OEH - Bilaketa

782 emaitza dantza bilaketarentzat

Sarrera buruan (119)


Sarrera osoan (496)

Emaitza kopurua 500 elementura mugatua
Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
1 larre.
tradizioa
Tr. Los escritores vizcaínos emplean larra (aunque hay ejs. de larre en autores del s. XX, como Lauaxeta, Bilbao y Erkiaga). En DFrec hay 20 ejs., meridionales.
Onom.: Ad gubernationem armentium Larrehederra et Gumenzula. (945) Arzam 317. In villa pronominata Larre. (1041) Ib. 316.
sense-1
I. (Sust.).
azpiadiera-1.1
(V-gip, G, AN, L, BN, S; IC 447v (-ea det.), SP, Urt I 425, VP 53r, Lar, Añ (G), Izt 88v, Arch VocGr , VocBN , Dv, H), larra (V; Lcc (-ea , det.), ), laarra (Mg PAbVoc), laarre (Izt), lar (V-gip) Ref.: Bon-Ond 138; A (larre, larra); Lrq; JMB AEF 1955, 47; Echaide Nav 102; Iz ArOñ (larrágutxi), Als, Ulz ; Etxba Eib (larra); JMB At ; Elexp Berg .
Pastizal, prado natural; terreno inculto. "Dicha pieza [...] estaba vacante y lleno de hilagas y brozas, llamado vulgarmente larrea" (Beriáin, 1531). LexHNav II 123. "Prado de hierba" Lcc. "Tierra inculta" IC 447v. "Campagne, pâturage" SP. "Prado", "pasto", "montazgo, los montes por donde pasa el ganado" Lar. "Pasto de hierba" Añ. "Laarrea, monte de pasto" Izt 88v. "Monte de pasto, larrea" Ib. "Coteau" Arch VocGr. "Pâture" VocBN. "Terre inculte; par extens., solitude, désert" Dv. "Pastizal, dehesal" A. "Larra, prado comunal, en Navarra" Garate Cont RIEV 1933, 100. "Lárria, el campo que no se cultiva: helechales, etc." Iz Ulz. Sg. VocNav "campo o heredad (Barranca)". Tr. Documentado, desde principios del s. XVII, en todas las épocas y dialectos.
Beiak on du larrea, obeago jabea. RIs 17 (tbn., con alguna variación, en Aq p. 63). Animale etxatiar, bai larrean haziak. EZ Man I 80. Bethi lore othez nola landu gabe larrea. EZ Man II 124. Artalde osoaren larre onean alha dela iakiteaz. Ax 554 (V 354). Oreina larrean, bertza laratzean. "Désert" . O Pr 369. Zergatik kantatzen da karriketan eta larretan? CatLav 454. (V 212) Larre onean ardia. (1705). GavonC Egan 1956 (5-6), 27. Larretako landare guziak lurrean izan baño lehen, eta larretako belhar guziak pusatu baño lehen. Urt Gen 2, 5 (Dv kanpotako [...] bazterretako, Ur kanpoko [...] lurreko, Ker basoko [...] landako, Bibl baserriko [...] baserriko). Larretako liliak. He Mt 6, 28 (TB, SalabBN landetako). Ardi txatar au [...] zure larre gozoetara ekarri. Cb Eg II 139. Liliak larretan sor-arazten dituena. Lg II 148. Alorra larre itzuli. (372). LE-Ir. Ardiak eskatzen du larraan ibiltzea. Mg PAb 176. Basoko larrean idiak zaitzen. VMg 66. Hori da arrantzüra larrerat juitia. Etch 444. Albait gutxiena bota bear dira [abereak] larrera. It Dial 60 (Ur larrara, Dv alhara, Ip bazkagietarat). Larre gozo ugarietan ardi eta beste abereai jaten ematera. Lard 48. Zenbat larre eder dagode buluzik alde orotan, haritz bakhar bat gabe. Dv Lab 315. Amar idi gizendu eta amar idi larreko. Ur 3 Reg 4, 23 (BiblE larreko; Ker larra-idi ). Nahiz haren zaldia larreko hobea den bideko baino. Laph 142. Ala gari-soroak, nola abereentzako zeuden larre-zelaiak. Etxeg EE 1885b, 313. Errerik solo ta larrak. AB AmaE 30. Larra bat egingo da, sasija ta otea ta arantzea baño besterik eztaukona. Kk Ab I 33. Etxolak etxetu zuzten, / larreak lur-berritu. Etcham 110. Ama Birjiña askok ikusi / Ezkioako larrian. Tx B II 120. Entresen-go aintziran larre gazian larratzen zirenak. Or Mi 41. Errekaren mazelak larre idor izana gatik. JE Ber 14. Aien lurrak larretarako utzi. Ldi IL 167. Belardiak bi sailletan muetatuko dira: igitairakoak edo segarakoak batetik; larrerakoak bestetik. EAEg 11-6-1937, 1795. Arkaitzak ez duala larrerik ematen. Munita 136. Larre frango badugula iraultzeko. JEtchep 66. Soloak landa eta alorrak larre. Erkiag BatB 93 (111 larra). Larreak kolore berriz gorritu aurretik. Ibiñ Virgil 113 (75 larra). Larre motxean aziak bizimodua aterako du. EZBB II 45. Ikustekuek ziran ango ardi larrak, bedar loratsuek... Gerrika 223. Hila aurkitu zutela [...] larre hartan. Larre ArtzainE 137. Besogainka ari bazen ereiten ordu arte larre ziren toki hetan. Ardoy SFran 319s.
v. tbn. SP Phil 472. Mb IArg I 309. Mih 56. AA III 443. Izt C 182. Hb Esk 39. ChantP 92. Aran SIgn 99. PE 44. Jnn SBi 153. Zby RIEV 1908, 292. Arb Igand 67. Ag G 323. Ill Pill 3. Barb Sup 107. Jaukol Biozk 96. Zub 50. FIr 166. Lab EEguna 76. NekIr 53. Ir YKBiz 101. Laux AB 50. TAg Uzt 153. Iratz 51. EA OlBe 23. Zait Sof 58. Zerb IxtS 11. Lf Murtuts 18. SMitx Aranz 53. Etxde JJ 12. Bilbao IpuiB 158. Basarri 41. Gazt MusIx 109. Salav 42. NEtx LBB 252. Uzt Sas 348. Xa Odol 133. BasoM 65. Ataño TxanKan 92. Larra: Astar II IX. ForuAB 89. Enb 61. Otx 105. Laux AB 69. Bilbao IpuiB 48. Akes Ipiñ 20. EZBB II 27. Onaind STeresa 95.
azpiadiera-1.1.1
Auntza larrera bezela lengo bidera jo zuten obendun adiskide biak. Ag G 63. Arraia beti urera joaten baita bada, eta auntza berriz larrera: ezin zezatekien besterik egin liberalak. Goñi 37.
azpiadiera-1.1.2
Arekin larreak erre ditu. (AN-ulz). Inza NaEsZarr 1367.
azpiadiera-1.1.3
(Opuesto a 'ciudad'). Campo. Cf. larre-herri.
Gure jaunak larrerat ereman zituela bere haurrak. HU Zez 72.
azpiadiera-1.1.3.1
"On dit par dénigrement, larrean sortua da, comme: il est né dans les bois. Ez da egundaino bere larretik athera, il n'est jamais sorti de ses bois" Dv. " Iduri du larreko gizona " Ib.
azpiadiera-1.1.4
Pasto, hierba.
Inguruan larre ugari loretsua zedukan, eta bi basauntz larrea yaten. Or Mi 44.
azpiadiera-1.1.5
(Fig.). Pasto espiritual, intelectual.
Ainbat gizaldi pasa ta gero / non arki larre obea? / Euskaldun danon ixpillu beti / Sarako erretorea. Basarri 50.
azpiadiera-1.1.6
" Larre berrira azkar ohittu, egoera edo aldarte berrietara azkar egokitzea adierazten du [...]. Zure laun hori larre berrira azkar ohittuko litzake " ZestErret.
sense-2
II. (Adj.).
azpiadiera-2.1
1. Incivil.
Eztira ere deskorteski mesprezatu behar [...], larre eta xori buru ez izaitea gatik. SP Phil 327. Hain hersi, hain larre eta basa-gizon izaitea, non berak eztuen nahi beretzat zenbait alegera aldi hartu. Ib. 366 (He 369 hain hertsi, haiñ bihurri, hain larre-gizon).
azpiadiera-2.2
2. No cultivado, no labrado.
Bi goldeek lur larrea batean urratzen. 'Guéret' . Or Mi 113.
azpiadiera-2.2.1
(Uso pred.). " Larreutz, utzi, uzte, laisser en friche, inculte" Hb. v. infra LARRE JOAN.
Hemengo bazterrak oro larre daude, belhar beltz eta idor batez estaliak. Prop 1876-77, 85. Bekatu dela erran dik holako lur baten larre uztea. JEtchep 66. Nun nahi ere gure alorra eztezagun larre utzi. Larre ArtzainE 345. Oraino larre zela lurra. Ib. 164.
azpiadiera-2.2.2
(Fig.).
Besta buruetan [...] baizik bere bihotza aphaintzen ez duena, ardura erdi-larre izaiten da komuniatzeko. "Imparatus" . Leon Imit IV 10, 7 (SP preparatu, Ch gai, Mst prest, Ol gerturik). Gauza guzier hunkika zer on dukezu, larre utzi baduzu zure arima? Ib. II 5, 2.
azpisarrera-1
LARRE-AITZUR (L-sar, -haitzur S ap. A; larre-haintzur Hb). Azadón.
Larre aitzur bat berria. HerVal 188. Mila bat larre-aitzur. Prop 1898, 118.
azpisarrera-2
LARRE-AITZURGO (larre-haintzurgo Hb; -haintzurko Hb). "Travail de défrichement avec la pioche à longue lame" Hb.
azpisarrera-3
LARRE-AITZURLARI. "Larra-atxurlaarixak, cavadores" Iz ArOñ (s.v. atxurlaarixak)
azpisarrera-4
LARRE-AITZURRE. "Larra-atxurria (V-gip), el artigar" Iz IzG. "Larra-atxurre(r)a (V-gip), a artigar" Ib. Cf. aitzurre.
azpisarrera-5
LARRE-AITZURTU (-haintzurtu Hb; larra-atxurtu V-gip ap. Iz ArOñ). "Défricher avec la pioche à longue lame" Hb. "Larráatxurtu, roturar un terreno; limpiar de malezas un terreno inculto y descortezarlo con la azada" Iz ArOñ.
azpisarrera-6
LARREAN. Pastando (no incluimos aquí los ejs. triviales con el sdo. de 'en el prado'). v. BAZKAN.
Eztezu iñoiz ekusi zer egiten duan ardiak, eta idiak larrean ibilli ondoan? Asitzen da auzmarrean, eta ederki txikituaz len jan duana, igarotzen du urdallera. AA III 443. Arlesko ondartzako ugarteetan itsas-zezenak larrean zebiltzen. "Qui paissent" . Or Mi 103. Belardin larrean ari ziran bitartean, buztan-ukaldiz, ostikoz eta muturrez uxatzen zituen abereak ezpare ta eulien zulatu miñak. TAg Uzt 268. Tellatuetan uso zurijak, / Ardi ta bildots eta abar larran, / Abijagiñen bizkor txorijak. Enb 62. Astoa barrutian / an dabil larrian. Uzt Sas 101. Zaldi eder bat omen zuten. Egunez Espuru-mendian larrean ibilli ta gauez etxera etorri. JAzpiroz 90.
azpisarrera-7
LARRE-ANDERE. "Mulier aggrestis, [...] larreandréa, basemaztéa, larreemaztéa" Urt I 463. Cf. larregizon.
azpisarrera-8
LARRE-ARLO. Terreno dedicado a pasto.
Ermite onen inguruen larra-arlo andi-ederrak dagoz. Akes Ipiñ 19.
azpisarrera-9
LARRE-ARROSA. v. larrarrosa.
azpisarrera-10
LARRE-HAUR (H, s.v. larre). Niño rústico, inculto. Cf. larregizon.
azpisarrera-11
LARRE-AUZAPEZ. Alcalde pedáneo.
Kartierak bazuen orduan larre-auzaphez edo mera bat. Barb Sup 137.
azpisarrera-12
LARRE-AUZO. Zona de pastos.
Elurrez txuritutako aitzaren sartalderuntz yoko zuten agian, Oiako larre-auzo barna iges egiñaz. Zait Sof 136.
azpisarrera-13
LARRE-BELAR (larrabedar V-gip ap. A Apend). Nombre de cierta hierba. "Onen ura ganaduari emoten yako berako aldietan" A Apend. Cf. larre-belar en Ir YKBiz 133, con el significado gral. de 'hierba del campo'.
Plumonia kentzeko, larra bedarrakaz purgau ta gero izerditu bear da. (V-arr). A EY IV 222. Larra-bedarraren uraz [kentzen da barruko legortasuna] . (V-och). Ib. 227.
azpisarrera-14
LARRE BERA. "Larrábera, pasto tierno como el de primavera; larrabarri, idem." Iz ArOñ.
azpisarrera-15
LARRE BERRI.
azpisarrerakoSense-15.1
a) Campo recién segado.
Larre berrian eperrak dira. Or Eus 58.
azpisarrerakoSense-15.2
b) (larrabarri V-gip). "Pasto tierno como el de primavera" Iz ArOñ.
azpisarrera-16
LARRE-DANTZA. Danza rústica.
Larre-dantza ta otoi doneak Keres-en omenez egin gabe. Ibiñ Virgil 77.
azpisarrera-17
LARRE EGIN. Terreno convertido en baldío (?).
Xuti ba xuti larre-egin eta haitzpe eihartu hoitarik. Iratz 126.
azpisarrera-18
LARRE-EMAZTE (Urt, H). "Mulier aggrestis, [...] larreandréa, basemaztéa, larreemaztéa" Urt I 463. Cf. larregizon.
azpisarrera-19
LARRE-HERRI. Aldea. v. baserri.
Hirietan auzoak eztira ezagun larre herrietan bezala. Dih Maiatzeco 91 (ap. DRA ).
azpisarrera-20
LARRE-GANADU. Ganado que pasta en libertad.
Mendira egiten zuten / iñoiz errebista, / larre-ganaduakin / disgustua maiz-ta. Ud 99.
azpisarrera-21
LARRE-GIZAKUME. Persona rústica, grosera, inculta.
Baserrittarrak edo beñipein mendi aldekuak eta, beraz, larra-gixakumiak eta urijetatik, aurki, urrun bixi ziranak. "Persone rozze e lontane da ogni civiltà" . Otx 104.
azpisarrera-22
LARRE-IDI, LARRIDI. Buey de pasto.
Amar idi gizendu eta ogei zebatu gabe edo larre-idi. (3 Reg 4, 23). Lard 210 (Ol larridi, Ker larra-idi; Dv idi alhapidetako, Ur, BiblE idi larreko).
azpisarrera-23
LARRE-IRAKASTUN (-kh- H; larrirakastun SP (-kh-), vEys A). "Pédant de village" SP y vEys. "Larre irakhastunak bera bezalako ikhastunak, un maître qui n'est qu'un cuistre fait des élèves qui lui ressemblent" H (s.v. larre).
azpisarrera-24
LARRE-HIZKUNTZA. Lengua rústica.
Larre-hizkuntza dena kale-hizkuntz bihur dedin. MIH 34s.
azpisarrera-25
LARRE-JAINKO. Dios silvestre.
Silenu, larre-iainko bat, arpean etzanda dakuste. Ibiñ Virgil 48.
azpisarrera-26
LARRE-JAUN. "Acutum, itzéa, itzelarrejáuna, larrejaun zapatitzeztátua" Urt I 124.
azpisarrera-27
LARRE JOAN. Hacerse baldío (un terreno). "Bere lurrak larre goatera uzten ditu, il laisse ses terres en friche" Dv. "Larre dohan lurra, terre qui devient lande, friche" H.
Lurrak ere larre joaiterat utziz bat bestearen ondotik. Larre ArtzainE 98.
azpisarrerakoSense-27.1
(Fig.).
Horrek erran nahi othe du fedea arras larre joana dela eskualde hautako familietan? Herr 12-9-1957, 2. Gure ohidurak, euskara, fedea larre joaki, kanpoko haizek zimeldurik. Lf ELit 293.
azpisarrera-28
LARREKO.
azpisarrerakoSense-28.1
a) Rústico.
Baña nik, izkuntza larrekoa, / nai aunat ere noranaikoa. "Campestre" . Ldi BB 136 (v. tbn. MIH 29).
azpisarrerakoSense-28.2
b) Bastardo, ilegítimo. "Sasikoa" ZestErret .
azpisarrera-29
LARRE-LARREAN. En medio del campo, en una zona totalmente rural.
Larre-larrean bizi dezu erretore. Ldi IL 40.
azpisarrera-30
LARRE-LARREENEAN. En la zona más rústica, rural.
Larre-larreenean billa zazute baserritarrik basaziena. Ldi IL 66.
azpisarrera-31
LARRE-LILI. v. larrelili.
azpisarrera-32
LARRE-LIRIO, LAR-LIRIO (Lcq). "Lirio de los valles; lágrimas de Salomón, lar-lirijua" Lcq 161.
Begira nola larra-lirioak, ez lanik egin, ez iruten duten. Lard 384.
azpisarrera-33
LARRE-LORE. Flor silvestre.
Larre-lore gaxoa, urte guzian zure orri ta azia marraskatzen dute. Or Mi 72. Larre-loretik eztia, / basotik euskal-mamia. Ldi BB 134. Larre-lore kriket arin batzu bide bazterretan hatxemanak. Gazte 1962 (5), 1 (ap. DRA ). Larre-lore ikusgarriak nonnahi bezain ugari. MIH 281. (ref. a obras literarias)
azpisarrera-34
LARRE-MARRUBI. "Larre-marrubi (G-to, L-ain), fresa silvestre" A s.v. maillugai.
azpisarrera-35
LARRE-MARTZUKA. "Meure sauvage" Urt Gram 23 A.
azpisarrera-36
LARRE-MENDI. "Lar-mendi, pastizal. Andik aurrera, dana da lar-mendixa" Etxba Eib.
azpisarrera-37
LARRE MOTX.
" Larre motxian ohittu, gauza edo ondasun gutxirekin bizitzen eta zailtasun eta urritasun asko izanaz ohitu. Ba, attona hoiek larre motxian ohittuta daude " ZestErret.
azpisarrera-38
LARRE-MOXAL. Potro que pasta libre.
Larre-moxalak sabelez gora / artuko oraindik euzkia. Or Eus 346.
azpisarrera-39
LARRE-OILAR (Lh). Urogallo. "Tétras urogalle" Dass-Eliss GH 1924, 468. "Coq de bruyère" Lh. "Grouse" T-L.
azpisarrera-40
LARRE-OILO (Dv A), LARROLLO (V-gip ap. SM EiPáj ). Ortega; alcaraván. "Gélinotte des bois" Dv. "Criard" Dass-Eliss GH 1925, 33. "Alcaraván (Burhinus oedicnemus)" SM EiPáj.
azpisarrera-41
LARRE-OLO (G-to, L-ain ap. A; O-SP 221, Lcq 172 (L), H), LARROLO (G-to, L-ain ap. A; Dv s.v. alka, H), LAR-OLO (SP vEys, Dv). Avena silvestre. "Aubefoin" SP. "Folle-avoine" Dv. "Bromo, avena silvestre" A.
Salbe-lurra alde dute [...] pentzetan: zakhur-buztanak, bas-oloak, larre-oloak. Gatxitegi Laborantza 57.
azpisarrerakoSense-41.1
(AN-5vill).
"(Deschampsia flexuosa), heno común" Lcq 171 (→) A.
azpisarrera-42
LARRE-HOSTO. Hoja de planta silvestre.
