OEH - Bilaketa

782 emaitza dantza bilaketarentzat

Sarrera buruan (119)


Sarrera osoan (496)

Emaitza kopurua 500 elementura mugatua
Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
hiru.
tradizioa
Tr. De uso gral. en todas las épocas y dialectos. Iru es la forma propia de la tradición guipuzcoana y vizcaína e hirur de la septentrional hasta el s. XX. En textos alto-navarros se documentan ambas formas; así tenemos (h)iru en un texto de Eraul de mediados del s. XVI (FLV 1991, 288), en Legaz (49), CatUlz (44), un texto de Urdazubi del s. XIX (ASJU 1993, 587), F. Irigaray (146), e irur en Ros (12a.1r), Beriayn, F. Elizalde (34), SermAN (1r), Lizarraga de Elcano (Prog 102), CatB (60), dos textos de Goñi de los ss. XVIII y XIX (FLV 1992, 322 y ASJU 1993, 912) y en textos de los dialectos navarros pirenaicos (CatAe 52, CatSal 53, CatR 53; en Mendigacha (135) junto con iror; hay tbn. iror alternando con iru en Mendiburu (IArg I 117) y Luzuriaga (16). Al Norte se da alternancia de las dos formas en algunos autores a partir del principios del s. XIX (Monho 160 hiru, 52 hirur ; Etch 140 hiru, 178 hirur ; HU Zez 153 hiru , 65 hirur, etc.), aunque se registra ya un ej. de hiru en Oihenart (Po 60; Pr 241 hirur ), y se documenta sólo hiru en Bordel (148), Jauretche, J. Etchepare (Bur 23), Etchamendi (113), Zubiri (22), Iratzeder (188), Etchepare de Jatsu, Mattin (52), Larzabal (Iru 16) y Arradoy. En DFrec hay 915 ejs. de hiru (54 septentrionales) y 4 de hirur .
Onom.: Villam que dicitur irurmueta. (1104). Arzam 287. Michael de Irumugaeta. (1200). Ib. 287.
sense-1
(V, G, AN, L, BN, S; Deen II 228c, Lar (h-), Añ, Dv, H), hirur (L, BN, S, Ae, Sal, R; SP, Urt I 22, Ht VocGr, Lar, (AN), Gèze, Dv, H), iror (R) Ref.: Bon-Ond 153; A (iru, irur, iror); Lrq; EAEL 157; ContR 515; Iz Ulz, Als ; Etxba Eib (iru); Holmer ApuntV 27; Elexp Berg (iru) .
Tres. "Iron [sic], drij" (voc. de Arnold von Harff, finales del s. XV). TAV 2.2.18 (tbn. en el voc. de Marineo Sículo (1533), ib. 3.2.4). "Iru, tres" TNum 296. Cf. Lf Gram 76: "La r finale de hirur et laur est douce; pratiquement on ne la prononce pas et l'on peut se dispenser de l'écrire".
azpiadiera-1.1
(Acompañando a un sust., antepuesto al sintagma con el que va). "De aquí a tres días, emendik hiru egunera " Lar. " Hirur gutik eta hirur anhitzek galtzen dute nehor: guti ukhen eta anhitz gastatzeak, guti iakin eta anhitz edasteak " H. " Hirur beharritan igaran hitz ixila, orotan lasterka dabila (S), secreto que ha sido confiado a tres orejas, anda corriendo por todas partes" A. Tr. En casos locales los textos septentrionales emplean siempre la declinación del indet. provista de -ta-. En cambio en autores meridionales se pueden encontrar tanto esas formas como las usuales en el det. sing. (cf., por ej., la distinción en Lardizabal entre iru egunetan 'en tres días (distintos)' y iru egunean 'durante tres días').
Desegin ezazue tenple haur eta hirur egunez dut altxaturen. Io 2, 19. Iru egun kunplidu baga. Lazarraga A14, 1181r. Hirur egun oietan. CartEsp 466. Hirur partetara berezi. EZ Noel 173. --Zetarako? --Iru gauzatarako. Cap 56. Hirur miragarrizko exenplu. SP Phil 346. Ezta harekin batzen hirur urthetarik hirur urthetara baizen. Ib. 411 (v. tbn. en contexto similar Dv Lab 84 hirur urthetarik ). Meza enzün behar dü hirur igantetarik batez. Bp I 108. Hirur errege zühürren adorazionia. Bp II 24. Pelea latz onetan iru egunean egondu zan. Cb Eg II 186 ( Just 64 iru egunera ). Iru aldiz tentau zuan. AA III 565 (394 iru egunean ). Ainbeste anega gari, iru dukatean anega. AA II 191. Hiru egunez meza [...] emanen da. JesBih 466. Lagun ditzakegu hiru gisetara. Jaur 375. Hiru printzipio kontrakoak. Ib. 207. Iru txorrotatik ura [...] dariola. Izt C 94 (455 iru bizialdirako ). Lenengo iru egunetan. Lard 141 (71 iru egunean ). Pasó las escaleras / iru o lau pausuan. Noe 64. Iru alditaraño au egitera saiatu zan. Arr May 199. Hautsi zuen zangoa hiru tokitarik. Jnn SBi 108 (86 hiru alditaraino ). Egia al da iru illebetean preso egon zerala? Urruz Zer 67. Iru notiñetatik bigarrena. KIkV 24. Azkeneko iru urteetan. KIkG 18. Iru urtiotan ludi-ziar ibilli zan. Altuna 102. Andik iru egunera [...] piztu zan. ArgiDL 66. [Gure soroak] iru negutan elurrez zurituak. Alz Ram 51s (44 iru urtean ). Iru urterako joan biar det. Ib. 50. Iru mordoxkatan banatu. Markiegi ( in Ldi IL 12 ). Iru metrotik iru metrora. Munita 69 (81 iru metrotaraño, 43 iru urterako, 115 iru ordutara ). Hiru adixkideak [...] mintzatzen hasi ziren. JEtchep 87. Iru nobelatarako gaia. NEtx LBB 13 (320 iru pausotan ). Hiru urtetatik gorako lagun dira. MIH 184. Beste hiru eratara ere esan daiteke. MEIG VI 153. Azken hiru ipuiak. MEIG II 91.
v. tbn. (Indet. + -ta-): Ber Doc 167v (hirur maneratan). Lar SAgust 11 (i. egunetan). Mb IArg II 287 (irur alditaraño). Azc PB 85 (i. urtetan ). Ag Kr 9 (i. eratara). Echta Jos 342 (i. urtetan). Barb Sup 167 (hiru sosetan). JAIraz Bizia 81 (i. illabetetan). Or QA 52 (i. milla metrotara, 75 i. urtetan). Bilbao IpuiB 128 (i. saltotan). Uzt Sas 79 (i. egunetan).
(Det. sing.): JJMg BasEsc 187 (i. urtian). fB Ic I 57 (i. egunean). It y Ur Dial 95 (i. urteraño). Aran SIgn 60 (i. egunean). Xe 275 (i. kuartuan). Ud 99 (i. egunean). Bv AsL 96 (i. urtera, 161 i. urte luzian). AB AmaE 405 (i. bat orduan). Sor Bar 56 (i. egunean). Apaol 80 (i. illabetera). A BGuzur 141 (i. ilebetean; Ardi 25 i. urterarte). Itz Azald 34 (i. urtean). Ag AL 12 (i. egunean). Etcha Jos 137 (i. illebetean). Iraola 116 (i. ordura, 126 i. egunean). Urruz Zer 74 (i. bat ordura). Jaukol Biozk 24 (i. bat urtean). Kk Ab II 141 (i. ogerlekuan). Tx B I 128 (i. egunean). Lab EEguna 78 (i. urtera). Otx 164 (i. egunean). JAIraz Bizia 106 (i. egunean). Or SCruz 113 (i. egunera). Anab Poli 29 (i. egunean). And AUzta 36 (i. bat urtera). Osk Kurl 20 (hiru urtherako). Uzt Sas 220 (i. illabetian). Berron Kijote 216 (i. egunean).
azpiadiera-1.1.1
(Pospuesto al sust.).
Munduari zuk ziñotzan eman lege hirurak / naturazko, skribuzko, graziazko segurak. EZ Man I 11. Laudatzen dut izate bat presuna hiruretan / Aita, Seme, Espiritu saindua deithuetan. Ib. 11.
azpiadiera-1.1.2
Iraultze bi, iru egin ondoan. " Dos o tres vueltas" . Or Eus 172.
azpiadiera-1.2
(Con adnominales). "Utrero, [...] hiru urteko idiskoa" Lar. "Hirur alditako esneaz gasna egitea, faire un fromage avec le lait de trois traits" H. Tr. Los autores septentrionales, salvo contadas excepciones (v. infra ejs. de Etcheberri de Ziburu), emplean -tako, al menos hasta el s. XX. En textos meridionales, sin embargo, se encuentran -tako y -ko, con predominio de la segunda forma. Cf. infra ejs. de adnom. de hiru solo indet.
Iru urteko gerra. Cb Just 40. Iru mallatakoa da beldurra. AA I 612. Alan gura izan dagijala [....] iru personatako Jaungoiko bakarrak. fB Ic III 367 (II 180 iru eguneko ). Begiratu [...] iru biderreko alditan. EL2 69. Hiru edo bederatzi egunetako othoitz. JesBih 466. Iru txorroko txapela. Echag 224. Erritik iru arrikadako bidastian. Izt C 86. Eta oiekin iru eguneko bidean joan zan. Lard 38. Iru leioko obra. Xe 335. Bandera trikolora edo hirur koloretakoa. Elsb Fram 138. Iru ixkiñakuak eta laukuak eta koxkadunak. Alz STFer 129. Iru eratako saltzalleak ezagutzen ditut. Ag Kr 66. Iru errealeko egur txortea. Ib. 123. Iru probintzitako jendiak. EusJok 156. Iru orduko bidia. Altuna 67. Iru doblako amoriyua. Tx B I 58. Iru puntuko dantza. Or Eus 67 ( Mi 41 i. egunetako ). Iru milla urtetako krakak estalia daukate. JAIraz Bizia 18. Iru metroko tartea. Munita 60. [Etxean daukadazan kume biak] iru illabetekoak dodaz. Bilbao IpuiB 130. Iru beserdiko lerroak. Zait Plat 67. Iru orriko bertso-paper bat. Salav 43. Hiru hoditako xizpa, hiru kordetako arrabit. Ardoy SFran 237. Iru puntako [txapela] . Alzola Atalak 141. Hiru motatako idazlanak. MIH 208. Hiru urteko batxillerra. Ib. 368. Hiru silabako izenetan. MEIG VI 101.
v. tbn. (-tako): Tt Onsa 135 (hirur maneratako). Bp II 53 (hirur egunetako). ES 131 (hirur presunetako). Xarlem 347 (hirur kintaletako). JJMg BasEsc 101 y Astar II 182 (i. modutako). MarIl 109 (hirur urthetako). Hb Egia 49 (hiru presunetako). Laph 119 (hirur egunetako). Mdg 125 (iror gisatako). Eguzk GizAuz 133 (i. gisatako). NEtx Nola 13 (i. eratako). JAzpiroz 109 (i. etxetako). BBarand 78 (i. koloretako).Gerrika 221 (i. eratako).
azpiadiera-1.3
(Solo, indet.). "Hirur dira, ils sont trois" SP. "Hirurek egin dute, trois on fait" Ib. "Irugiño, nada menos que tres; litm. hasta tres (V-ger)" A EY III 316. "Biga ari gira hiruri, nous jouns à deux contre trois" Lf Gram 77. "Hiruetarik bat (L, BN, S); (h)irutatik bat (G-goi-to); (h)irutik bat (V-m-gip, G-azp-goi)" EAEL 188. Tr. Para el caso absoluto (h)iru(r) es la forma gral. Se documentan sin embargo ejs. aislados de (h)irurak en Leiçarraga, Materre, Iztueta y Prop (en los tres últimos casos precedido de -tarik) e iruak en Oteiza. Para el caso erg., entre los ejs. documentados, hay hiruek en Duvoisin y Lafitte (in Zait Plat XVIII), e iruk en autores meridionales. En el gen. además del más frecuente (h)iruren- (iruran en Oteiza), hay (h)iruen- en Elizanburu (Po 208), J. Etchepare, Iraizoz, Olabide y Leon. En cuanto a los casos locales, formas como iruan, irura, irutik (sobre todo con palabras como egun, ordu, urte...) se documentan sólo en textos meridionales, en los que tbn. se encuentran formas de la declinación indet. con -ta-. Al Norte hay un ej. de hirurera en Etcheberri de Ziburu, hiruretarik en M. Elissamburu (Fram 108) y ECocin (39), e hiruetarik en Hiribarren y Mattin (89). Para el instrumental hay hirurez en Leiçarraga (1 Cor 14, 27), irures en Beriayn e hiruez en TB (1 Cor 14, 27; cf. tbn. infra hirurez en Etcheberri de Ziburu tras demostrativo; cf. infra HIRUREZ).
Iainko bat baizen ez izan eta zergatik hirur aiphatzen dituk? Ins C, 1r. Izanen dirade borz [...] hirurak bién kontra eta biak hirurén kontra. " Trois contre deux" . Lc 12, 52 (He, TB, Dv, HeH hirur bien [...] eta bi(g)a hiruren [...], Oteiza iruak [...] bian [...] eta biak iruran [...], Brunet hiru [...] biren [...] eta bi hiruren, Ur iru biren [...] bi iruen, Ir YKBiz 285, Ol, Leon (h)iru [...] bi(r)en [...] eta bi(ga) (h)iruen, Or, Ker, IBk, IBe (h)iru bi(r)en [...] (e)ta bi (h)iruren ). Arimaren etsaiak dira hirur: mundua, deabrua eta haragia. Mat 33 (cf. sin embargo ib. 18: berthute prinzipalak dira zazpi: eta hetarik hirurak deitzen dira theologalak eta laurak kardinalak; v. tbn. 141). Argatik da ongi bi egunes edo irures leen konfesatzea. Ber Doc 161v (cf. Or SCruz 135 ogeita iruz ). Gerletako usantza duk guardia aldatzea / hirur oren osotarik hirurera berzea. EZ Man II 141. [Herioak] edekiten du gizonari [...] bat edo biga edo hirur [...] baina baten emaiten du ehun, biden mila, hiruren milione bat. Tt Onsa 160. Etsaien irur-ogei ontzietatik iruk baizik etzuten iges egin. Mb IArg II 291. Baña esaidazu irurotatik edozeñek, zer esan gura dau [...]? Mg PAb 176. Jai bi edo irutan errenkan komulgatzea. Mg CC 238. Bi edo iruren aurrean gauza bat aditzea ez dala asko. AA II 224 (84 irutatik bat ). Bi edo iruren aurrean gauza bat aditzea ez dala asko. Astar II 172 (192 iruk ). Urte bi edo geijenez irutik irago ezkero. Ib. 95. Begiztatuak zeuzkaten lau zezenetarik irurak atzemanik ifini omen zituzten [...] etxerako bidean; bañan laugarrena izanik besteak baino indartsuagoa [...]. Izt C 250. Biltzen dutenaren erdia edo irutatik bat plazan saltzen dutelarik. Ib. 149. Gauzen hiruetarik biak [...] ezin entzunak. Hb Egia 84. Harri bat dorpheegia denean gizon batek bakharrik anbiltzeko, biek eginen dute menturaz; bia ez badira aski hiruek edo lauek eginen dute. Dv Lab 335. Orai uria egin baleza ere, errekoltaren lauetarik hirurak galduak litazke. Prop 1876-1877, 120s. Iru etorri zaizkit. PE 90. --Garixti da oso. --Nola nai ditu bada, erregalatubak? [...] --Naizu iruban? Sor Gabon 32.
(s. XX) Egoten zan [...] itxasora begira, ordu bi edo iruan. Echta Jos 219. [Banko] zenbeit bakar zituan hartzen zutenik, hiruendako biga emanez dirutan, garaitikoa gerokotzat aginduz. JE Bur 119. --Arkume osoa [...] bi pitxar ardorekiñ. --Irurekiñ naiago. Ag G 188 (v. tbn. Iraola 45; AL 167 iruan ). Andik egun bi edo irura. Kk Ab I 74 (116 iruk ). Banko batera ekarri ta ipinteban euneko iruan. Kk Ab II 81. Begi-Txikiyak desafiyua / bi orduban egin dezu, / ta nik iruban jokatu'izut / gauza baldin bazera zu. Tx B I 225. Barnean bizi dut Irutan Bakarra. " El que es Trino y Uno" . Or BM 126 (v. tbn. Gand Elorri 132; QA 83 irutatik bat ). Bat! Bi! iru! lau! esanda, norleenka estuari ekin eutsen. Erkiag Arran 55 (147 y 114 irutan, 88 irutarik bat; BatB 168 irura, 19 irurotarik ). Iru bakarrik ikusten ditut. Basarri 118. Iru pausotan buelta-erdi ta beste irutan buelta osoa. NEtx LBB 320. Irurentzat bazkari / ez itxi aizturik. FEtxeb 182. Orain iruk ibiltzen degu [belardia] . Insausti 40. [Ez da] hirutarik bat baizik gelditzen. MIH 387. Ongi ezaguna da "heren", "hirugarren" eta "hirutarik bat". MEIG VII 104.

v. tbn. fB Ic II 227, Echag 77 y Lard 410 (iruk). Arr GB 70 (iruan). Xe 345 y Ud 58 (irutatik bi). Elsb Fram 104 (hiruren). AzpPr 116 (irutatik bi). Itz Azald 66 (iruk). EusJok 122 (irutatik bi; II 111 iruterik). TAg Uzt 47 (iruren). Munita 109 (irutik bat, 130 irutarik bat). Mde Pr 156 (hirurotarik). Zait Plat 7 (iruretan). Anab Aprika 86 (iruan, 76 irutatik iñork). Osk Kurl 108 (hiruren). Vill Jaink 27 y MAtx Gazt 52 (irutatik bat). Etxba Ibilt 466 (iruan, 473 irura). Ker Apoc 9, 18 (irutarik bat). IBk Apoc 9, 18 (hirutatik bat). Gerrika 186 (iruk).
azpiadiera-1.3.1
(Adnom.).
[Yainkoa] hirureko izate bat da, edo badire hura baithan hiru presuna. Hb Egia V. Egun bi edo iruko trumoia. Ag AL 129. Zeinbat muetakoa [...] da liberalismoa? Irukoa. Itz Azald 52.
azpiadiera-1.4
(Solo, det.). "Hirurak minzo dira, les trois parlent" SP. "Hiruak, les trois, tous les trois" Dv. "Biak ari gira hirueri, nous juouns les deux contre les trois" Lf Gram 77. "Hiruek [...] egon giñen" Iz Ulz. Tr. En todos los ejs. documentados y para todos los casos las formas del tipo (h)irur- son las más antiguas. Para el caso absoluto (tbn. erg. en autores occidentales), (h)irurak, -rok es la forma gral. tanto al Norte como al Sur.
Lelengo irurak. Bet 10. Laudorio Iainko Aitari / orobat Kristo Iaunari / Spiritu Sainduari / ohore bera hiruri. EZ Eliç 392. Ez ahal naute burlatu / hirur nola hirurek? EZ Noel 73. O Trinitate Saindua, Aita, Semea eta Espiritu Saindua, hirurok Iainko eternal bat. Harb 257. Hirur presuna dire / Hirurak Jongoikoa. 212 (v. tbn. 212 hiruek ). Igan ziran irurekin batean [...] zenbait aide ta ezagun ere. Mb IArg I 170 (v. tbn. Ugalde Iltz 42 irurekin ). Irurak dira Jainko bera bakar bat. Ub 128 (v. tbn. 128 iruretatik ). Lehen hiruretara. JesBih 407. Deus ez da dezidatuko kongregazionearen hiruetarik bien bozera baizen. Ib. 425s. Badirela hiru presuna eta hirurek bat egiten dutela. Hb Egia XII ( Esk 139 hiruetan, 154 hiruek ). Izan zituan iru seme. Irutako bat zan Faborino. Bv AsL 89 (172 iruren ). Jainko bat baizen / ez da hiruetan. Zby RIEV 1908, 204 (v. tbn. 204 hiruek ). Manatu zuen errearaz zetzatela hiruak. Jnn SBi 144 (143 hiruek ). Lasto bat beragandik sortzen dira iru orriak, ezetasun berak ematen diote iruei bizia. Inza Azalp 39s. Iruak Jaungoiko dirala argi dago, iruen izenean bataiatzen dalako. Ib. 37. Iruok egan egiñez / igo zerura. Jaukol Biozk 38. Hiruek, bai amak, bai alabek, mintzatzen dute eskuara. JE Ber 38 (v. tbn. 31 hiruetarik ). Bazkaiten hasi eta laster hiruetarik batto badoa nausiaren ganat. Barb Leg 142 (144 hiruek ). Ni ta Jesusek ta Euskalerriak / irurok bat bear degu. SMitx Aranz 62. Jakobe [...] iruretan gaztiena [zen] . Etxde JJ 197 (v. tbn. iruretan en contexto similar en Or Mi 67, TAg Uzt 48). Iru aldiz etxeko atea jorik zegon eta iruretan erruki gabe uxatu zuten kalera. Ib. 273. Iruron artean. Akes Ipiñ 31. Iru anai zireanez, iruren artean zatitu bear [ondasunak] . Bilbao IpuiB 194. Iruretatik azkarrena bera. Ib. 187. Au partitu zak irurontzako. And AUzta 48 (v. tbn. Or Eus 230 irurontzako ). Iru mutil ziran Barrenetxean eta irurak argiñak. Alzola Atalak 37. Datorrena olio-urtea izango da; urrengo iruetan ez da tantarik ere jasoko. Berron Kijote 134 (179 iruok ). Idazle berbera [...] ageri da hiruotan. MEIG III 152.
v. tbn. (H)irurak (para caso absoluto y tbn. erg. en el caso de autores occidentales): Mat 87. EZ Noel 64. Arg DevB 236. O Po 60. SP Phil 245. Tt Onsa 106. VJ 5 (irurek). CatAnz 3. Mong 593. OA 16. Arz 31. El 8. CatBurg 6. Mb IArg I 352. Cb Just 22. Oe 26. Lg II 280. Xarlem 598. Añ CatAN 6. CatLan 7. AstLas 27. Mg CO 24. VMg 7. AA III 601. fB Ic I 24. Astar II 2. Añ EL2 185. CatB 15. CatLlo 7. CatLuz 5. Echag 41. It Fab 249. CatBus 6. Izt C 250. Lard 407. Hb Egia V. CatR 9. CatAe 8. CatSal 9. Laph 125. Arr GB 111. Aran SIgn 106. Apaol 100. Legaz 6. AB AmaE 122. Azc PB 135. Bv AsL 173. Arb Igand 151. Ip Hil 143. Urruz Urz 55. AzpPr 107. Elsb Fram 164. Itz Azald 79. CatJauf 36. Echta Jos 107. Mdg 121. Ag G 139. A Ardi 19. EusJok II 49. Noe 82. KIkG 12. Const 39. Enb 33. Kk Ab II 89. Or SCruz 102 (iruek). Alz Ram 61. Or Mi 41. Ldi IL 110. ABar Goi 15. Lek EunD 49. TAg Uzt 158. Eguzk GizAuz 71. SMitx Aranz 223. Mde Pr 154. Munita 25. JAIraz Bizia 79. Etxde JJ 218. Erkiag Arran 93. Ugalde Iltz 50. MAtx Gazt 52. Anab Aprika 31. Arti Ipuin 45. Salav 98. NEtx LBB 77. Berron Kijote 83. Uzt LEG I 307. Etxabu Kontu 135. Ataño TxanKan 223. BAyerbe 123. Gerrika 28. Larre ArtzainE 69.
(H)iruak (caso absoluto, tbn. erg., para autores occidentales): ASJU 1993, 587 (Urdazubi, 1829). Zby RIEV 1908, 204. Elzb Po 248. Ag AL 149. CatUlz 7 (iruek). Goñi 25. Barb Sup 75. Inza Azalp 39. Ox 94. Const 39. Or Tormes 51. FIr 141. JE Ber 96. Zub 58. Ir YKBiz 129. Lf Murtuts 16. Mde Pr 122. Izeta DirG 91. JEtchep 19. Larz Senper 28. Larre ArtzainE 175.
Irurok:EL2 18. Astar II 133. Echag 56. AzpPr 65. Azc PB 127. Moc Damu 7. Echta Jos 361. Ag Kr 137. A Ardi 112. Or Mi 14. ABar Goi 69. TAg Uzt 48. Eguzk GizAuz 193. SMitx Aranz 209. Mde Pr 97. Or Poem 528 (irurook). JAIraz Bizia 57. Erkiag BatB 81. Zait Plat 29. NEtx LBB 83. Alzola Atalak 44. Uzt LEG II 225.
Iruren: Tt Onsa 169. Cb Just 78. Mg PAb 126. AA III 577. Lard 137. Laph 132. Apaol 111. Urruz Zer 101. Alz Bern 72. Or Eus 161. SMitx Aranz 143 (iruron). Munita 114. Erkiag Arran 131. NEtx LBB 94.
azpiadiera-1.4.1
(Tras demostrativo o pronombre).
Hirur dirade testifikatzen dutenak zeruan [...]. Eta hauk hirurak bat dirade. 1 Io 5, 7 (He hauk hirurak, TB horiek hirurak; Dv hirur haukiek, Ol, Ker, IBe (h)irurok, IBk hiruak ). Hauk hirurak idukitzak etsai handienentzat. EZ Man I 18 (v. tbn. II 71). Hauk hirurez eginen duk / Iaunarekin bakea. EZ Eliç 97s. Au gaiti ez ditu eurak irurak baino izentetan. fB Ic II 268. Hork [sic] hirurek Andredena Marietan egin zituzten botuak. Laph 163. Jabier Otxoa, Paulino Uzkudun / eta Aritzaga bestia / oik irurak añeko gizonak / munduban asko ez dia. EusJok II 158. Orreik irurok be. Otx 63. Ez duk xoxorik gu hiruen artean. Barb Leg 144. Bai al zerate zuek irurok orrenbesteko marka egiteko gai? TAg Uzt 48. Ikusi nituan balienteak, bañan aiek irurak baño balienteagorik iñor ere ez. Alkain 51. Eginbide hau [...] gu hiruron bizkar gelditu da. MEIG VIII 91.
azpiadiera-1.4.2
"Hirua, le 3.ème jour de mois; le trois au jeu de cartes" Dv. "Hirureko, qui est du trois. Hirureko harako da, il se rendra là pour le trois du mois" Ib. "Bota irua, batekua neuk daukat eta" Elexp Berg.
Numero hiruraz / laudatzen da Iainkoa. Harb ẽ, 4r. Ordenatu dela gizon eta emazte orori behin orok behar dutela hil, ezta birik ez hirurik, erranda behiñ. Tt Onsa 66. Abendoaren hirurean <-rena> 1664. Arg DevB II. Abendoaren hirurean. Jaur 388 (cf. INav 161: setemeren hogoi eta hirurean, Bordel 38: ogei ta irurian, Arb Igand 125: hogoi eta hirurean ). Maiatzaren iruan. Lard 542. Irua ta laba. Bil 91. Mariak xango, Katixak zaldun, Marixumek hirua. Elzb Po 207. Buruillaren bia, hirura, laua eta bosta. Elsb Fram 97. Jokua izentatu zan illen irurako. EusJok II 163. Maiatzaren hirua zen. Barb Sup 138. Horra zer lan lothu ginen hirutik lauerako gauean. Zerb Gerlan 82.
v. tbn. MendaroTx 260. Or Eus 112. Ardoy SFran 265.
azpiadiera-1.5
Afrikatik etorririkako gizona, Afrikara joan gabeko gizona, bertan geunden haek eta hirurak. Arti Ipuin 65.
azpiadiera-1.6
(Ref. a las horas). "Nona, hora de nona, arratsaldeko hirurak " Lar. " Hiruak [...] trois heures du matin ou du soir" Dv.
Ziraden bada hirur orenak hura kruzifikatu zutenean. Mc 15, 25. Hirur orenetan [...] hil ziñen. EZ Noel 100. Arratsaldeko hirur orenen gainerat. Lg II 279 (281 hirur orenetan). Hirur orenen inguruan. Dh 55 (v. tbn. UskLiB 41; Dh 55 hirur orenetan). Arratsaldeko iruak ziran. Lard 462 (482 arratsaldeko iruetan, 423 irurak-inguruan). Arratsaldeko iruen aldean. Ib. 498. Goizeko iruretarako. Ib. 74. Arratsaldeko hiruak eta laurdenetarik. HU Zez 93. Arratsaldeko iru terdiak. Ag G 357 (203 irurak aldean; Kr 21 iruretarako). Hiruak eta erdia ditake. JE Ber 36 (Bur 140 hiru orenetan). Irutaik / seirak alderaño. Enb 193. Eguerdiko amabiak, ordu batak, ordu biak, irurak. Erkiag Arran 161 (BatB 104 iru ta erdietan). Laisterka goan zen ofizinara iruetako. Izeta DirG 47. Errelojuan iru laurdenak jotzen dute. Lab SuEm 166. Gabeko hirurak eta bost. Lasa Poem 70. Gauean ordubiak edo iruak ille apaintzen. Albeniz 120.
v. tbn. CatLan 44. Dv Lab 276. Zab Gabon 27. AB AmaE 419. Sor Bar 21. Jnn SBi 31. Ip Hil 150. Goñi 71. Echta Jos 90. Ill Testim 3. EusJok 163. EusJok II 113. Inza Azalp 70. FIr 137. MendaroTx 253. Ir YKBiz 213. TAg Uzt 226. Zerb IxtS 90. SMitx Aranz 174. JAIraz Bizia 104. Etxde JJ 32. Anab Poli 41. Basarri 148. Osk Kurl 190. Balad 229. Berron Kijote 98. JAzpiroz 80.
azpiadiera-1.7
(Valor enfático).
Nire arikoa aiz, mutil. Iru bider ibillia nauk itxaserdian ondatuta. TAg Uzt 41.
azpiadiera-1.8
Amaika jolas eta zorion / biyak eman dirazute / --iru! -- deitubaz giñadenian / zuek lapur, ni alkate . EA EEs 1913, 70 (cf. ib. nota: "grito que precedía al juego del escondite en que uno hacía de alcalde y los otros de malhechores").
azpisarrera-1
HIRU ADARREKO.
azpisarrerakoSense-1.1
a) "Tricorne" Lar.
Praka labur eta iru puntako edo iruadarreko txapelagaz jantziten ei ziran. Alzola Atalak 141.
azpisarrerakoSense-1.2
b) Demonio.
Iru adarrekoak ikazgin bateri urten eieutsen. Ara doanari gaur bere esaten jako: iru adarrekoak urtengo dautsue. " (Diablos) de tres cuernos" . (V-arr) A EY I 359.
azpisarrera-2
HIRU-AGINEKO. "Tridente: (c.) iru aginekoa" Añ. v. hiruhortz, hiruhortzeko.
azpisarrera-3
HIRU ALBOKO. Triangular. v. HIRU ZOKOKO.
Irualboko pikotxa. JMB ELG 15. Iru alboko plaza txiki bat. Anab Aprika 54.
azpisarrera-4
HIRU-ALE. "He aquí la lista de las variedades más conocidas del castaño frutal: Bergaramentua (injerto de Bergara), irualea (de tres semillas) (V-gip)" AEF 1927, 107.
azpisarrera-5
HIRU BAI LAU. Tres o cuatro.
Ustu ta bereala iru-bai-lau mutil sartuko zaizkio Pideleri tarrantan. Anab Usauri (ed. 1986) 20 (ed. 1931, 5 iruzpalau ).
azpisarrera-6
HIRU BANA. Tres cada uno. v. hiruna.
Bertsoak bota bear / emen iru bana. Uzt Auspoa 22, 145.
azpisarrera-7
HIRU BAT. Aproximadamente tres.
Amabost egun, edo iru bat astian pekaturik egin baga dagozanak. Mg CO 79. Ibilli ziranean / iru bat legoa. It Fab 121. Iru bat illabete igaroak ziradela. Aran SIgn 90. Iru bat ordu lanean ari. Or Eus 298. Igarri be egin barik iru bat orduk iges egin eutselarik. Erkiag Arran 122. Udazaleak egoten dira / iru bat illabetian. Uzt Sas 56. Iru bat zentimetro lodiko olakin egiña. JAzpiroz 113. Hiru bat oren gorenaz. Larre ArtzainE 91.
v. tbn. Lard 486. AB AmaE 262. Ag Ioan 274. A Ardi 39. Jaukol Biozk 24. Alz Ram 64. Munita 84. Etxe JJ 92. AZavala in Goñi 14. Salav 10. NEtx LBB 135. Ataño TxanKan 237. Onaind STeresa 92. BAyerbe 67. Ostolaiz 26. Gerrika 41.
azpisarrera-8
HIRU-BELAUNEKO.
Rozinante nauzute [...] / Babiekaren iru-belaunekoa. "Biznieto" . Berron Kijote 28.
azpisarrera-9
HIRU BETXAO. "Triptongo" Lar.
azpisarrera-10
HIRU-BIDER. "Tresdoble, hirutan anbat, hirubiderra" Lar.
azpisarrerakoSense-10.1
(Con -ko, adnom.). " Irubiderrekoa, triple" H.
azpisarrera-11
HIRU BIDERTU (Lar, Añ, H (i-)). "Triplicar" Lar y Añ.
azpisarrera-12
HIRU-BOLATE (Lar DVC 243), HIRURBOLATE (Lar). "Carambola en los trucos" Lar.
azpisarrera-13
HIRUDUN. v. hirudun.
azpisarrera-14
HIRU EDO LAU. Tres o cuatro, algunos. v. hiruzpalau.
Flakoa du argia, ezta hedatzen hirur edo lau urrats baño urrunago. 30. Irakurri eikezu edolanbere iru edo lau bider egun atako gogartea. EL2 23. Molde hortan, eskuaraz izkiribatzeari [...] khen lakiokete hiru edo lau difikultate. MarIl XIII. Iru edo lau errealean ifinten dute. Izt C 54. Iru edo lau oiñkada emon orduko [...] io eban beia. Ag AL 86. Geiago ezinda, iru edo lau txilio miñ aterazi bere txistuari eta [...]. Mok 17. Ale batzuek gelditu dira / [...] iru edo lau inguru. Tx B II 97. Badoa bere xerri guziekin. Hiru edo lauez bertzeak saltzen ditu. Barb Leg 128. Iru edo lau orduan ia itz bat esan gabe. Ugalde Iltz 16. Gaztiak beti ematen / didate inbiri / ortatik sartu nai nik / iru edo lau ziri. Basarri ( in Uzt Noiz 56 ). Eta beste iru edo lau aste pasau ziran epai barrirako. Gerrika 84. Hiru edo lau gizonek bazituzten beren tailuak edo segak etxean. Larre ArtzainE 47. Sorta horretan agertuko dira euskal liburuak, urtean hiru edo lau. MEIG II 88.
v. tbn. Mg PAb 117. Hb Esk 200. Dv Lab 53. Aran SIgn 200. Elzb PAd 53. Sor Bar 28. Apaol 39. Urruz Urz 12. Azc PB 316. HU Aurp 54. Goñi 21. Echta Jos 251. Iraola 49. A Ardi 123. Or Tormes 53. Yanzi 48. Lab EEguna 95. Anab Usauri 44. TAg Uzt 158. Mde HaurB 17. Munita 41. Etxde JJ 237. SM Zirik 106. And AUzta 99. Erkiag BatB 52. Izeta DirG 112. Osk Kurl 115. Vill Jaink 17. Salav 103. Uzt Sas 61. Xa EzinB 57. Ostolaiz 26. Hirur edo lau(r): INav 50. Mong 591. MarIl 72. Hb Esk 113. ECocin 12.
azpisarrerakoSense-14.1
(Con -ko, adnom.).
Iru edo lau urteko konfesinuen barristazinuak. Mg CO 18. Iru edo lau orduko turbonada. Echta Jos 280. Iru edo lau eguneko jan-edana. Kk Ab I 24.
azpisarrera-15
HIRU ERAKO ( i- H (V, G)), HIRUTERAKO (Lar, H (+ i- ). "Triforme" Lar. "Triforme, qui a trois formes, trois faces" H.
azpisarrera-16
HIRU ERREGEAK (V, G, AN, Lc ap. A, s.v. izarra). "Iru erregeak, cierta constelación de tres estrellas, litm.: los tres reyes" A. v. HIRU IZARRAK, HIRU MARIAK.
Izar batetik bertzera brixt jauzika. [...] Art-izarraren ondotik, Hiru Erregeak . Barb Sup 14.
azpisarrera-17
HIRU-ERREGE EGUN, HIRU-ERREGE GAU, HIRU-ERREGE BEZPERA. Día, noche, víspera de Reyes. v. ERREGE-EGUN.
Eguberriren urrena / oroikarria izendatua / iru Errege eguna. Echag 151. Iru errege gabean, Donostian. Ib. 151. Iru Errege bezpera gabean. Ib. 196. Urteberri, Iru Errege [...] ta Eguerri-egunean [degu meza entzun bearra] . KIkG 61.
azpisarrerakoSense-17.1
Hirur erregen besta. Bp I 112.
azpisarrera-18
HIRU-ERRENKA. "Iru-errenkia, lau errenkia: se dice del escalón de las espiga de trigo que contiene tres o cuatro granos" Iz ArOñ. v. HIRU-ERRESKA.
azpisarrera-19
HIRU-ERRESKA. "Irú-erreskia, lau-érreskia [...]: se dice de la espiga que tiene tres o cuatro granos en cada escalón" Iz ArOñ. v. HIRU-ERRENKA.
azpisarrera-20
HIRU ETA LAU. Tres y cuatro, tres y más.
Dakustaz nik iru ta lau etxaguntzaren jaube dirianak. Mg PAb 93. Daude iru ta lau urtean konfesioko [...] sakramentuetara eldu gabe. Mg CC 210. Badaki iru ta lau urtean irauten gaitzak urtero jo arren. Munita 94. Ta gure Txomin Txikik bat barik, iru ta lau be klin-klan, klin-klan beingoan garbituten ebazan. Bilbao IpuiB 32. Baiña garra berela itzali oi da, ta berela berriro itzali iru ta lau aldiz. Or ( in Gazt MusIx 40 ).
azpisarrera-21
HIRUETAN. v. HIRURETAN.
azpisarrera-22
HIRU EZTARRIKO. "Trifauce" Lar.
azpisarrera-23
HIRU-HILABETE (Lar, iruillabete Añ). Trimestre.
Kontseilua bilduko da hiru ilhabete guziez. JesBih 425. Hiru hilabethe hartan ez du bertzerik egiten ahal. Barb Sup 4. Egiñaldi merkea: 5 laurleko iru illabetean. Egiñaldi apaindua [...]: 10 laurleko iru illabetean. (In JMB ELG 123 ). Urte onen irugarren iruillabetean artutako erabakiak. EAEg 16-10-1936, 59.
azpisarrera-24
HIRU-HILABETE-HURREN.
Azterketa bat jasan bearko dute ikastaro asierako iruillabete-urren buruan. "A los tres meses del curso" . EAEg 22-2-1937, 1129.
azpisarrera-25
HIRU HILABETEZ BEHINGO. Trimestral.
Iru-illabetez beingo bazkide-aldizkaria. Ldi IL 120 (v. tbn. 63, 122).
azpisarrera-26
HIRU-HIRURETAN. A las tres en punto.
Iru iruretan [...] jardun-batzarra astera dijoaz. Ag G 351.
azpisarrera-27
HIRU IZARRAK (V-m-gip). Ref.: A; Iz ArOñ. "Iru-izarrak, cierta constelación de tres estrellas; litm.: las tres estrellas" A. v. HIRU ERREGEAK.
"Iru-izarrak" "Bost-oillo"tik apartetxo, beti distanzia berdiñean agiri dira. And AUzta 80.
azpisarrerakoSense-27.1
(Sing.). " Iruizarra etorten da: suele venir el palo del pastor, tres estrellas" Iz ArOñ.
azpisarrera-28
HIRU-KANTOI. "Triángulo. Iru alde, alkar bat eitten dabela, irukantoia" Etxba Eib.
azpisarrerakoSense-28.1
(Con -ko, adnom.). "Triangular. Irukantoiko intxaurra aldian eruan ezkero, ez ei da agiñeko miñik izaten " Etxba Eib. v. HIRU ALBOKO.
azpisarrera-29
HIRUK HIRURI. Tres contra tres.
Iruk iruri joka diteke. "En este juego pueden entrar también tres contra tres" . Or Eus 419.
azpisarrera-30
HIRUKO. Cf. hiruko.
Iruko ahapaldi ori. "Esa estrofa compuesta de palabras trisilábicas" . Or Poem 519.
azpisarrera-31
HIRU KONPASDUN. De tres compases.
Sakon begiratuta gure zortziko txikia beti ere tripodio bat da, ots errenkada bakoitza iru-oindun, iru-konpasdun bat. Lek SClar 125.
azpisarrera-32
HIRU-KOSKORREKO. "Se decía del pan fabricado en forma de triángulo, con tres prominencias. Ermuarretako iru koskorrekua, ogirik onena" Etxba Eib.
Oraiñtxen erretako iru koxkorreko opill bat. Moc Damu 7.
azpisarrera-33
HIRU-KUARTOKO. "En nuestros tiempos mozos, los viejos llamaban así a la moneda de cobre de diez céntimos, aunque no debía ser exacta la equivalencia, por quince céntimos hacían bost kuarto. Eutsi irukuartokua ogixa ekarri deirazun" Etxba Eib.
azpisarrera-34
HIRU-LAU (V-arr ap. Gte Erd 44). Tres o cuatro. v. hiruzpalau.
Ereiten bihi bakhotxak eta biltzen buru betheak, botean hirur laurak zituztenak. Ax 232 (V 156). Biharamunean, edo hiru, lau egunen buruan. Dv Lab 125. An aldi bat lanian egiten eben, iru-lau illabete. Kk Ab II 163. Ezin nezake ziur esan baña izango da iru-lau ektarea bitarte. Munita 70. Iru-lau minutu barru, gertu egongo zan besigua. Bilbao IpuiB 44. Ekendu nazkon [behiari] hain segur hiru-lau pinta. Etchebarne 29.
v. tbn. Bordel 152. Noe 42. HU Zez 152. Goñi 48. EusJok II 90. Barb Sup 152. Enb 207. Anab Usauri 136. Ldi IL 47. Gand Elorri 39. Ugalde Iltz 47. Erkiag BatB 41. Basarri 63. Larz Senper 68. Ibiñ Virgil 45. Uzt Sas 150. Berron Kijote 54. Etxabu Kontu 170. Larre ArtzainE 48. Hirur-laur: ChantP 94.
azpisarrerakoSense-34.1
Aski zaio jakitea / kondatzen hiru-lauraino! Etcham 165. Iru-laugarren iraultzaldian. Or Eus 338. Tresna onekin gero kenduaz / iru-lautako erriyak, / mundu orretan baldin badabilz / akabo bertsolariyak. Lizaso ( in Uzt Noiz 90 ).
azpisarrerakoSense-34.2
Iru lauetan! " Tres o cuatro veces" . Or Eus 392.
azpisarrera-35
HIRU MARIAK. "(V-m), las tres Marías (constelación de tres estrellas)" A. v. HIRU ERREGEAK.
azpisarrera-36
HIRU-OINDUN. Tripodio.
Sakon begiratuta gure zortziko txikia beti ere tripodio bat da, ots errenkada bakoitza iru-oindun, iru-konpasdun bat. Lek SClar 125.
azpisarrera-37
HIRU PARTEKO.
azpisarrerakoSense-37.1
a) Tripartito.
Hiru populuak beti zeuden elkarrekilako guduan. [...] Igande guztietan egiten ziren hiru-parteko gatazkak eta burrukaldiak. Arti Ipuin 46.
azpisarrerakoSense-37.2
b) (V-ger ap. EAEL 188 ).
tercio.
azpisarrera-38
HIRUREN. v. hiruren.
azpisarrera-39
HIRURETAKO (Adnom. de hiruretan 'tres veces').
Hiruretako aldiaz agertu zen bisionian [...]. Laur garrenian agertu da [...]. Tt Arima 123.
azpisarrera-40
HIRURETAN.
azpisarrerakoSense-40.1
a) (L, BN, S ap. A; SP, Urt V 71, Ht VocGr 362, Lar, Gèze, Dv; hiruetan H (L, BN, S)).
Tres veces. "Birretan bost amar, hiruretan bost amabost" Lar (s.v. aliquanta). "Trois fois, en trois. Hiruetan iotzea [...], frapper trois fois" H. v. HIRUTAN.
Tr. Empleado por autores septentrionales desde Leiçarraga; tbn. aparece en la oración popular navarra del s. XIV, así como (tras ablativo) en Orixe y J.A Irazusta. Hiruretan es la forma más documentada; hay hiruetan en algunos pocos autores a partir de finales del s. XVIII y es la única forma documentada en el s. XX.
Gura iruretan d[...] arima salbatu. PaterN 7s. Oillarrak io dezan baino lehen, hiruretan ukhaturen nauala. Mt 26, 34 (He, TB, Dv hiruretan, Leon hiruetan, Ol irutan; Ur, SalabBN, Samper, Echn, Ker, IBk, IBe (h)iru(r) aldiz ). Oillar erneak zueneko / hiruretan kantatu. EZ Noel 95. Urthean hiruretan, bazkoz, mendekostez eta eguerriz kofesaturik. Ax 533 (V 343). Behin, bietan, hiruretan. Hb Egia 28. Hasi zen penitentzia egiten [...] astean hiruetan. Jnn SBi 163. Hiruetan sarratu zituen [tipulak] . Zerb Ipuinak 83.
v. tbn. Hiruretan: Mat 314. Harb 428. Volt 220. SP Phil 322. FPrS 30. Tt Arima 38. Bp II 47. ES 131. He Gudu 142. Lg II 123. Egiat 177. Mercy 20. CatLan 162. Brtc 14. CatLuz 37. Gy 126. Laph 111. Arb Igand 129. Ip Hil 162. Hiruetan: Brtc 245. Elzb PAd 29. JE Ber 78. JEtchep 86.
azpisarrerakoSense-40.2
Heien obra handiak bi hiruretan irakurtzen zituen eta izkiribuz ezartzen. Laph 21.
azpisarrerakoSense-40.3
Lautatik iruretan Makil da nagusi. Or Eus 33. Argazkitan lauetatik iruetan edaten agertzen [dira] . JAIraz Bizia 27.
azpisarrerakoSense-40.4
b) En tres partes. " Hiruetan ebakia, coupé en trois" H.
Andozeko ibarra / ala ibar lüzia / hiruretan ebaki zaitan armarik gabe bihotza. (Cantar de Bereterretxe). ChantP 212 (tbn. en Or Eus 16 y Balad 79).
azpisarrera-41
HIRURETAN EHUN (iruretanegun AN-ilzarb; iruetanegun AN-egüés, iruetaneun AN-olza, iruetanaun AN-olza; irurtan eun Añ (AN); irutan eun G-nav; irutenaun G-nav). Ref.: Bon-Ond 154; EAEL 181. Trescientos. v. hirurehun.
azpisarrera-42
HIRURETAN HOGEI (AN-ulz-ilzarb, Ae; hiruetan h. AN-ulz-egüés-erro-olza, B, BN-mix, S; hiruetan hogoi L-sar (i-), BN-baig-lab; Dv; hirutan hogei AN-5vill-araq, S; Añ (AN); h. hogoi BN-baig; Añ (AN); hirurtan hogoi Arch Gram 20). Ref.: Bon-Ond 154; Lrq (hirutan ogei); EAEL 175. Sesenta. v. hirurogei. Tr. Documentado en autores septentrionales y navarros desde finales del s. XVIII (tbn. lo hallamos en Xenpelar). Si bien los testimonios más antiguos corresponden a hiruretan, la forma hiruetan se va imponiendo progresivamente hasta ser prácticamente la única documentada en el s. XX.
Hiruretan hogei egün penitenzia. Mercy 8. Milla zortzireun irutan ogei / au da bostgarren urtian. Xe 311. Herrian iragaiten zeien ibaiak emaiten deie ehun eta hiruetan hogoi zaldiren indarra. JE Bur 199. Hiruetan hogoi urtetakoak. Zub 25. Irutan ogei kiloko azukre-zakuak. Auspoa 77-78, 21. Hiruetan hogoi metra luzeko murru bat. Etchebarne 39.
v. tbn. Egiat 190. Const 36. Iruetan ogei: Echn Mt 13, 8. Hiruretan hogoi: TB y SalabBN Mt 13, 8. Arb Igand 53. Hiruetan hogoi: StPierre 25. JE Ber 49. Zerb IxtS 69. Leon Mt 13, 8. Herr 14-4-1960, 1. Ardoy SFran 86. Iruetanogoi: Almanaka Berria 1880, 25 (ap. DRA).
azpisarrerakoSense-42.1
HIRURETAN HOGOI ETA (iruetan oita AN-araq-ulz; H (+ hiruetan hogoi L, BN, S; irutan ogei V, G); irutan ogeta Añ (AN)). "Setenta, irutan ogeta amar " . " Hiruetan hogoi eta hamar (L, BN, S), irutan ogei ta amar (V, G), septante, soixante et dix" H.
Iruretan ogai eta ameka pausu. (Ibero, s. XIX). FLV 1988, 148. Hiruetan hogoi eta hamar urte zituen. Ardoy SFran 166. Hiruetan hogoi eta bost urte. Etchebarne 46.
v. tbn. Dv Gen 4, 24. Ip Hil 108 (hogei). Arb Igand 127. CatJauf 28. Hiruretan hogoita: Bordel 158. Jnn SBi 49. Zerb IxtS 99. Hiruetan hogoi eta: Bordel 168. Elzb PAd 15. Jnn SBi 168. Zerb IxtS 30. StPierre 30. Ox 192. Zub 81. JEtchep 34.
azpisarrerakoSense-42.2
HIRURETAN HOGEIGARREN (hogoigarren H (+ hiruetan); irutan ogeigarren H). "Soixantième" H.
azpisarrera-43
HIRUREZ (LarAñ), HIRUZ (Lar, Añ). "Zenbat maneraz, moldez, gisaz? [...]. De dos, tres, cuatro, biz, hiruz, lauz; bigaz, hirurez, laurez" Lar (s.v. manera; tbn. Añ).
--Resurrekzione hori zenbat moldez probetxatzen zaizu? --Hirurez. Lehenik [...]. Ins C, 5v. --Zoin bideiskaz ihor erortzen da gogotik bekhatiala? --Hirurez: gogo arhinetik [...]. Bp I 104.
azpisarrera-44
HIRUTAN.
azpisarrerakoSense-44.1
a) (V, G, AN, S; Lar, H (V, G)). Ref.: A y Lrq.
"Trisagio, hirutan santua" Lar. "Tresdoblar, hirutan bidertu" Ib. "Triplicar, hirutan anbatetu, anbestetu" Ib. "Hirutan, irutan iotzea, frapper trois fois" H. v. HIRURETAN.

Egunean irutan uko egitea, iru akto oiek Mariari ofrendatuaz. Arr May 12. Bein eta birritan eta irutan be etorri yat. Otx 74. Irutan ukatuko nauzu. Ol Mt 26, 34. Irutan galdegin dio: Maite nauzu, Petiri? Or Poem 546. Astean hirutan. Arti Ipuin 24. Te bat artuko bagendu bezela, egunean irutan. Ostolaiz 158.
v. tbn. Enb 103. Anab Usauri 30. Zait Sof 119. Etxde JJ 151. Ibiñ Virgil 115. Ataño TxanKan 72.
azpiadiera-1.1
Amarreti irutan. fB Olg 121. Papera, lautik irutan zulatuko zizun. NEtx Antz 137. Santu guztien bezperetan dabillen aizea, urte guztian ere, lautatik irutan beintzat, ura bera ibilliko da. EZBB II 107.
azpisarrerakoSense-44.2
b) "De dos, tres, cuatro [...] bitara, irutara, etc., bitan, etc." .
Zenbat modutan da kastidadea? Irutan. Gco II 44. "Tamquam in praesenti fierent; ac si praesens fuisses; ac si praesens esses", irutan gutxienik esaten du. Or QA 165.
azpisarrerakoSense-44.3
c) En tres partes. "Tripartir, hirutan [...] zatitu " Lar (tbn. Añ). "Trífido, hirutan arrakatua " Ib. " Hiruetan ebakia (L, BN S), coupé en trois, irutan ebakia (V, G); hiruetan berezia, divisé, partagé en trois" H.
Eztio ajola ezergatik ere haren [...] ankak flakoak eta zurruank direnak, gerri-hezurra hirutan apurtu zaionak. Arti Ipuin 55.
azpisarrera-45
HIRUTAN HAINBATU. Multiplicar por tres.
Eta bitan anbatu, irutan anbatu bedi ezpata gizon iltzallearen sumintasuna. Ur Ez 21, 14 (Dv hirurkhundu).
azpisarrera-46
HIRUTARA. "De dos, tres, cuatro [...], bitara, irutara, etc." Añ (s.v. manera).
"Erruki", "entzun", "barka" diote: / irutara dute eskari. "Lo dicen con tres expresiones" . Or Eus 257. Irutara adi diteke izen ori. Zait Plat 113. Elerti ta iakintzarekiko edozein aburu irutara azter diteke. Ib. 27.
azpisarrera-47
HIRUTARIKO (Adnom.). "(V, G), irutariko oialak, paños de tres clases" A. "Irutariko eunak (Vc), iror miisetarik (R-uzt), hiru mihisetarik (Sc), lienzos de tres clases" Ib. (s.v. bitariko). Cf.: Itz Azald 61: --Zeinbat erakoa izan leiteke erregu aozkoa? --Irutakoa (v. tbn. 127).
Irutarikoak dira goitizen auek: lotsazkoak, asmutsuak eta aldartezkoak. "Respetuosos, ingeniosos y humorísticos" . A EY III 367. Hirutariko gertariok bi ustekizunen laguntzaz adi ditzakegu. Mde Pr 335.
azpisarrera-48
HIRUTATIK BITAN (irutarik b. V, G ap. A). Cada dos por tres. "De tres veces en dos, generalmente" A (s.v. bitan).
Olan dabillen gizona irutarik bitan txarto ilten da. Zam Man 48. Kale egindako guztitan, / kartutxoai aitzakitan / orain artean ikusi ditut / irutatik bitan. Insausti 294.
azpisarrera-49
HIRUTSU (Forma con suf. -tsu, de valor aprox.).
Irutsu ixan ziran ak egiñiko tentelkerijak. Ara zeintzuk. Otx 136. Orain irutsu urte orrelakoexeak entzun bear izan genitun. Ldi IL 58. Bazan ere garaia! Irutsu urte auetan kikilduta bizi giñan. Ib. 27.
azpisarrera-50
HIRU TXAFONEKO. "Diez (y ocheno), gotxeno, iru txafonekoa (AN)" Aq 1156.
azpisarrera-51
HIRU-TXIKI. "Quince céntimos. Sin. bost kuarto. Gure eskola sasoian, iru-txiki ulia ebatia" Etxba Eib.
azpisarrera-52
HIRU-URTEKO (), HIRURTEKO (Lar). "Trienal" Lar y Añ. "Tresañejo" Lar.
azpisarrera-53
HIRU-ZANGOKO. Trébede.
Ezarria du bertz kobre haundia laratzetik dilindan, nun ez duen aldi huntan, hiru-zangokoaren gainean kokatua. Larre ArtzainE 101.
azpisarrera-54
HIRU ZOKOKO. Triangular. HIRU ALBOKO.
Iruzokoko edo triangulo-tajukoak omen ziran alkitxo auek. "De figura de triángulo" . A EY I 348s.
hiru
<< hilzori 0 / 0 hobe >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
Library zlibrary project
z-library z-lib project
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper