OEH - Bilaketa

782 emaitza dantza bilaketarentzat

Sarrera buruan (119)


Sarrera osoan (496)

Emaitza kopurua 500 elementura mugatua
Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
1 galdatu.
tradizioa
Tr. Galdatu es la forma más extendida (aparece tbn. en Oihenart y Tartas), mientras que galthatü es gral. en suletino. Si bien el rad. galda se documenta ya en Gasteluçar y galtha en Belapeyre, hay rad. galde en Dechepare (Adorezak debozionez eta galde grazia . E 17; el ed., en nota, piensa tanto en galdatu como en galdegin, pero de hecho en el Lexicón lo incluye bajo galdatu ); en contexto similar, es decir, sólo ante las formas del aux. de imperativo, hay galde tbn. en otros autores que no emplean galdetu, como Voltoire (180 galdezazu ), Tartas (Arima 43 galdezazu , pero galda banezazu Onsa 74; Arima 5 galda ezazie ), Laphitz (19 galdezozu , pero galda diozegun 15, ez galda 1, galda zitzaten 137) y galthe en Maister (galthezazü Mst III 49, 3, pero eztezazüla galtha I 5, 1 y III 37, 3, galtha eta entzün itzazü I 5, 2). Estas formas de imperativo aparecen tbn. en Barbier, que emplea tanto galdatu como galdetu (Leg 66 galdezok ), mientras que encontramos formas del tipo galda zazu en Jauretche (181 galda zazue ), Zalduby (RIEV 1908, 772 galda zatzue ), Hiriart Urruty (Zez 61 galda zozu ) y CatJauf (17 galda zozu ). Con todo, los ejs. de galde- que se han considerado, es probable que provengan de galda + e- .
sense-1
1. (G, AN, L, BN, S; H), galtatu (-th- S) Ref.: A ( galda, galdatu, galthatu ); Satr VocP ( galdatu ); Gte Erd 129; EAEL 64 .
Preguntar. "Demander, interroger, questionner. Galda ezazu gizon jakintsun bati, interrogez un homme instruit" H (ap. Lh ). " Galda (G, AN, BN), indet. de galdatu, preguntar. Se usa mucho como imperativo" A. " Galdatu dako (BN-arb)" Gte Erd 129. Los lexicógrafos que dan como única acepción "demander" se han recogido sin excepciones infra (v. (2)), si bien es notorio que pudieran, en algún caso, referirse tbn. a esta acepción v. galdetu, 1 galdegin. Tr. Propio sobre todo de la tradición septentrional, ya desde Dechepare. Al Sur se documenta en Xenpelar, Beovide y en algunos autores cultos de la 2.a mitad del s. XX. Hasta mediados del s. XIX, los testimonios textuales son sobre todo suletinos, extendiéndose posteriormente su uso a toda la tradición septentrional. En esta acepción, aparece junto a galdetu, en diversas proporciones, en Duvoisin, Xenpelar, Beovide (AsL 212), Hiriart-Urruty (Aurp 82), Arbelbide (Igand 60), Etchamendy, Mirande (Pr 308), Larzabal y Xalbador (Odol 346). En DFrec hay 79 ejs. de galdatu, 33 de ellos septentrionales.
Ohi nola aspaldian nahi etzait minzatu, / zerk anderehantu duien behar dizit galdatu. E 161. Batak bestiari galtha eta ihardets. Bp II 34. Gure arrazoari galtha beikiniro nola hantik ezkaparazi gündükian. Egiat 249. Aberatseri galdatu, / pollikiño lausengatu, / eman nahi ez badute porroskatu. FrantzesB I 23. Dugun galda gure buruei eia Saindutasuna den guk gehienik estimatzen dugun kalitatea. Jaur 207. Zer nahi duk? deio galthatzen. Arch Fab 119. Eta bildürik [...] lege-erakasliak, galthatü zeien nun behar zian Kristek sorthü. Ip Mt 2, 4 (He, HeH galdez zegokoten, TB, VocBN galdegin, Dv galdeka zagokioten ). Hemen nik galdatu nahi darotzut: Zer egin izatu nahiko zinduen? Dv LEd 198 (Cb Eg II 110 galde nai dizut ). Iñaziori galdatu zion Loiolatarra zenez. Laph 127. Bazakiten norat bil eta nun zer galda. StPierre 32. Galdatu-ta bidea eskuin den al'ezker, / onts'ikasiak baitu erraiten mil'esker. Ox 176. Ez otoi eni galda / delako kondaira / nun noiz gertatua den. Etcham 61. Zendako galdatzen dautazu hori? Larz Iru 142. Galdatu dautak nahi nuenetz hemengo eritegiko erizain ikasi eta bilakatu. Larre ArtzainE 161. Mundu guztia, izan ere, perpaus arruntenetatik, baiezko nahiz ezezko, abiatu ohi da galdatzeko egiten direnetan bukatzeko. MEIG VI 148s.
v. tbn. Tt Onsa 74. MarIl 76. JE Ber 54. Barb Leg 24. Iratz 126. JEtchep 111. Lasa Poem 90. Galthatü: Mst I 5, 1. Etch 348. CatS 101. UNLilia 21. Balad 41. Mde Pr 124. Galtatu: PierKat 54.
azpiadiera-1.1
Bati galda, bertzeari galda, ez mutil ez nausi, nehok ezin eman zion garbitasunik. HU Aurp 206 (v. tbn. la misma expr. en Lf Murtuts 74). Horrela ibili zen Aita Apalategi, bati galda eta besteari zirika. MEIG III 55.
azpiadiera-1.2
(Aux. trans. bipersonal).
Korajerik badügünez / zeren gütüzün galtatzen. Xarlem 239. Galdatzen naute nik egun hortaz / eian zer pensatzen dutan. Mattin 62.
azpiadiera-1.3
(Dv, H) .
(Acompañado de instr.). Preguntar por, preguntar sobre. " Norbaitez galdatzea, s'informer, s'enquérir de quelqu'un" Dv. " Zutaz galdatzen zuen araxtian aitak, votre père s'informait de vous tout à l'heure" H.
Ametsez zereioan Erregiñak galthatü. Egiat 272. Orduan galdatzen du bere biotzeko esposo maitiaz. Bv AsL 186s. Honetaz, egia zor dut, zerbait galdatu dit batek baino gehiagok. MEIG VI 172.
azpiadiera-1.4
(H) .
(Acompañado de objeto no pronominal (ni afines, como gauza bat) ni oracional). " Xeheki galdatu daut katixima, il m'a questionné le Catéchisme au menu" H.
Lendabiziko borondatia / zedorri nizun galdatu, / gurasuen lizentziya're / bertara juanik logratu. Xe 190. Jaunaren Apaizari galdatu zion itz aien azaldia, esplikaziua. Bv AsL 57. Galdatzen daukute ardura, gure mintzai huni lotzeko eskualderik hoberena. HU Aurp 217.
sense-2
2. (AN, L, BN, S; Ht VocGr 346, 373, Arch VocGr 346, VocBN 346, Dv, H), galtatu (-th- S, -th- VocS 132, Gèze, Dv (S), H) Ref.: A ( galdatu, galthatu ); Lrq ( galtha ); Satr VocP ( galdatu ); Gte Erd 104; AtSac 33; EAEL 269 .
Pedir, implorar; exigir, demandar. " Galdatu-nahi (subst. et adj.), Bazuen galdatu-nahia bainan ez da ausartatu, il avait le désir de demander, mais il n'a pas osé. Zuk galdatu-nahirik ere, hobe duzu ixilik egotea, bien que vous soyez désireux de demander [...]" Dv. "1. demander quelque chose que l'on veut obtenir. Laguntza galdatzea, demander secours. [...] Demander à, demander de. Eztu dostatzea baizik galdatzen, il ne demande qu'à s'amuser. Entzuna izatea galdatzen du, il demande d'être entendu. (Absolumment) quêter. Athetan galdatzea, quêter aux portes. 2. demander, exiger, enjoindre. Iainkoak galdatzen duen eztitasuna, la douceur que Dieu demande. Legeak, zuzenak hola galdatzen dute, la loi, la justice le demandent ainsi. 3. demander, avoir besoin de. Lurrak galdatzen du ongi lant dezaten, la terre demande qu'on la travaille bien. 4. demander en mariage. Galdatua den neskatxa, la fille qui a été demandée en mariage. 5. demander, appeler quelqu'un. Galdatzen dituzte langile gehiago, on demande plus d'ouvriers. 6. demander, terme de jeu de cartes. Galdatzen dut, je demande" H. " Galdatu [...] 3.º (AN, BN), reclamar, exigir; 4.º (L, BN, S), pedir" A. " Otoan sar gintezen galdatu zigun (BN-lab), galdatu dakot hori egin dezan (BN-arb)" Gte Erd 104. v. eskatu. Tr. Propio de la tradición septentrional, ya desde Leiçarraga (cf. además el sust. galdatze en Dechepare). En esta acepción, aparece junto a galdetu, en diversas proporciones, en Etcheberri de Ziburu, Gasteluçar, Monho, Bordel, Zalduby (RIEV 1908, 772), Elissamburu (Fram 108), Arbelbide (Igand 88), Barbier, Mattin (60) y Xalbador (Odol 93). Cuando el complemento es una oración, el verbo de ésta va usualmente o bien conjugado en subjuntivo o con el suf. -t(z)ea (parece que es -t(z)eko, en cambio, cuando el sentido es 'exigir, demandar': v. infra el ej. de Etchahun, que usa -t(z)ea en otras ocasiones (p.ej. 582)).
Gizonetarik aiuta galdatzea. Ins E 1v. Ogia bortaz borta galdatu. Tt Arima 66. Grazia galda Jinkoari / gau eta egun gustiez. 162. Zer xahütarzün galthatzen derikü sakramentü hunek? Bp I 73. Hasperenez galthatzen baitzien Mesia jin ladin. Bp II 15. Hañ beste desirküntereki galthatzen deien gaiza. Mst III 49, 2 (Ip galthatzen; SP eske dagoskan ). Konfrariako beharrak galthatzen dian bezanbat. Mercy 37. Ala ni kausitzen bainaiz ongi urrikitua, / [...] Lapurtarren bozak harentzat galdaturik! Monho 60. Akzione horren saintütarzünak galthatzen dian preparazione eta debozioneareki. UskLiB 93. Egin zuen galdatua izan zaiona. MarIl 70. [Aitak] jaun horier galthatü ükhen otoritatez, / presu begiratzeko librantxaik ükhen gabez. Etch 142. Galtha ezazie eta emanen zaizie. Ip Mt 7, 7 ( TB, Dv, Leon galda; Lç, HeH eska, He galde, EvL galdegin ). Nola galdatu behar da hori potikarietan [...]? Dv Lab 160. Bi ephai-aldi ditu treflak. Etzaio gehiagorik galdatu behar. Ib. 96s. Bertzerik ez zuen galdatzen Iñaziok Jerusalemerat urririk juaitea baizik. Laph 60 (v. tbn. 12). Moienik segürrena Jinkuaganik galthatzen derogünaren ükheiteko. CatS 66. Hola du galdatzen justiziak. Lap 152 (V 68). Xahütarzünaren galthatzeko othoitzia. Ip Hil 260. Gizagaizoak galdatu du otoi utz zezaten azken jalgitzera. HU Zez 162. Haren Aitari haren izenean galdatu guziak izanen ditugula. CatJauf 98. Bermatzeko, gure adimenduak galdatzen ditu bazter nasai eta goriak. JE Bur 48. Joan-Ederrek, azkenean, galdatu bezala egiten du. Barb Sup 22. Bertzeek esku sobera ukan dezaten hastio zaiku; guk bizkitartean galdatuak oro nahi. Leon Imit I 16, 3. Lo egitea galdatu zuten etxe batean. "Ils demandèrent à dormir" . Barb Leg 60. Fagore bat banuke / galdatzeko zuri. Balad 215. Jendarma batek elki barrikota [...]. Bestiak izena galta. PierKat 61. Metten eskiaren galthatzera. Mde Pr 122. Kafe beltz bat! galdatu zuen. JEtchep 85. Lehen dantza, ene galdatzen dautzut!... Hitzemaiten duzia? Larz Iru 140. Zuhartzeari ez galda sagarrik. EZBB II 146. Hola-hola maite duenak ez baitu deus gehiago galdatzen beretzat. Larre ArtzainE 183s.
v. tbn. Volt 277. O Pr 332. JesBih 444. CatLuz 2. Jaur 184. ETZ 310 (Bidarrai, 1876). StPierre 29. Ox 109. Etcham 48. JE Ber 69. Lf Murtuts 51. Ardoy SFran 335. Etchebarne 47. Galthatü: FPrS 29. Egiat 255. UskLiB 81. Arch Fab 215. Etch 322. Balad 72. Galtatu: Const 43. PierKat 55.
azpiadiera-2.1
Ezi Xarlemaiñak eztin / hireganat amuriorik, / zunbait nahi emastetako / galthatzen aian hi. Xarlem 109.
azpiadiera-2.2
(Part. en función de adj.).
Nik orduan sakelan sartzen dut eskua / eta atheratzen dut paper galdatua. Elzb Po 209.
azpiadiera-2.3
(Acompañado de tema nominal nudo). " Ephe galdatzea, demander délai. Diru galdatzea, demander de l'argent" H.
Athez athe dute ostatu / etzitekotz galdatu. EZ Noel 49. Bekatü orotaz parkamentü ümilki galthatzen deriozielarik. FPrS 32 ( FPrBN 22 eskatzen ). Haurrek ogi galthatü die, bena eztie ediren hura eman derienik. Bp I 18. Beraur eztiaukezü ixilik segretü galthatü deitadanian. Mst III 45, 4 (Ip eni gomendatü segretia ). Inütil ükhenen dük / sekurs galtatzia. Xarlem 357. Bere lagunen odolaz / arrazoin galdatzeko. Monho 44. Jainkoari indar eta bihotz galdaturik. Laph 167. Galdatu zion bere berri. Ib. 78. Bekhatu da azti, sorgin edo bertze holako zonbaiti kontseilu galdatzea? CatJauf 77.
v. tbn. Tt Arima IX. Mercy 31. UskLiB 74. Dv LEd 44. CatS 88. Ip Hil 224. Larz Senper 38.
sense-3
3. (H) .
(Aux. trans. tripersonal). Llamar, reclamar, invocar, preguntar por. " Nausiak galdatzen zaitu, le maître vous demandez" H.
Galthatzen eta deitzen düielarik [...] deboki Jesüsen izen saintia. Mercy 6. Haurraren atxikitzeko / anaia zuen galdatu. Bordel 96. Ah! zuk saindua galdatzen duzu [...]. Zato, jauna, zato; non den erakutsiko darozut. Laph 104. Gure gizonek jaun erretora galdatu dute, eliza hetsia ikustearekin. HU Zez 129. On direno galdatzen dituzte, egin dezaketena egin. JE Bur 106. Erlisionearen erakusten ibil dadiela [apeza] eskoletxeetan, ontsa; deus hori baino zuzenagorik, hortako galdatua den ber. Ib. 55. Etxekoak, laster alhorren gainerat! / Iguzkiak gaitu galdatzen lanerat. Ox 166.
v. tbn. Ip Hil 150 (galthatü).
azpisarrera-1
EZIN GALDATUZKO.
"Qu'on ne peut demander" Dv.
galdatu
<< galazpe 0 / 0 galtza >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
Library zlibrary project
z-library z-lib project
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper