1.
(V, G, AN ap. A
; SP, Lar, H);
koxkatu;
kozkatu (H). "Lazaren koskatzea, cocher, entailler la poutre"SP.
"Adentellar una pared dejándola con dientes"Lar.
"Abollar"Ib."Bossuer un objet"H.
"Kozkatu: 1. faire des entailles, des dentelures; 2. marquer par des entailles"Ib."Hacer muesca, mellar, mellarse una herramienta"A.
Gauza oietako batzuek [...] ez zuten len bezela ertza bakarrik koskatua, baita gain-azpiak ere. JMBELG 32.
[Lugin arretatsuak] azalean koxkatzen die [matsondoei] bakoitza dagokion lekuan ezarteko. IbiñVirgil 87.
Tailaketak berak, akatsez koskatzen. "Los mismos entalles les haces escotaduras".MEIG IX 125.
(en colab. con NEtx)
azpiadiera-1.1
"Koxkatu (G-to), tajar castañas para que no echen tiros al asarse"A.
azpiadiera-1.2
(Part. en función de adj.).Dentado; mellado."Abollado, [...] koskatua"Lar.
v. koskadun. Osto koxkatuak dituen zugatzak (arbolak) ilberan inausiak izan bear due. "Los árboles de hojas festoneadas".AEY I 162. Aritz, astigar, elorri [...] ta beste zugatz batzuk osto koxkatuak dira; arte, [...] eta gorostiak, koxkatu bageak. Ib. 162.
Ezten-bizkar koskatuak. JMBELG 30.
Eizeko ezur-taia koskatuak. Ib. 31.
Kañabera koskatua ez du ausiko. OrMt 12, 20 (Lç, Ip zart(h)atu, Dv, Echn, Leon kraskatu, He arraillatu, Ol irrikitu, Ker brintzatu, BiblE printzatu, IBk pitzatu).
azpiadiera-1.2.1
"Ardo-dantza" ook 2/4 koskatu-koskatuan dira. Erriak aldatuxe edo ditu, Azkuerenean dakuskezunez. Or Eus 161n.
sense-2
2."A las esquinas o prominencias en plano y en el medio llamamos koskak y de aquí koskatu al hacer estas prominencias"Lar.
Laiak lurraren barma dana puskatua ta koskatua uzten dik.TxGarmBordaB 28.
sense-3
3.kozkatu (Lar, H). "Amojonar" Lar. "Kozkatzea, limiter, mettre des bornes" H.