Tr. De uso general en todas las épocas y dialectos. Txori es la forma propia de la tradición meridional y suletina (aunque xori en Bela (8) y Xarlem), y xori de la labortana y bajo-navarra. En DFrec hay 56 ejs. de txori (1 septentrional) y 10 de xori (6 sept.).
etimologikoa
Etim. Para su relación con zori 'agüero, suerte', v. FHV 180.
sense-1
1.
(V, G, AN, BN, Ae, Sal, S, R; Lcc, Mic 8v, Urt II 146, VP 13r, Lar, Añ, IztC 198, Gèze, Dv(S), ZamVoc);
xori (AN, L, B, BN, S; Volt 101, SP, Urt III 185, HtVocGr 392, ArchVocGr, VocBN, HeHVoc(s.v. hegastina), Gèze, Dv, H)
Ref.:
Bon-Ond 143;
VocPir 348;
A(txori, xori);
Lrq;
EchaideNav 105;
IzUlzUrrAnzArOñR 294;
EtxbaEib;
SMEiPaj;
EAEL 92;
ElexpBerg;
ZestErret. Pájaro."Oiseau, xori nabarra"SP.
"Avechucho, txori itsusia"Lar.
"Daca el gallo, toma el gallo, quedan las plumas en la mano, to txoria, indak txoria, egin duk biluzgorria"Ib."Páxaro"Lar,
Añ.
"Txori txarrak txinta txarra (Sc), el pájaro pequeño, canto débil. Txori joan ta txori etorri (V), [...]. Se dice de quien no se ha enmendado a pesar de haber cambiado, en cierto tiempo, de lugar, de posición"A.
"Xori guztietarik histu bera ezta bardina (BN-lab), no se acepta de todo el mundo lo mismo la broma; litm., todos los pájaros no tienen igual silbido"Ib."Zer txoria, litt. 'quel oiseau', dans le sens de l'expression populaire française 'c'est un sale oiseau, que ce Monsieur! quel polisson!'"Lrq.
"Txorixan moduan ibilli, ondo, sasoiko ibili. Makalaldi baten ondoren esan ohi da. Operau zebenetik txorixan moduan dabill. Aspaldixan txorixan moduan zebillen, baiña gripiak egundoko pasaria emon jao"ElexpBerg.
Cf. INav 132s. : Beldurtasun handia hartu beharko duzu beldurrez goaiak eraman zaitzan Xoritako Irletarat. v. BARATZE-TXORI, DORRE-TXORI, eliztxori, etxetxori, gautxori, itsas txori, ITZAIN-TXORI, LARRE-TXORI, KAIOLA-TXORI, MURU-TXORI, hondartxori, HORMA-TXORI, otatxori, PAPER-TXORI, PARETA-TXORI, parra-txori, pinpintxori... Txorionek esango deu / berak dakian kantea.
CancAzc
5s.
Ethorten baitirade zeruko xoriak eta ohatzeak egiten baitituzte haren adarretan. LçMt 13, 32 (TB, Dv, SalabBN, Leon xoriak; Echn egaztinek, Ur, Ol, Or egaztiak, Hual abiak edo txoriak, Samper abeak).
Urtan eder arria; / aen gañean txoria. Lazarraga 1165r.
Txoriak eta tortolatxoak. Ib. 1169r.
Egaz maneki ora nekikeo txoriari. RS 230.
Igazko abietan aurten txoririk ez. Ib. 528.
Arranoa dathorreño xoriak dik kantatzen. EZMan I 45.
Fin gaitz eginen duk, xoria, baldin gaztedanik ezpadagik kafia, dio errefranak. Ax 178 (V 120).
Orhiko xoria, Orhin laket. OPr 372.
Usoek hura [kreserela] dute maite bertze xori eta hegaztin guzien gainetik. SPPhil 198.
Pi-ioka bazk eske kabiko txoria. MbIArg I 288.
Hegaltaz dabila txoria bezala. Egiat 207.
Ega egieban txori baten moduban beragana.Zuzaeta 135.
Etorri zire txóriak, ta janzitúste [pikorrak]. LE(inBOEanm 25).
Afrikati etortzen dira / txori jenero bi. DurPl 82.
Franzian xoriak eztütük / kantatzen enzünen. Xarlem 994.
Alemanijai, arrainai ta txorijai emon deutseez Jaungoikuak sengarrijak. fBIc I 15.
Arrainak amuban eta txorijak sarian jausten diriana legez. Astar II 133.
Txorien kanta zoragarria aditu zuen. ArrGB 50.
Zu baziñake arbola eta / ni baldin banitz txoriya. Bil 105.
Izarra bezin dizdizariya, / txoria bezin airosa. Ib. 104.
Xoria zaude ixilik, ez egin khantürik. ChantP 24.
Kabirik aundiyena txori txikiyenak egiten du. SorBar 17.
Paper puska batekiñ egiten du txori bat. AlzSTFer 135.
Zer zorokeria den eskuko xoriaren uztea airekoaren menturan. ArbIgand 27.
Oilloakaz oera, / txoriakaz iagi. ABGuzur 153.
( s. XX)Al banintza txori baten gisa bidajiak egin. Mdg 133.
Zendako, ordean, ez dute xoririk ederrenek kanturik ederrena? JEBur 148.
Egoak moztutako txoria bezela. AgG 79.
Basoetako txoriak. Goñi 113.
Txori goiztar alaiak. IllPill 4.
Erdi gizon, erdi xori, harrigarri itsusia. BarbSup 120.
Ikusi dut belatsa frangotan, / xori bati lotzekotan. Ox 170.
Au da txoriyak gari tartian / gosiak egon biarra!TxB II 53.
Kabia aizatzen diten txorien antzera. OrEus 12.
Gari-pilleko txoria. Ib. 348.
Xori itxuari Jainkoak kafia egiten dio. Herr(ap. DRA, que no da más ref.).
Itsasoko txoria / nekez baita lurtar. EtxdeAlosT 79.
Zuaitza dagon tokian, txoriak. Munita 139.
Jolasketako bazter maitiak: / udare-baratz, igari-leku, / txori-muño ta kilker-tokiak. EAOlBe 31.
Txori guztiak asi zirean pikuekaz lumak ataraten. BilbaoIpuiB 41.
Atxeman zuen xori papo gorri bat. JEtchep 27.
Kaiolan dagoan txoriaren antzeko bizimodua. ErkiagBatB 193.
Txoriak kantari / eta jendea lanari. GandElorri 61.
Txoria baizen alaia ziñan. BEnbNereA 185.
Gari-alea txoriek jan ez dezaten. MAtxGazt 17.
Txori anker batek ozkatzen zion gibela. IbiñVirgil 50n.
Harri batez bi xori. ArdoySFran 177.
Bazekian txori bakoitzari bere txorro-txioz otsegiten. NEtxLBB 97 (v. tbn. 62).
Udaberria lurraren jabe zan. Baso aldea, txori jai bete-betea. Ib. 150.
Ekaitz gaixtoak errebelatu luma bereko bi xori. XaOdol 294.
Ez da txoririk eta ez da pixtirik, pagoa maite ez duenik. Ostolaiz 29.
Edarto etorri jatan eskura neuk gura neban txoria. Gerrika 104.
Xorien kantuak.LarreArtzainE 35.
Txori bat eskuan baino ehun txori egan, hobe da. MEIG IX 134 (en colab. con NEtx).
azpiadiera-1.1
"Xoria adarrean bezala izan. Fausse position"HbGH 1929, 85.
azpiadiera-1.2
Neure mutiltxu txoria, / ik esan eustan egia: / gaur gabean dantzauko zala / nire emazte Maria. Balad 148s.
azpiadiera-1.3
"Txoriyak baño gutxiyo jan, jangartsua dela, gutxi janda bizi dela adierazteko. Horrek? Txoriya baño gutxiyo jateik"ZestErret.
azpiadiera-1.4
Malezi geio balitz / bere burun piztu, / gaur beste txori batek / joko zion txistu. Insausti 34.
azpiadiera-1.5
(Empleado como sobrenombre).Cf. SM Zirik 76: Txorixezia (Txoriaren andria) kezkatu zan da urten zan bere billa. Zu, Txori; atera zaizkazu emakume oni lazo gabeko korbatak. Iraola 76.
Or eztaude ba dozenaka, Joxepa Txepel, Mari Txori ta beste amaika milla neska zar?UrruzZer 130.
Txoria deitzen zetsen etxe-kalte bat ba-ei zan Plazentzian. SMZirik 76.
Bentanatik begiratu eban da an eguan Txoria kartetan jo-ta-ke. Ib. 76.
azpiadiera-1.6
(Ref. a las aves, en gral.). Ollar xori erneak / eguna deitzailleak / gaua gauaren ganik / berezi du iadanik. EZEliç 197s.
Penitentak imitatu behar du arranoa, txori ororen erregia. TtArima 105.
Beren jainko-usi orien artean sartzen zituzten zenbait txori ta sierpe. MbIArg I 358.
Gaieko-txori berri gaitz ekarler üdüri dirade. Egiat 224 (cf. gautxori).
Txori bat izan zala, / ez dakit nik nola, / kixkaldu eta gero / berriz pixtu zana. FrantzesB II 97.
azpiadiera-1.7
(Fig.).Avión. Kanoiak, mitralleuzak, aireko xori-burdinazkoak, burdin-bidetako tresnak milaka eman behar. BarbPiar II 221.
Heien Gotha deithu burdinazko xoriak burrunbaka zabiltzan hiri-nausiaren gainean. Ib. 209.
Bizkitartean, aireko xoriak, avionak, zapartakan ari ziren. Ib. 162.
Gure areriorik gogorrenak, burdiñezko arrautzez beteta gure paretik pasetan ziran txori aundi ta ugariak izaten ziran.Gerrika 70.
azpiadiera-1.8
(Fig.).Persona que revela algo. Xori bat jin zereitadan / abertitzera / gai hura izanen zela / oi ene malura. Balad 217.
Txotxo-arrori otu jakan, arek txori albistariak, albista onen bat ekarrela, bere maittearen orma ganera. EchtaJos 211.
Xori batek daut erran: / Eskual-herrietan / makilak dagotzila / presondegietan. Etcham 84.
Eskerrak txori txiki batek kontu danak ekartzen dizkidana!NEtxNola 20.
azpiadiera-1.9
"Pene. I, itxi eike bragetia, txorixak ies eingosk eta"ElexpBerg.
sense-2
2."(V-gip, G-nav), escrúpulo. Txoriak buruan, escrúpulos en el alma (litm. en la cabeza)"A.
azpisarrera-1
ALA TXORIA. (Interj.). Ala txoria! Errege etzaikü jinen ikustera. Const 23.
Ala txoria! erraiten zian, holako berakatüxek uste die orano bestiak berakatüxago direla. Ib. 29.
TXORI-ABESTI;
TXORI-ABES. Canto de pájaros.
v. TXORI-KANTU. Kaiolan dagon / txori-abesak / auko gaxuoi / geldurik?GMantGoi 94.
Ezeban txori-abestirik entzuten. Altuna 47.
Txori-abesti eztitsubenak / mendijan entzuten dira. Enb 38.
Txori-abesak, barriz, eztauke amairik. Ib. 132.
Zu zara gure bizi-bideko / egunoroko ogia, / egunsentiko txori-abesti / zoragarri ta pakia. BEnbNereA 100.
azpisarrera-4
TXORI-HABIA (V-gip; txori-apixaV-gip; txori-kabiG-azp)
Ref.:
EtxbaEib;
ElexpBerg(txori-apixa);
ZestErret. Nido de pájaros.
"Txori-abixia, geixenetan, ondo gordeta enparaukuen begixetatik"EtxbaEib.
"Txori-apixa billa makiña bat einddkuak ga mutikotan"ElexpBerg.
v. XORI-OHANTZE. Ori txori-kabi bat, kardintxaren kabi bat da. ArrGB 59.
Umeak txori abiea iñori esan barik ezkutuan euki oi daroen antzera. AgKr 141.
Txori-abiak ikustera. EchtaJos 33.
Txori-kabiak miatzen.MendaroTx 96.
Txori kabiak arrapatu ta txorikumeak bizirik erre. EtxdeAlosT 24.
Pelotan ibilli, eizean, txori-abi billa, zugaitz-gallurretara igo, biurrikeriak egin...MAtxGazt 29.
Or billatu det txori kabia utsik. BBarand 43.
v. tbn.
Txori-abi: Ostolaiz 29. Txori-kabi: Bv AsL 183. Zendoia 257.
azpisarrerakoSense-4.1
"Txori apixia ikasi. Txori-habia aurkitu. Goazen txori-apixak ikastera. Gaur bi txori-apixa ikasittut"ElexpBerg.
azpisarrera-5
TXORI-HABIATAN. Buscando nidos de pájaro.
Orrek esan nai dau ze i-lako umiakin dabillen gixona eztala gixona; ta eztabela ezkonduteko asmorik artu biar, txori-abiyatan ibilli baiño. ABGuzur 148.
Beti sasi tartean masusta billa, beti txori kabitan inguruko zugaitzetara igonda. AgG 68.
Mendira-ta, basora-ta, txori-abiatan joaten naizenetan. ErkiagBatB 48.
azpisarrera-6
TXORI-ALDRA. Bandada.
v. TXORI-ALDE. Txori-aldreak aneika egaz / or duaz abarrotsian. Enb 45 (41 txori-aldrak).
azpisarrera-7
TXORI AMA. Madre de pájaros.
Umeak galdu ta zaugaitzetik zugaitzera dabiltzan txori amak.AtañoTxanKan 231.
azpisarrera-8
TXORI HANDI. Nombre de una moneda.
Gei bakoitza, urteierako astean "txori andi" bat. Aste-bete igaro ezkero, gei bakoitza "txori andi" bat.Ezale 1897, 1.
[Lapikoak] zulo txiki bat eukala be, txoriandi lako txaplata bat ipiñi baiño, azpi barria ezartea naiago
izaten ebalako. ZubkAGuzur 20.
Miña osatzean, bere lana iru-lau txori-andi izaten zan. EtxabuKontu 94.
azpisarrera-9
TXORIAREN. (Pl.)."Txorixanak, nidada de pájaro. Erakutsi detsat oni, nun dagozen txorixanak"EtxbaEib.
azpisarrerakoSense-9.1
"Txorixanetara juan, urten, salir a buscar nidos. Udabarrixan, eguen arrasaldetan, eskolarik ez zanian, txorixanetara juaten giñan"EtxbaEib.
azpisarrera-10
TXORI AROTZ. "(Sitta europaea), trepador azul"MItziarTxoriak 140.
Egia esan, ez nauk oroitzen oraindikan txori-arotzik, urrutira ere ikusi detanik.MItziarTxoriak 141.
azpisarrera-11
TXORI-ARRAIN. "Juriola, pez volador"ZubkOnd.
v. tbn. FauMar 46.
azpisarrera-12
TXORI-HARRAPARI (xori-a-L, BN, S ap. Lh
; H). "Xori-arraparia, oiseau de proie"H.
v. TXORI-JANTZALE. Dirudiala pozaren pozaz / beronek txantxangorria, / ez Gaztelako kabelai ixill / txori arrapalaria. ABAmaE 79.
azpisarrera-13
TXORI-ARRAUTZA. Huevo de pájaro.
"Txori-arrautzak iendratzen asita"GketxLoiola(s.v. iendratu).
TXORI-ARTO. Mijo.
v. artatxiki. Santa Graziko lur porrosketan egiten zen guziz xori-artho (millet), baba eta liho. GatxitegiGazte 1957 (2) (ap. DRA).
azpisarrera-17
TXORI-HARTZAILE. Cazador de pájaros.
"Auceps, [...]xori hartzaillea"Urt III 94.
Ekusi zuten begi gaiztoko txori-artzalle bat nola prestatzen zebillen kañabera ta zakuan zekartzen sareak. VMg 70.
TXORI-BAZKA (L-ain, R; Lcq 93, Foix(ap. Lh));
XORI-BAZKA (L, BN, S; xoi-S);
XOIHASKA (? S)
Ref.:
AlthBot 14, 20;
A(txori-bazka, txoi-bazka, xoihaska). "Mouron des oiseaux, xoibazka"AlthBot 14 (de quien lo toma Azkue, que da txori-).
"Renouée des oiseaux, xoi bazka"Ib. 20.
"Correhuela; litm., alimento de pájaros (bot.)"A.
"Xoihaska (S; Alth), álsine, pamplina (Bot.)"Ib.(pero no encontramos esta var. el Alth; se trata posiblemente de errata).
"Xoihaska (S). 1.º mouron des oiseaux (bot.); 2.º cumin cornu (bot.); 3.º lentille d'eau (bot.)"Lh(la forma, como en el caso de Azkue, podría deberse a errrata).
"(Stellaria media), sagu-belharra. Badakigu landare huni xori-bazka ere erraiten diotela"ZerbGH 1931, 322.
"(Sedum acre), xori-phazka"Ib. 1932, 229.
Cf. VocNav: "Choribazca, nombre vasco de la planta herbácea denominada 'siempreviva picante' que crece en las peñas y tejados y a la que acuden los pájaros a comer (V. de Bertizarana)
azpisarrera-20
TXORI-BELAR (G-to; -bedarV; xori-belharL; Hb)
Ref.:
A(txori-bedar, gardu);
Lh(xori-belhar);
ArzdiPlant1 280. "Cardo corredor"A(s.v. gardu).
"Cardo enano; litm., hierba de pájaros"Ib."(Senecio vulgaris), hierba cana"ArzdiPlant1 280.
[Xoribardoina] bortz-sei urthe eta gehiago biziko da, xori belharra ausarki ematen bazaio.Dass-ElissGH 1924, 97.
azpisarrera-21
TXORI-BELATX. "Épervier [...] xori belatxa"Foix.
azpisarrera-22
TXORI-BELDURGARRI. Espantapájaros.
v. txorimalo. Arpoi asko tiratu / guziak urari, / ori jarri biar da / txori-bildurgarri, / kobardia dalako / Anton Aranberri. Arrantz 37.
azpisarrera-23
TXORI BERRITSU. "Txoribarritsu, alondra"AApend.
azpisarrera-24
TXORI-BUZTAN. "Xoribuztan (L, BN), xoribüztan (S), girouette, inconstant"Lh.
v. PIKA-BUZTAN.
azpisarrera-25
TXORI-HEGAZKINv. hegazkin.
azpisarrera-26
TXORI-HEGAZTI. Ave.
Bela beltz ta onen antzeko txori-egaztiak zeuzkaten beren kabiak zuaitz aietan. BvAsL 160.
azpisarrera-27
TXORI-EGUN. "Xori-egun (L, BN, S), jour de passage d'oisseaux"Lh.
TXORI-EHIZTARI;
XORI-IHIZTARI (Urt III 94, Hb, H(s.v. xorikaria)). Cazador de pájaros.
"Oiseleur"Hb.
Hori erranik, hauk doazala / hetarik biga berhala, / baratzez baratze, xori / ihiztariak bezala. OPo(ed. Michel) 235.
Xori-ihiztaria zen lehena, bainan ere phereka-gosea eta altzokaria [gatua]. LarzGH 1959, 91.
Nire errian gaiztoak dagoz txori-eiztariak lez sareak jarten dabezanak. KerIer 5, 26 (Dv xoriketariak, Ol, BiblE ehiztariak).
azpisarrera-30
TXORI ERLEJALE. "Abejeruco"IztC 198.
Cf. Lar: "Abejeruco, pájaro enemigo de las abejas, txori erlejale bat, erleen galgarria".
azpisarrera-31
TXORI ERO (-erhoS; xori-erhoL)
Ref.:
A;
Lh(xori-erho). "[Xinaurri-xoria] bethi, eskuin eta ezker dabilkalakotz bere lepho luzea, xori-erhoa deitzen dute hainitz eskualdetan"Dass-ElissGH 1923, 418.
v. TXORI ERTZO.
azpisarrera-32
TXORI ERRE. "Txori errea etorriko ddatzu agora, no lo conseguirá usted; litm., le vendrá a usted a la boca pájaro asado (V-arrig). Iri txori erreak agora emongo dostagu (en vez de dauaguz), a ti te daremos a la boca pájaros asados... Txori errea agora klik (L, BN)"AEY III 264.
azpisarrera-33
TXORI ERREGE (BN, R)
Ref.:
A;
Lh. "Reyezuelo, pajarito"A.
azpisarrera-34
TXORI ERTZO (S; xori-S)
Ref.:
A;
Lh(xori-). "Hormiguero?, pájaro que mueve mucho la cabeza y se alimenta de hormigas"A.
v. TXORI ERO.
azpisarrera-35
TXORI-ETXE. "(V-m), casa de campo"A.
azpisarrerakoSense-35.1
"Txoríetxe gerátu, quedar vacío y abandonado (un caserío)"IzArOñ.
azpisarrera-36
TXORI-EZTI. "(G-to), producto resinoso de ciertos árboles, por ej., el pino, abeto, cerezo, etc."A.
v. TXORI-NEGAR.
azpisarrera-37
TXORI GAIZTO. "Alcaudón real (Lanius excubitor)"SMEiPaj.
azpisarrera-38
TXORI GALDU. "Pícaro, golfo"AApend.
azpisarrera-39
TXORI-GARI. "(V...), trigo de la mejor especie; litm., trigo de pájaros"A.
azpisarrera-40
TXORI-GEREZI.
azpisarrerakoSense-40.1
a)
(AN-gip; -kerizaV-m; -keixaV-gip)
Ref.:
A(txori-keriza);
GarbizLezo 240;
ElexpBerg(txori-keixa). "Variedad de cereza muy pequeña y dulce"A.
"Cereza silvestre"GarbizLezo.
"Cerezo bravío. Keixa-ale txikixa emuten dau txori-keixiak"ElexpBerg.
Nork txori gerezi txatarrai begiratzen dioe dauzkanean eskubatera gerezi anpollak?VMg XII.
Zugaitz-jenero au, basoko beste zugaitz tartean, erreka inguruan, txori-gerezia deitzen zaio leku askotan. Ostolaiz 45.
azpisarrerakoSense-40.2
b)"Uste dugu haurrean xori-gerezia erraten giniola Azkainen elhorri-xuriari"ZerbGH 1932, 227.
"Txori-keixa, sasi aretan ateratzen den fruitu gorria. Ez du gereziarekin zerikusirik"ZestErret.
azpisarrera-41
TXORI GERLARI (xori-BN-lab). "Chevalier, combattant (ois[eau])"Lh.
Primaderan bederen haur batek aisa ezagut lezake xori-gerlaria: moto bat bezala badu kaskoan eta lepho gibelean luma eder handi batzu.Dass-ElissGH 1925, 96.
azpisarrera-42
TXORI-GIZON. Hombre pájaro.
Xori-gizon bat erori da hogoi metre goratik bere tresnarekin. Eskual 7-2-1913, 1.
azpisarrera-43
TXORI-GOROTZ. "(G-to, AN-gip-5vill, S), guano, estiércol de aves"A.
azpisarrerakoSense-43.1
"Abono mineral (AN)"AApend(s.v. gorotz).
azpisarrera-44
TXORI-INTXAUR. "(V [no arrig-al]), nuez de corteza poco dura"A.
azpisarrera-45
TXORI ITSU. "Txori-itsua, avechucho"IztC 198.
azpisarrera-46
TXORI-IZUGARRI. "(V-m, G-goi-to-bet), espantajo de aves"A.
v. TXORI-IZUTZAILE, txorimalo.
azpisarrera-47
TXORI-IZUTZAILE. Espantapájaros.
Dantzarien itxura baño, txori izutzalle ipiñi oi dituzten mamuen antz geiago dutela. IztD 22.
azpisarrera-48
TXORI-JAGOLE (-jagolaV-ple-m ap. A). Espantapájaros.
v. TXORI-IZUGARRI.
azpisarrera-49
TXORI-JAN. Comida de pájaros.
Txutik uzten zituzten gorosti, baxate, marabi, txori-jana zeukaten jeneroak.Ostolaiz 88.
azpisarrera-50
TXORI-JANZALE. "Ave de rapiña. Otsokumea anditzeareki izain da otso andia, ta txori-janzale kumeai adinak inen tio fuerteak ta zorrotzak pikoa ta atzaparrak, ezpazaizkio moxten prinzipioan (109)"LE-Ir.
v. TXORI-HARRAPARI.
azpisarrera-51
TXORI-KAKA (V-gip, G-bet-nav)
Ref.:
GarateContBAP 1949, 364;
IzAls;
ElexpBerg. "Excremento de pájaro"IzAls.
"Txori-kakaz beteta dago teillatua"ElexpBerg.
Zera... txori-kaka... Ateki ta txanpaña! Mantela besterik ez da palta emen. LabSuEm 204.
azpisarrerakoSense-51.1
"Txori-kaka ez izan, inportantea izan. Broma abarrean edo ironiaz esan ohi da. --Atzo telebisiñuan agertu itzan. --Ze uste dok pa, gu txori-kaka gala, ala?"ElexpBerg.
TXORI-KANDELA (Gc ap. A). Producto resinoso de ciertos árboles.
v. TXORI-NEGAR.
azpisarrera-54
TXORI-KANTA. Canto de pájaros.
v. TXORI-KANTU. Argiz bat dira asiko txori kanta otsak. ABAmaE 28.
Biok baizik ez ziren gelditzen xori-kantaz eta lore-usainez gonburu beteriko atseden-baratz batean. MdeHaurB 51.
Txori kantea dabil urduri sasijan. LauxBBa 90.
Basoa txori kantaz soiñu bizitan zegoen. NEtxLBB 186.
Apirilean entzuten diren xori kanten oihartzuna. XaOdol 198.
Txori-kantak egun osoan. Zendoia 198.
azpisarrera-55
TXORI-KANTU. Canto de pájaros.
v. TXORI-KANTA, TXORI-ABESTI. Dena xori-kantu ziren erregebidearen bi bazterretako arbola handiak. JEBer 8.
Ordurarte iñoz be entzun ez neban txori-kantu bat entzuten zan. AlzolaAtalak 46.
Xakurraren konpainian, / xori-kantuen erdian, / nago ardien guardian. XaOdol 97.
v. tbn. Gand Elorri 133. Ostolaiz 17.
azpisarrera-56
TXORI KARDINAL. "Xori-kardenalea, -kardinalea, chardonneret"H.
v. 2 kardinal, kardantxilo. --Zer nahuk, muttikoa? --Ori, anderea, heldu nintzan... Ekartzen nautzun zure xori-kardinalea. EskLAlm 1914, 51.
TXORI LAPUR (G-azp). Ave rapaz.
"Gavilán"AApend.
Cf. Jaukol Biozk 17: Geok, Euskera t'oitura zarrok / uxatzen ai gera, / txori lapurrak garitik uxa / oi diran antzera. Zegaiti esaten jakee mirubak, ta gabillaiak egazti arrapatzalle edo txori lapur oneei?MgPAb 180.
azpisarrera-60
TXORI-LEPO (L, S ap. A
; xori-L, S ap. A). Nudo o zona de mayor grosor que se puede formar al hilar.
"Hilo de grosor desigual"A.
Hanitx lan agertü beharrez hari oro txori lepho. Etch 304 (v. tbn. en ChantP 180 xori-lepho).
Bertze orduzko gure irule hautukoen haria bezala, arte mehar edo xori lephorik gabea. LanderRIEV 1914-17, 156s.
Ezpain eta mingaiñak berebat lan dute, / aria berdintzeko txori-lepo bage. "Sin nudos ni vientres".OrEus 104.
azpisarrera-61
TXORI-LUMA. Pluma de ave.
Txori batzuk negarrez / besteak kantoan / semeak txori-lumak / gordeten sokoan. AzcPB 50.
Bere burua estaltzeko eta xumetzeko eskatuak ziren lumak: txori lumak, ez arrano lumak. MEIG III 75.
b)"Txorimats [...] (V-och), plátano, cierto árbol"Añ.
