1.
(Mic 6v (-adu), SP, Lar Sup , Añ, H);
amoretu (Añ). Enamorar(se)."Amouracher"SP, H.
"Enamorar"Mic 6v, Lar Sup y Añ."S'amouracher, prendre le feu de l'amour"Hb.
Ene laztan gozo ederra, / penaz penatzen nazu; / orrein zulez ninduzula, / nola amora nenzazun?AzkPo I (tal vez 'amansar, hacer ceder').
Orai egun batetan zenaudela pensetan, / hanbat zuzaz amoratu, geroz nuzu penatan. E 187.
Ieinkoak emaztea maite mundu oroz gainetik; / zerutika iaitsi zedin harzaz amoraturik. Ib. 125s.
Gure natura haritu du zutan amoraturik; / Iangoikoa ezarri duzu gure anaieturik. Ib. 111.
Ni zugaz amoraduagaiti / eztaukat nik bearrik.Lazarraga 1184r.
Zeren esperanza baitut debozionea bertzeen arimetan eskiribatzen dudan bizkitartean, agian enea hari sainduki amoratuko zaiola. "L'espérance que j'ai qu'en la gravant dans l'esprit des autres, le mien à l'aventure en deviendra saintement amoureux".SPPhil XXVIII (He XIII enean ere landatuko dela harenganako amodioa).
Amoratzea, gaztearentzat loratzea, zaharrarentzat da zoratzea. OPr 25 (tbn. en Zerb GH 1936, 115).
Amoreturik dagoan batek eztakus, eztaki zer darabillan, bere gogo guztia aragian dauka. AñGGero 249 (Ax 341 (V 227) presuna amurusak).
azpiadiera-1.1
(Part. en función de adj. o sust.)."Amoradua [sic], homme abandonné aux femmes"SP.
Zer ete dan amoradu gexoa. Salinas 4 (la lectura del texto es, sin embargo, insegura en algún punto; J. Arriolabengoa da zer ete dau amoradu gexoak).
Mundu guztian ni baño ezta / oi amoradu firmerik. Lazarraga 1183r.
Arzai amoraduak. Ib. 1153r.
Amodioa zoro da beti amoraduen artean.
EiBer
532.
Amoratu pareak, Beñat eta Belen, oihanean igaran zuten eguna. ArtiTobera 279.
azpiadiera-1.2
(Uso fig.)."Amoratu naiz ongi egitera, j'ai pris désir de bien faire"SP.
sense-2
2.
(SP, H, A). Hacer ceder, reducir, aplacar, amansar."Faire condescendre, apprivoiser"SP.
"Gagner, amener par façons bien-veillantes"H(que cita a Ax).
"Reducir a uno, hacer ceder, satisfacer, apaciguar"A(que cita a Ax).
v. AMORE ERAGIN. Ez bisteaz konsolatu, / ez egonaz amoratu, / ez maian asentatu, / ez oean albergatu. Lazarraga 1204r.
Baiña [emaztea] demandatuz gero, oldartuz gero, bulkhatuz gero, [...] peril da baldin xoil gogor ezpada, bera dadin, linbur dadin, amora dadin. 'Que sea ganada por las galanterías'.Ax 350 (V 232).
Munduari barkhatzera, ezin deusek ere balakatu zuen eta ez amoratu [Iainkoa], bere semearen heriotzeak baizen. Ib. 141 (V 92).
Bere egin ahalak alfer zituela, ezin amora zezakeiela gizon animoz bethe hura. Lg I 305.
Hanbat eta hunenbat behartu zuen [Dalilak] Samson egun osoz bere nigarrez eta lausenguez, non azkenean amoratu baitzuen eta erakharri egiaz mintzatzerat. Ib. 233.
Bihurtu zen biharamun goizean Yerusalemera nahiz amoratu bere arraitasunaz yuduen bihotzak. Lg II 225.
Pilatusek ezin egundaino amoratu zituenean yudu itsuak bere hitz eta arrazoin onez [...].Ib. 272.
Errana da gizona (hartarik zerbait atheratzekotz), ile aldera ferekatu behar dela, eta zerbait emanez amoratzen dela. Gauza ber-bera da aziendekin. DvLab 240.
azpisarrera-1
AMORATU-BELAR;
AMORADU-BEDAR.
v. AMODIO-BELAR. Graziak ondoan zilarra, puntan amoradu bedarra. EgutAr 14-1-1963 (ap. DRA).
azpisarrera-2
AMORATUZ.
"(Lc), a buenas" A. v. AMODIOZ. Aintzintxetik, ferrak ematen zaizkote [idiei], amoratuz eta ez joka erabiliz. DvLab 240.