1.
(Vc, Gc ap. A; Mic 9v, Urt IV 98, Lar, Añ, H (L), Zam Voc);
mia (Dv, H(BN, S));
me (B ap. A
; VocB);
pea (VocZeg 287). Mineral."Vena de hierro y otros metales"Lar, Añ.
Tr. Documentado desde principios del s. XVII; las formas mea y mia se emplean tanto al Norte como al Sur en proporción similar. Hay además mehe en un ej. de Mendiburu (junto a mea , det.), mee en Ezale , y me no ambiguo en Zinkunegi (Crit 34). En DFrec hay 7 ejs. de mea.
Ditutzula beraz hanbat esker nola harea / kostan baita [...] eta lurrean mea. EZMan II 116.
Hunat lezetako meak, hunat harri biziak / Iainkoaren laudatzera zaikidete guztiak. Ib. 18.
Lur bihotzeko mea. Ib. 130 (este ej. podría corresponder quizás tbn. a la 2.a acepción).
O ze estratajamea / eroateko mea!BBizk 28.
Zuok ere bazaozke or / gure mearik baga. Ib. 23.
Ateratzen ezpada lurpeko urre-mea. MbOtGai 9, 7.
[Sulezean] egon bear genuen burutik oñeraño . su ta gar egiñak eta olako ago ta mehe urtua bezain urtuak. MbIArg I 317.
Urtzalliak bete biar dau sutegija miaz. MgPAb 126.
Zerren urtu eragiten daben mia sutegijan. Ib. 126.
Ikatzgiten, mea ateratzen, burnigintzan [jardun]. IztC 183.
Mia galanki atera dezatela arrobikoak. AgG 217.
Mia pilla ugariak. Ib. 216.
Mea-atarate, eroate, saltze eta beste arazu guztiak. AltEEs 1917, 44.
Zillarra bezalako argi zuriz josia labetik jarion mea urtuari. LhYol 12.
Ikatz edo mia-meta. Ib. 29.
Meatze zuloetan, mea ateratzen. FIr 135 (134 y 140 mia).
Mea xeatzeko lantegietan. Ib. 135.
Garrak urtzen ditu burni ta burni baño gogorrago diran miak edo metalak. EG 1950 (9-10), 27.
Mea-mota guztiak atomuen bilduma besterik eztira. VillJaink 64.
Mea [...] Bizkaian zegoen, Somorrostron batez ere. MEIG V 91.
v. tbn. Añ NekeA 225. Garayalde Elezar 75. Mia: EEs 1913, 247.
azpiadiera-1.1
Halatan dirudi naturalezaren Autorak ere ezarri duela [eskualduna] burdina eta altzairu meapean [...] hetaz baliatzeko eta harmatzeko.ES 116.
sense-2
2.(O-SP 230, SP, Lecl), mia (V, BN ap. A; VocBN, Dv), mee.Mina."Mines de fer, argent, etc."O-SP 230.
"Mea burdin egiteko, mine, minière à fer"SP.
"Mine d'or"Lecl.
v. meatze. Señale ageri bat duzu Jinkoak bere egoitza zure ariman egiten diela [...] eta [...] idiren duzula mia balioz haren egiazko zaina. AR 34.
Peruko urre-miak. Gy 81.
[Aberats] zilhar eta urhez / lur barnetako mietan. ZbyRIEV 1909, 398.
[Amerikan] miak dagoz ugari. AzcPB 209 (in Ur PoBasc 263 minak).
Mutillen artean Somorrostroko mee edo miñetara ioateko zer andia dago. Ezale 1898, 251a.
[Madagazkarren] non nahi burdin miak badire; bai urhe miak ere han hemenka. Prop 1902, 76.
Klondykako urre mietan. JEBur 206.
Mietarako edo beste edozein lanetarako langilleak bear ebezala?GMantLEItz 62.
azpiadiera-2.1
(Como primer miembro de compuestos). Urallaga eta La Magdalena Mea Bazkuna."Compañía minera".EAEg 12-2-1937, 1045.
MEA-HARRI (VP; mearriLar). "Mena"VP 58r.
"Alcohol, piedra mineral" Lar. Zidar aletxu dizdiratsu ugari agiri zituan mea-arri zatirik [...] bikaiñena. AltEE 1917, 44 (v. tbn. otro ej. en la misma pág.).
azpisarrera-3
MEA-BIDE.
"(L), galerie de mine" Lh. v. MEA-ZULO.
azpisarrera-4
MEA-BURDINA.
Hierro. "Koldea mie burrinezko (AN-erro)" EI 104.
azpisarrera-5
MEA BURDINAZKO.
Mineral de hierro. v. BURDIN-MEA. Bada marmola eta mea burdinazko. HbEsk 83.
azpisarrera-6
MEA-GALBAHE. "Cedazos para separar mineral calcinado"GoiBur 273.
"Un grivillo para carbón, otro que llaman meagalbaia, y otro zirtagalbaia, los tres de madera"(1724). Ib. 273.
azpisarrera-7
MEA-GIZON(L ap. Lh; miagizon T-L). Minero. Burdina da funtsean oraiko aberastasuna; huni ere aspaldi ohartuak zaizko miagizonak. GH 1921, 126.
Orduko miagizonak burni gordiñ edo latza jalkitzeko aitzkiñ 58 asko gogorrik etzeukatelako. LhYol 6.
azpisarrera-8
MEA-GORRI.
"Cinnabaris, indiagoma, meagorria" Urt V 44.
azpisarrera-9
MEA-MARRA.
Filón, veta. Añada edo mia-marra nagusiena gero eta urrez ta zilarrez gabeago arkitzen zuten. FIr 135.