Silban ere etorri zan, burua larre-ostoz inguraturik. "Venit et agresti capitis Siluanus honore" . Ibiñ Virgil 62.
azpisarrera-43
LARRE-OTE. Árgoma de los baldíos. "Llarothi, genêt" Hb.
Tenore hartan, bortu gain hetan, zer diteke su handi hura? Ez da bada primadera, larre-otheari orai su emaiteko! Barb Sup 173.
azpisarrera-44
LARRE-PALMA. "Anonium" Urt II 124.
azpisarrera-45
LARRERA-MIN. Nostalgia del campo.
Sor zait barruan larrera-miña. Ldi BB 110.
azpisarrera-46
LARRERAT ARI IZAN. "(BN-mix), estar en convalecencia [...]. Larrerat ari nuzu (BN-mix), voy entrando en la convalecencia" A.
azpisarrera-47
LARRERIK LARRE. Por los pastizales.
Ardiak larrerik-larre eramaten. NEtx Antz 136. Erreka, aitzik-aitz ta larrerik-larre zebillen. NEtx LBB 97.
azpisarrera-48
LARRE-SAIL. "Lar-saillak, pastizales. Errixak, aberzaiñetik bizi ziranian, lar-sailen billa toki batetik bestera aldatzen ziran" Etxba Eib.
azpisarrera-49
LARRE-SARI (Lar, H). "Pasturaje, lo que se paga [por pastar]" Lar.
Uitzikoan jaten dutenez [beorrak], / larre-sari dezatela. Or Eus 348.
azpisarrera-50
LARRE-SASTRAKA. Matorral de un terreno inculto.
Bere zoritxar-larre-sastraka artean, leen baiño bidexka eroso ta ibillerrezagoa egiten ziarduan. Erkiag Arran 175.
azpisarrera-51
LARRE-SOINU. Son rústico.
Hitzak ausarki tokialdatuz, ohituko dira euskaldunen belarriak, artean larre-soinuetara bakarrik jarriak, musika berri ederrago honetara. MIH 241.
azpisarrera-52
LARRE-SORO (G-nav ap. Iz Als). Pastizal.
Larre-soroetatik lerro-lerro urrunduz. "E pastu" . Ibiñ Virgil 77.
azpisarrera-53
LARRE-SULTSO (AN-araq), ILARRE-SULTSO (AN-araq). "(Psalliota campestris)" Satr UrdSet 328.
azpisarrera-54
LARRE-TXORI. v. larratxori.
azpisarrera-55
LARRE-ZERRI. Cerdo que pasta en libertad.
Larre-zerri naiz ezkur-basurdek / ez dezaten murturkatu [gaztaiña] . Or Eus 87.
azpisarrera-56
LARREZKO. "Qui est composé de landes. Baditutzu larrezko eremu handiak" Dv.
azpisarrera-57
LARREZ LARRE.
azpisarrerakoSense-57.1
a) (SP (sin trad.)). Por los pastizales; por terreno inculto.
Larrez larre, biotza minez ta esiz esi / dabil Jesus [ardiaren bila] . A Ardi 118. Atsoak ihes, larrez larre, / Zugarramurdin Akhelarre! Ox 114. Larrez larre ibilki, nere arrebari aurpegi-lepoak ximeldu [zaizkio] . Or Mi 19. Gauaz eta egunaz / bethi larrez larre. Larz Senper 98.
v. tbn. Iratz 130.
azpisarrerakoSense-57.2
b) (Irse, andar, etc.) por las ramas, divagando. " Larrez larre ibiltea, battre la campagne" Arch UFH.
azpisarrera-58
LARRE-ZOKO. Zona de terreno inculto.
Baziren larre-zoko ederrak, hatxemanka ibiltzeko, edo gaztaina biltzen edo onjoketa ere berdin. Larre ArtzainE 125.
azpisarrera-59
LARRE-ZORRI. "Tique qui s'attache aux bestiaux dans les landes" H. v. lakasta, lakain.
larre
<< LARRAIN-DANTZA 0 / 0 MADARI-DANTZA >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
Library zlibrary project
z-library z-lib project
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper