OEH - Bilaketa

5802 emaitza gizon bilaketarentzat

Sarrera buruan (103)


Sarrera osoan (500)

Emaitza kopurua 500 elementura mugatua
Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
mari.
sense-1
1. (G-goi). (Del nombre propio Maria).
"Muy usadas en Ataun estas frases: Oi da marie!, ¡qué sra. ésa! Ez da mari txarra oi, no es mala sra. ésa" JMB (comunicación personal).
sense-2
2. Nombre de un personaje maléfico femenino de la mitología vasca. "(G-goi), genio subterráneo, jefe de otros, como sorgin y lamia" JMB At. v. tbn. JMB MitV 423ss. v. MARI MUIROKO, MARI MUNDUKO, MARI URRAKA.
Beste urtzizko izaki askoren entzuteak ere Euskalerrian badirala esan gentzake. Oetako bat Mari da. JMB LEItz 104.
azpisarrera-1
MARIA-BIDEETAKO. "Mujer pública, ramera (FSeg)" A.
azpisarrera-2
MARI-AKER. "Marimacho, [...] mari-aker (G-to)" A EY III 373.
azpisarrera-3
MARIAN. Al baño María.
Emazu zure esnia emeki emeki arroltzien gainerat higituz, egosaraz zaitzu marian, sua gainian eta azpian emanik. ECocin 27.
azpisarrera-4
MARI-ANDRES. "(V-ple-m), mari-andres-aurki (V-ger), silleta con agujero pequeño en medio del asiento" A.
azpisarrera-5
MARIAREN BAINUAN. Al baño María. v. MARIAN.
Ipintzen da egosten mariaren bañuan. Cocinan 56.
azpisarrera-6
MARIAREN KHARDU. "Chardon bénit, Mariaren khardia, triaga" Alth Bot 6.
azpisarrera-7
MARI-AUSARKI. "Mari-ausarki, despilfarradora (AN-erro)" Inza EsZarr 177.
azpisarrera-8
MARI-BANDERA (V-gip, AN). Ref.: Asp ANaf; Etxba Eib (mari); Elexp Berg . "Mujer ligera, de no muy buena fama, tiene más sentido peyorativo que mari-mutil" Asp ANaf . "Gaztetan mari-bandera majua izandakua da" Elexp Berg .
azpisarrera-9
MARI BEKAINEKO, MARIA BEKAINEKO. "Maria bekaneko, nombre vulgar del sueño, litm. María la que está sobre los ojos" A.
Olako lau ipui arin jalki dituneko, / etorri zaio noribait Mari Bekaineko... / Kantuak balio dizu loak uxatzeko. Or Eus 54 (en nota: "loaren izena").
azpisarrera-10
MARI-BISTAKO. "Solamente válido para adorno. Unek eztu balio, au maribisteko bat da" Izeta BHizt2. Cf. VocNav : "Mari-bistaco, aplícase a los objetos de bonita apariencia, pero de corta duración y pésimo resultado, a las engañifas (Tierra Estella, Puente la Reina, Pamplona, Montaña)", y "marivistaco, dícese del que tiene buen aspecto, pero es sólo apariencia (Améscoa)". Cf. tbn. Herr 30-5-1957, 4: "Marieder bistako, batere ez geroko, c'est une chose qui a beaucoup d'apparence, mais peu de valeur".
Barinbáda guziá presúnzio, álke guti, oñak arin, bégiak libre, irria gora, etc., malo; mari bistáko eztá deustáko. LE ( in BOEanm 541 ).
azpisarrera-11
MARI-BIZAR.
Durdukiñeko Maribizar bat eta neure burua, irurok gengozan Artaloraneko etxaurretik ez urrun. Erkiag Arran 142.
azpisarrera-12
MARI-BONBIL. "Obesa mujer (V-ger)" A EY III 373.
azpisarrera-13
MARI GAIZTO.
azpisarrerakoSense-13.1
a) Nombre de un genio del mal. Cf. SMitx Aranz 19n.: "Mari Gaizto onek izen asko ditu: Anbotoko Señora, Aizkorriko sorgiña, Gaiztoa... eta abar. Sorgin guzien ama da".
