duk lephoan / uhal eder hori? ZbyRIEV 1908, 770.
Samatik belaunetaraiñoko soiñekoak uel bategaz gerrian loturik. AgAL 23.
Astoa nahiz tiratu, / uhalez du estekatu. Etcham 202.
Iztazaiñetan ugalez yo. OrMi 114.
Auts-koloreko ubel batekin / amarratuba gerriya. TxB II 35.
Pusilla ta morral ta ugelak birrist argi egiten ezpadabe. KkAb II 158.
Lau zaldi zuri, ugel gorri, / zidarrezko aukoz bitsetan. LauxAB 85.
Alogeraren narrutik aterariko ugela. EguzkGizAuz 152.
Bertzerena den larrutik uhal lodiak hartzen ohi. ZerbGH 1936, 119.
Izardunak erabilli oi duten bezelako ubela."Correaje de oficial".EAEg 8-1-1937, 756.
Gerriko ugalak, / brillante zabalak, / galtzerdi kristalak. Yanzi 218.
Eme-gorputz hori zigorrez eta ugalez zehatzeko. MdeHaurB 37.
Txapelak barrukaldetik daroian ugalakin gerriko bat egitia. SMZirik 116.
Altzairuzkoa eta ubelakin [erlojua]. IzetaDirG 35.
Labaiñea ugelaz leguntzen ari zan aita. OskKurl 102.
Ugalak [zaldiei] lasatzen dizkie. IbiñVirgil 96 (57n ugel).
Ualak estutu Rozinanteri. BerronKijote 216.
Eskupeta bizkarrean ubeletik zintzilik arturik.AtañoTxanKan 192.
Badituk an ubal batzuk gerritako miña kentzeko, ta aiek burutik sartu ta anketatik atera. TxGarmBordaB 61.
v. tbn. HU Zez 167. Ugal: Mg PAb 149. Ud 121. Ag EEs 1917, 203. Otx 97 (122 ugel). Etxde JJ 205. Anab Poli 82. Bilbao IpuiB 21. Erkiag BatB 122. Ubal: Zendoia 129. Ugel: TAg Uzt 109.
azpiadiera-1.1
(SP, Lar Sup, Dv, H). Tira de cuero a modo de gozne."Athearen erroak eta uhalak"SP(s.v. athe; que lo toma de Axular).
"Quicio"LarSup(que lo toma seguramente de Axular).
Hargatik ere deitzen tuk / berthute kardinalak, / zeren diren athearen / nola sendo uhalak. EZEliç 101s.
Athea bere erroetan eta uhaletan ongi iarria eta pausatua dagoenean. Ax 45 (V 29).
Atea bere albo, buru, morrollo eta ubalakin sorbaldan artu. Lard 144.
sense-2
2.uel (V-gip, G-azp), ugal (V, AN-araq), ugel (V-ger-arr-m-gip, G-to). Ref.: A (ugal, ugel); Elexp Berg (uel); ZestErret (uhela). "Llanta de la rueda" A. "Aro de metal. Uztaua dok ori be; meia danian uela" Elexp Berg. "Barrikak bueltan izaten duen txapazko aroa" ZestErret.
azpiadiera-2.1
Argolla de un garrote."Ordenia emun otxanian borreruak, tornuan uela ipiñi lepotik, tornuai emun buelta, zela itto-ben"Elexp Berg. .
azpisarrera-1
ABATZ-UHAL.
"Abatz uala, bonde ou cuir dont on garnit, comme de frettes, le moyen des roues" H.
azpisarrera-2
BUZTAN-UHAL.
"Large lanière qui passe sous la queue et embrasse les fesses d'un cheval, d'un mulet" H.
azpisarrera-3
GERRI-UHAL.
"Ceinture de cuir" H.
azpisarrera-4
SABEL-UHAL.
"Ventrière, sous-ventrière d'un cheval attelé" H.
azpisarrera-5
UHAL HANDIKO.
Tolerante, paciente, que permite bromas, etc. "(Tener) correa, ual andikoa izan" Lar.
azpisarrera-6
UHAL-DANTZA(ugal- AN-burg ap. CEEN 1971, 185). Danza en la que el primer bailarín golpea con una correa a los demás si no consiguen imitar sus movimientos.
azpisarrera-7
UHAL-ERDIZ.
"(A) media rienda, ualerdiz" Lar.
azpisarrera-8
UHAL MEHE(ualme Lar, H). "Agujeta", "majuela, correa del zapato" Lar.
azpisarrera-9
UHAL-POTO.
Cinturón con su estuche donde se guarda la piedra de afilar. Segariek, segakirtena ugal potoen gañean ezarrita, aobizarra zorroztu-ala zabaldira begira yarri ziren. OrMi 108.
azpisarrerakoSense-9.1
Cinturón y cazoleta donde se apoya una cruz, estandarte, etc. Aingerudunak ugal-potoak / bere gerritik atera. OrEus 260.
azpisarrera-10
UHAL-UKALDI.
"Ubel-ukaldi (B), correazo, golpe dado con una correa" A.
azpisarrera-11
UHAL URDIN.
"Ubel urdin (AN-araq), tiras de cuero sin curtir" Satr VocP.
azpisarrera-12
UHAL-ZIRRINDARA.
Filacteria. Uhal-zirrinda luzeak.IBkMt 23, 5 (He bergamio xerrendak, Dv larruzko xerrendak, Leon lege-xerrendak; Lç filakterioak, Ur larru gerrikoak, Ip pergamü hediak, Ol larrutx aundiak).
azpisarrera-13
UHAL-ZURI.
"Ugalzuri, voluntarios de la primera guerra carlista (V-m)" A Apend. Cf. HEDE-XURI.