Lertxuna, txori-mats edo alboa, astigarra, lizarra [...] ta arkesia. "Plátano".ForuAG 307.
azpisarrera-63
TXORI MALENKONIOS. "Xorimalenkonios, espèce d'oiseau qui ne cesse de remuer la tête, qui a l'air de toujours saluer"Hb.
azpisarrera-64
TXORI-MAMU (V ap. A). Espantapájaros.
v. txorimalo. Kontent hiza? Ez badun aski, ez pasa gabe; hire zerbitzuko nun! Gau on, xori-mamua!LfGH 1955, 108.
azpisarrera-65
TXORI-MIHI. "(Stellaria holostea), izar-belharra.
Ez da itzalean baizik heldu landare hau, maizenik sasipean. Ba omen dire xori-mihia erraten diotenak. Baditake, ezen erdaraz ere zenbaitek 'langue d'oiseau' deitzen dute..."ZerbGH 1931, 323.
azpisarrera-66
TXORI-MINGER (xori-B). "Producto resinoso que vierten los cerezos viejos. [...] Xorimingerra ona da atxikitzeko edo kolatzeko"IzetaBHizt2.
v. TXORI-NEGAR.
azpisarrera-67
TXORI-MOZORRO. Espantapájaros.
v. txorimalo. Gaurgero mutikoak eiten diote irri, / erabilliz errian txori-mozorro orri. OrEus 139.
Ontziska bi-iru, bakan, ez urrun, / txori-mozorro antzera, / aizerik ez ta oiala zimur, / arraunez doaz barnera. Ib. 386.
azpisarrera-68
TXORI-MUKI (G-nav, AN-5vill; xori-mukuL)
Ref.:
A;
Lh(-muku). Producto resinoso de ciertos árboles.
v. TXORI-NEGAR.
azpisarrera-69
TXORI-MUTIL. "(V-m), espantajo"A.
v. txorimalo.
azpisarrera-70
TXORI-NEGAR (V-arr-oroz-och-m, G-goi, AN-egüés-olza, BN-ciz; -nigarL; Foix(ap. Lh));
XORI-NIGAR (B, L, AN, BN; Dv; -nigerB)
Ref.:
Bon-Ond 147;
A(txori-negar, xori-nigar);
IzetaBHizt2(xoriniger). "Gomme de cerisier, prumier, pêcher"Dv.
"Goma, producto resinoso de los árboles"A.
Haren sinhesteko paganoen ohikuntza ardurenekoa zen, lurrezko elze edo duphin baten guzien erdian hutsik ezartzea, bere gisako hitz batzu eltzeari 'xori nigarrarekin' eratxikirik. Prop 1902, 55.
azpisarrera-71
TXORI-NEGARKARA. "Xori-nigarkara, qui ressemble à la gomme"Dv.
azpisarrera-72
TXORI-NEGARTSU. "Xori-nigartsu, gommeux"Dv.
azpisarrera-73
TXORI-OHANTZE. Nido de pájaros.
v. TXORI-HABIA. Xori-ohatze bat arbolarik den gorenean. ElzbPAd 36.
Buru has neguan, eta udan haitzaren ostoek ferde-ferdea daukatela, itzal-aterbe xori ohantze bat iduri. HUZez 117.
azpisarrera-74
TXORI-OILAR (xori-L ap. Lh). "Mertxika-xoria, bouvreuil. Mertxika-xoriak ere gure jakinean baditu bertze izen batzu: xori-gorria, xori oilarra, herio xoria, ttuka, purloia eta murruba"Dass-ElissGH 1923, 758.
v. txorigorri.
azpisarrera-75
TXORI OINGABE (<ch->Hb, H; txori oinbageLar, IztC 198). "Manucodiata, ave del Paraíso, txori oinbagea"Lar.
Sin duda, la fuente de Hiribarren y Harriet es Larramendi, aunque den -gabe en lugar de -bage.
azpisarrera-76
TXORI-OKARAN. "Endrina (V)"ArzdiPlant1 280.
v. TXORI-TXIMILLO, OKARAN-TXIBILO.
azpisarrera-77
TXORI-ONGARRI (L-ain ap. A
; xori-AN, L, BN ap. A). Estiércol de ave.
v. TXORI-SATS. Zeri ere ematen baitiozu xori ongarria, hari baizik ez dio onik egiten. DvLab 177.
Emozute xori ongarria harbi, ilhar eta artetako uzta xehe guziei. Ib. 178.
Xori-ongarriak hedatuko zituzten. BarbPiar I 56.
Lau zaku xori-ongarri (hola deitzen ginuen, lehen: guanoa, eta orai: fozfata zuria). GH 1958, 262.
azpisarrera-78
TXORI HORI. "Horioleta, loriot jaune (le). Xori hunek badu izen lerro bat: xori horia, torrotta, laulioa"Dass-ElissGH 1924, 227.
azpisarrera-79
TXORI-PILO. Bandada.
v. TXORI-TALDE. Idurimena iarei ta lokabe izanik, etenbageko txoripiloa buruan egan bailukean, edonon ageri diran gauza ederretan kolorea ta dirdira laztan ditu. ZaitPlat 116.
azpisarrera-80
TXORI-SAGAR. "Txoisagar, sagar-mota. Koloreari dagokionez sagar txuri-horixka da eta zaporez geza"ZestErret.
azpisarrera-81
TXORI-SAIL. Bandada.
v. TXORI-TALDE. Txori-sail bat igaro zan txioka ego aldera. UgaldeIltz 27.
azpisarrera-82
TXORI-SALDO. Bandada.
v. TXORI-TALDE. Urretxindor adiskidearen hilkizunetara berandu beldurrez lehiatzen diren txori-saldoak. MIH 175.
azpisarrera-83
TXORI-SALTSA. Salsa de pájaros.
Pinpin txoria, / txori papogorria, / yan yan, koñata, / txori-saltsa / on bat da. AEY IV 326.
azpisarrera-84
TXORI-SARE (Lar, Añ; xorisareHb). "Arañuelo, red de pájaros"Lar.
"Red, lazo para coger pájaros, lakioa, txori sarea"Añ.
azpisarrera-85
TXORI-SATS. "(V-ger-ple-arr-oroz-m), guano del Perú"A.
azpisarrerakoSense-85.1
"(V-m), por extensión llaman así a los superfosfatos con que se abonan las tierras"A.
azpisarrera-86
TXORI-SIMAUR (-zimaurV-m, G; txoiximorG-azp)
Ref.:
A;
ZestErret. Guano del Perú; guano artificial.
"Lurra amankorrago bihurtzeko ongarri artifiziala"ZestErret.
v. TXORI-SATS.
azpisarrera-87
TXORI-SOINU. Canto de pájaro.
v. TXORI-KANTU. Txori soiñurik Ama Maria, / basoak ez duanean...NEtxLBB 339.
Lotan zegoen baso itzala / txori soiñuz esnatzean. Ib. 338.
TXORI-TALDE. Bandada.
Txori-talde aundi batek inguratzen ditu. BvAsL 146.
Golde-ortzez larraina urratu-ala, txoritalde gosetiak jaisten ziran lur irauliberrira. TAgUzt 265.
azpisarrerakoSense-89.1
Txoritaldeak sinfoni berria saiotu zumarretan. "Las bandas de pájaros".LMujBideG 216.
azpisarrera-90
TXORITAN. "Cazar, [...]txoritan izan, egon, ibili"Izt 24v.
azpisarrera-91
TXORITARA. "Txoritara juan, ir a por pájaros. Txoritara txara txikira juan da, tiro batekuakin"EtxbaEib.
azpisarrerakoSense-91.1
(Fig.). Apaizak elkarrenganako baimena eman zien ordutik, lengo elkar galtzeko bildur ura txoritara joan zan. NEtxLBB 122.
azpisarrera-92
TXORI-TRANPA (V-gip, G-azp). "Cepo para pájaros"ElexpBerg.
azpisarrera-93
TXORI-TXIMILLO. Ciruela silvestre.
"Urrak eta txori-tximilluak eta basuan"ElexpBerg(s.v. okan tximillo).
v. TXORI-OKARAN.
azpisarrera-94
TXORI-TXINTA. Canto de pájaros.
v. TXORI-KANTU. Aize-ziztua, naiz zugasti itsuko txori-txinta xamurra, naiz basa-eizeen marru lodia, [...] bildurraren bildurrez erio-agin zitzaien. OrQA 58 (138 txori-xinta).
Orduan beresi baztertuak ere txoritxintaz betetzen dira eta abereek, egun ezagunetan, Venus billatzen dute. IbiñVirgil 89.
Daitekeen soinurik ederrena iduritu zitzaion, ez baitzuen aspaldi hartan txori-xintarik aditu bere lorategian. MEIG IX 103s.
azpisarrera-95
TXORI-TXIO. Piar, canto de pájaro.
v. TXORI-TXINTA. Txoritxo maite ori! Zuk 'Txantxangorria' izango dezu izena. (Soiñua bizi-bizi... Gero txori-txioak...).NEtxLBB 129.
TXORIZKO. De pájaros, compuesto de pájaros.
Behin hiriko arrathoaren etxera / kanpoko arrathoa kumitatia izan zen / txorizko apairu batetara. ArchFab 85s (Gy 35 minarritzez asetzera).
azpisarrera-99
TXORI-ZOMORRO. "Espantajo"AspLeiz2.
v. txorimalo.
azpisarrera-100
TXORI TXIKI.
azpisarrerakoSense-100.1
a)Nombre de una moneda.
Lagun bakotxari txori-txiki bat joan-etorria. EtxabuKontu 197.
azpisarrerakoSense-100.2
b)"Haur hizkeran, zakila. Nun du umiak txori txikiya?"ZestErret.