Zaldi-karroza suzkoan, / gaua izar dagonekoan, / aideak-zear pasiatzen da / Mari-gaizto jaurgo osoan. SMitx Aranz 19. Agorreko gurutze-egunerarte Mari Gaizto laño oien zai egoten da bereak egiteko. NEtx Antz 11. --Nor da Mari Gaizto? --Andrazko sorgin gaizkille bat. Anboton du bere gordeleku nagusiena. Ib. 11.
azpisarrerakoSense-13.2
b) " Mari-gaizto, gaizto samarra den neska bati zuzentzeko erabiltzen da. Askotan maitekiro esan ohi da" ZestErret .
azpisarrera-14
MARI-GANGAR. "Se dice de mujer o muchacha de poco seso o poco formal" Izt (s.v. f ormal).
azpisarrera-15
MARI-GIXON. Marica, afeminado. Cf. MARI-GIZON.
Fabore hauxe eskatuko nieke nere izakera (eta ondorioz idazkera) ezin eraman duten marigixon xipoxtu guziei. PPer Egunk 22-10-1991. Hemendik aurrera, euskaldun errespetatua izatekotan, eruditoa eta marigixona izan beharko dela. Id. ib.
azpisarrera-16
MARI-GIZON. Marimacho. Cf. MARI-GIXON. v. MARI-MUTIKO, -MUTIL.
Neska mardula zan, betizua, mari-gizon xamarra, bibote batzuk ere bai bait-zituan. Berron Kijote 221.
azpisarrera-17
MARI-INTXAUR (V-ger-m-gip). Ref.: A; Elexp Berg. "Nueces, las más grandes que hay" A.
azpisarrera-18
MARI-LASARTE.
"Emakumezko lasaia, nekez larritzen edo urduritzen denari egiten dio erreferentzia. Hauxe mari-lasarte! " ZestErret.
azpisarrera-19
MARI-MAESTRA. "Mari-maistra, marimaestra, marimandona. Marimaistra edarra eindda ago i" Elexp Berg. " Inguruko danak earki gobernatzettu mari-maistra honek! " ZestErret.
azpisarrera-20
MARI-MAISU. "(V-arr-arrig), mari-sabidilla, bachillera, mujer presumida de sabia" A.
azpisarrera-21
MARI-MANDONA. "Marimandona. Ni enoia jolastera mari-mandona orrekin" Elexp Berg.
azpisarrera-22
MARI-MATRAKA (V, G). Ref.: A; Iz ArOñ; Elexp Berg; ZestErret. "Mujer muy bullanguera" A. "Marimatraka bat, mujer desobediente y dura" Iz ArOñ. "Revoltosa. Guria ta zuena, bixak pe mari-matraka majuak" Elexp Berg. "Neska mugitu, bihurri eta lotsagabea" ZestErret .
azpisarrera-23
MARI-MORTZIL. "Zeporrote (motza eta zabala) (G-azp), marimortzil (emakumea) (G-azp)" Gte Erd 49.
azpisarrera-24
MARI-MOTRAILU (-illu V-gip, G; mari-motroillo V-gip). Ref.: A (mari-motraillu); Iz ArOñ (marimotraillu). "Marimacho, mujer que en su corpulencia y acciones parece hombre" A. "Marimotraillu bat, una chica fuerte y dura. Marimotroillo bat, chica muy cargada de traseras" Iz ArOñ.
azpisarrera-25
MARI MUIROKO. Nombre de un personaje maléfico femenino de la mitología vasca.
Afalondoan konta dezake [...] / zer ta nola ta nondikan nora / bizi zan Mari Muiroko. Or Eus 94. Gau artan Akelarren bildu zitekean / Mari Muirokorekin sorgin-batzarrean. Ib. 275.
azpisarrera-26
MARI MUNDUKO. Nombre de un personaje maléfico femenino de la mitología vasca.
Mari Munduko, basajaun-jainko / okher jakitun osoa, / jainkosa zaintzen zenituztenak / ibaia eta basoa. Mde Po 103.
azpisarrera-27
MARI MUTIKO (G-goi, AN, L, BN-arb-baig; -th- Foix; -mitilko Sal; -mutilka R; mutilko S), MAIMUTIKO ( -th- S). Ref.: A (mari-mutiko, mari-mitilko); Lrq (maimuthiko); Izeta BHizt2; Gte Erd 5. Marimacho. "Hombruna, muchacha revoltosa, amiga de andar entre muchachos" A. "Fille de mauvais mœurs" Foix. "Gure neskatiko au arras mari-mutikoa da" Izeta BHizt2. Cf. VocNav s.v. marichico. v. MARI-MUTIL.
Edale, gormanda, auher, mari mothiko. Etch 379 (variante de la versión de Lrq). Neskatxa gazte bat, [...] Luison deitzen zutena, juaten da soldado guardia bat zen lekhura eta han harturik tanbur bat, marimuthiko hura da abiatzen tanbur yoiten. Elsb Fram 82. Berehala orok begietan hartuko dautzute, izen-goiti emaiterainokoan lagunek eta orok: "mari-muthikoa". HU Eskual 30-5-1913, 1. Ez aski kopetatuak, ez aski parparoak edo papoak ageri, ez aski Mari-mutikoak, ez aski irakurtzen nere liburuak eta kazetak. Barb Sup 59. Neskak pleka... Pullita ginikek. Funtsean, aski mari-muthikoak tiuk oraiko egunean eta arrunt futituak. Herr 12-9-1957, 3.
azpisarrera-28
MARI-MUTIL (V, G, AN, B, BN-arb; -muthil H). Ref.: A; Inza EsZarr 177; Elexp Berg (marimutill); Gte Erd 5; ZestErret. Marimacho. "Asto-ganean ankartolaka dabilen emakumeari Mari Mutil iminten ddako ezizentzat (V-och)" A EY I 37. "Desvergonzada" Inza EsZarr 177. "Marichico. Fubola, bizikletia ta olakuak gustatzen jakuen neskei, zenbait mozolok marimutill esaten dotse" Elexp Berg. v. MARI-MUTIKO.
Uren ondo handiak, / behar zituen izitu / eta lotsaz herabetu / gure bi marimutillak. Gy 184. Ta zu, berritsu, mari-mutille. Alz Bern 77. Oinak arin arin eta buruz arinago, / mari-mutil goseak hil, negua jin deno. Ox 91. Beti mutillekin dabillen neska "marimutill" eta beti neskakin dabillen mutilla "maritxu" biurtu oi da. MAtx Gazt 32. Mutillak su ganetik saltoka asi dira [...]. Gero, mutil txikiak. Gerotxoago, neskato marimutillen bat be bai. Alzola Atalak 81. Mari-mutill ori zein dan esango dizuet. "Rapaza" . Berron Kijote 137. "Matxorra" deitzen omen ziotenan, marimutil horietakoa zelako edo. PPer FLV 1987, 187.
azpisarrera-29
MARI-OILAR. "Mari-oillar (V-oroz), gallo de dos crestas" A.
azpisarrera-30
MARI-PETRAL. "Impertinente, quisquillosa. Oiñ etxakiñat zelakua izango dan baiña gaztetan mari-petral majua zonan" Elexp Berg.
azpisarrera-31
MARI-PUNTTA. Mujer a la que gusta destacar (?).
Lengoan, bizi-bizi ari ziran elkarrekin Matilde ta Zezili; bi Mari-Puntta moda-modakoak. NEtx LBB 132.
azpisarrera-32
MARI-PURTZIL.
azpisarrerakoSense-32.1
a) (-ph- H). Mujer mal vestida, desaliñada.
azpisarrerakoSense-32.2
b) Prostituta.
Errege Salomoni bi maripurtzil etorri zitzaizkion. " Duae mulieres meretrices" . Or MB 256.
azpisarrera-33
MARI-SORGIN.
a) (V ap. A; Muj EEs 1915, 264). Mariposa. "Marisorgiñ (V, msLond), mariposa" A.
Ego me, pollit, leun-leunaz / apaindutako mari-sorgiñ, / lore tartean loretxo bizi / baten antzera / gora ta bera / zoro dabill. EA Txindor 35.
b) (V-gip, G-azp). Ref.: Etxba Eib; Elexp Berg; ZestErret. "Maribrujilla. Umia negarrez dabill eta gure mari-sorgiñ ezta urrin ibilliko" Elexp Berg. "Ausarta, sorginkeriak egiten dituena, aztia. Askotan maitekiro esaten da; neska liluragarria, guztiz erakargarria. Hemen dator gure mari-sorgina" ZestErret.

azpisarrera-34
MARI-TALAKO. "Maria-talako (V-m), estrella de mar" A.
azpisarrera-35
MARIA-TEILATUKO. Mariquita.
Marigorrik eta Marije talletukok (edo marije talletuganeko) elkarren antza badute (Marije talletuko tellatuan bizi dala uste dute). JMB LEItz 98.
azpisarrera-36
MARI-TENTE. Altiva, orgullosa (empleado como sobrenombre).
--Nola joan zaizu eguna? --Ala, ala. Alboko Mari-tente orren makiña otsarekin, belarriak gortuta. --Zein Mari-tente? --Txomin txikiñeko Irene, emakumea. NEtx LBB 137.
azpisarrera-37
MARI-TXINDOKI. Nombre de un personaje maléfico femenino de la mitología vasca.
Mari Txindoki ta aren neskame / zaraten sorgin beltzeri, / sasi-azpira bil zaiteztela, / diozuet guzieri. Or Eus 345.
azpisarrera-38
MARI-TXIRDIL. "Andrajosa (Sal)" A Apend.
azpisarrera-39
MARI-URDIN. "(L-ain, BN-baig, Sal, R), mujer desaseada" A.
azpisarrera-40
MARI URRAKA, MARI URRIKA. Nombre de un personaje maléfico femenino de la mitología vasca.
Ibar loretsu hontatik iragaile, Mari Urraka bide da mintzo, isolaren mintzoz, [...] zeren jainko-emea bait da. Mde Pr 140. Ez al duk iñoiz Mari Urrakanik entzun? --Mari Urrakanik...? Orain urte bi, trumoi ta tximisten artean, Anbototik Txurrumurruren gañera etorri zala ta... Eston Iz 10. Benetako Mari-Urrikatzat artu eban Ixurtzako andra batek kontau eustan niri au. Alzola Atalak 35.
azpisarrera-41
MARI-ZIKIN (V-gip, G-azp-bet, L-ain, B, R-uzt). Ref.: A (mari-urdin); Etxba Eib (mari); Elexp Berg; Izeta BHizt2; ZestErret. Mujer desaseada. "Baiña zetan zabitz or, mari-zikin, eskuak iriñetan sartuta" Elexp Berg. "Gure auzoko andre oi marizikin ta gaixtoa" Izeta BHizt2. Cf. VocNav s.v. mari-zíquin.
Eta ikusirik exeri alki guztiyak autsez betiak zeudela biatzaz jarri zuben danetan: Marizikin. EgutTo 9-7-1921 (ap. DRA ). Mari zikiñeen (zikiñaren) kolada, asteartetik gora. (AN-larr). Inza NaEsZarr 683.
azpisarrera-42
MARI-ZILIPITRIN. "Cessata mulier, [...] ema molde gaitza, marizilipitriñ" Urt IV 444.
azpisarrera-43
MARI-ZIRTZIL. Mujer sucia, desvergonzada.
Mari Zirtzil... uztaren amalaugarren eguna zan... Dilin-dalan zeinutegian... ur bedeinkatua ere artu... protestantea. A Ardi 84. Damutu gabe il ziranak an ari ditxin deabru-dantza nasi artan; ez, naski, marizirtzillen besoetan ezti-ezti. Or QA 194.
mari
<< LUR-GIZON 0 / 0 MEA-GIZON >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
Library zlibrary project
z-library z-lib project
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper