OEH - Bilaketa

5802 emaitza gizon bilaketarentzat

Sarrera buruan (103)


Sarrera osoan (500)

Emaitza kopurua 500 elementura mugatua
Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
emazte.
tradizioa
Tr. De uso general en todas las épocas y dialectos. En DFrec hay 158 ejs. de emazte . En los dialectos occidentales significa sólo 'esposa', pero en los orientales, desde los primeros textos, se emplea significando tanto 'mujer' como 'esposa'. Desde la segunda mitad del s. XVIII se usa frecuentemente emazteki 'mujer', en algunos autores alto-navarros, bajo-navarros y labortanos; pero se puede afirmar que el uso de emazte como 'mujer' coexiste con el de emazteki . Lizarraga de Elcano emplea casi siempre emaste con el sdo. de 'esposa'; sólo en alguna rara ocasión lo usa con el de 'mujer' (para el que gralmente. usa emasteki ). Para una posible forma semazte en unas promesas matrimoniales de Huici de 1506 (arzen dut neure semazteren... ), v. FLV 1992, 56ss.
Onom.: Et uxor tua emazteona. (1189) Arzam 211.
sense-1
1. (gral.; Lcc, SP, Urt I 19, VP 23v, Lar, Añ, Lecl, Dv, H), emaste , mazte (AN-ulz, BN-baig, Ae). Ref.: A; VocPir 175; Iz Ulz 443; Etxba Eib; Holmer ApuntV; Echaide Nav 233.
Esposa. "Mujer, emaztea. Hijo, semea"(Voc. de Marineo Sículo, 1533). TAV 3.2.4. Tal vez la trad. "femme" de Volt, Arch, VocBN, Gèze, etc., se refiera a esta acepción. v. esposa.
Tr. De uso gral.
Ematen derauzut neure fedea / zuzaz berze emazterik ez egiteko. PromBeor 20. Nik, Diego de Zufia, ematen drauzut neure fedea zuri, Maria Migel, ez berze emazterik egiteko. PromZuf 150. Eta ematen diodala neure fedea, artzen dedala neuretzat eta neure emaztetzat. PromTo 151. Nork beria baiezila emazterik ez hunki. E 47. Orhoit zaitezte Lot-en emazteaz. Lç Lc 17, 32. Sara, andrea, Abrahamen emaztea. Lç Decl Mm 4v. Esan eutsaen nola emazteagaz joan zidin jardin batera. Lazarraga A 1143v. Ire etsaien emazte eukek ik adiskide. RS 234. Ene emastia[k] eskugibiletan pot egiten derautzu bai eta nihaurek ere. CartEsp 465. Nola gizon ezkonduak bethi ere baitu bere emaztea bere eskuko. Ax 359 (V 238). Domingo egik emazte, atzi lo, berak iratzar hiro. Saug 158. Adarrak iminiten badeutsaz emazteak. Mic 12v. Ene emaste maitea. SP Phil 125. Bazekien Santuak bere emazte onaren berri. Cb Eg III 345. Levitaren emaztea idoiztatua. Lg II 236. Etorri ze bere emástea Safira. LE in BOEanm 347. Bera, emaztia ta haurrak. Egiat 158. Onena izango da Jaunak erabakitzea emazte bakoitzak izan ditzala bi edo iru senar. AA II 227. Emazte leijala. Astar II 42. Jainkoak eskari au entzunik, emazteari agertu zitzaion, eta korrika joan zan, senarrari esatera. Lard 139. Bere alaba Jenobeba emazte eman zion. Arr GB 7. Giristino bat ona dut hartu / Nik emaztea hartzean. Elzb Po 196. Emaztea det osoro prestua. AB AmaE 408. Senatür aberats bat eta haren emaztia haur gabe beitziren. Ip Hil 100. Neure emazte maittea. Echta Jos 361. Nere senarrak zer suertia / ni emaztetzat artzian. Tx B I 71. Ene emaztea ezkondua bada eta ni ahantzia banu, semeeri galdatuko diozute nitaz orhoit direnez. JEtchep 62. Emaztea nunbait, goian, etxeko sukaldean. Erkiag BatB 91. Bere emaztearen eriotzak oso mindua utzi zuan. NEtx LBB 96. Han bizi niz ene emaztearekin. Etchebarne 130. Emazte eta seme-alabak / altzau eziñik begirik. Ayesta 103. Emazte gaixoa etxean larri basoko lanak nola egongo ote diran. BBarand 18.
sense-2
2. (L, BN, S, Ae, Sal, R; Volt 78, SP, Lar, Lecl, Arch VocGr, VocBN, Gèze, Dv, H), emaste (BN-mix), mazte (AN-erro, BN-baig, R-uzt) Ref.: VocPir 143; A (emazte, mazte); Lrq; ContR 505, 526; Iz R 294; Echaide Nav 232; EAEL 35 .
Mujer. " Emazte ohaidea, meretrix" SP. " Emazte txikia beti gazte (Sal, R)" A. v. emazteki, emakume. Tr. Gral. en septentrionales y navarros, tbn. se encuentra en algún guipuzcoano moderno como Anabitarte (Usauri 90).
--Ni naiz emazte andurra? --Bai, bai, puta andurra. (Pamplona, 1562). ReinEusk 52. Parabizuian nahi enuke emazterik ezpaliz. E 121. Zergatik fatigatzen duzue emazte haur? Mt 26, 10 (Ip, SalabBN, Samper, Hual emazte; Ur, Ur (V), Ol, Or, Ker, IBk, IBe emakume, He emasteki, Dv, Leon emazteki, Echn mazteki). Bedeikatua zara emazte guzien artean. Ber Doc 137v (v. tbn. El 6). Emaztetan eztabillan apheza, emazu saindutzat. Ax 362 (V 239). Emaztetako bekhatua izurriaren pare da. Ib. 398 (V 260). Gizon bizar peituti, eta emazte bizarzuti, ihes-egik nola kozuti. O Pr 193 (Mg PAb 172 emazte). Zein eder egiten duten, ala gizon, ala emaste Birjina hek. SP Phil 67. --Nork güziz behar dü jarraiki Birjina saintari? --Neskatilek eta emaztek, hura Emakümiaren ohoria delakoz. Bp II 95. Emazte alhargun haren semea. Lg I 350. Uholde jeneralean gizon eta emazte guzien artetik arka edo untzi batean salbatu ziren zortzi presunekin. Brtc 141. Emazten artean benedikatua. Monho 74. Artzentu guzíak, / gizón ta emastéak, / andi ta txipíak, / zar eta gastéak. LE Kop 123. Gauza hortan emazte dira gizon hanitz. Arch Fab 131. Mahometek agintzen zioten parabisu bat, emazte arrai eta ederrenez bethea. Hb Egia 82. Noizpeit izanen duk emazte bat zangoaz burua lehertuko darokana. Jnn SBi 33. Joan zeion aitziniala Kalbarioko bidian eta Jerüsalemeko emazte sainta zonbaitekin jarraiki zeion mendi thinialano. Ip Hil 162. Eskualdunak, izan dadien gizon ala emazte, badu halako herabe bat. JE Bur 100. Haren sahets-hezur batekin egin lehen emaztea. Zerb IxtS 9. Orai artean neskatxa zinen, / orai zira emaztia. Mattin 77. Emazte luzetto bat. Larre ArtzainE 220.
sense-3
3. (SP, Dv).
" Kurxeta emaztea, bourle de crochet" SP. "Porte qui reçoit l'agrafe ou crochet" Dv.
azpisarrera-1
EMAXTE (Forma con palat. expresiva).
Tenorea laitake, zerbait kargu dugun Eskualdunak atzar gaiten eta gure aisieria, zumekeria eta emaxte solasak beregisa utzirik [...]. Herr 28-11-1957, 4.
azpisarrera-2
EMAZTE-ALABA (Pl.). Esposa e hijas.
Berzen emazte alabak ez desira gaixtoki. E 49. Beltranen emazte-alabak. Etxde AlosT 84. Igande arratsaldeetako bake eguzkitsuan emazte-alabekin egiten zituen ibilaldiak. MEIG IX 97.
azpisarrera-3
EMAZTE-ATORRA. "(R), camisa de mujer" A.
azpisarrera-4
EMAZTE-HAUR (Pl.). Mujer e hijo(s).
Bizi beren etxetan emazte-haurrekin, atxik ohiko ohidurak. Lf ( in Zait Plat XVII ). Ene semia diat etxen / bere emazte-haurrekilan. Casve SGrazi 88.
azpisarrera-5
EMAZTE-BEHAR. "Novia (G)" A Apend. v. emaztegai.
azpisarrera-6
EMAZTE GABE. v. emaztegabe.
azpisarrera-7
EMAZTE GALDU. Ramera. v. emagaldu.
Publikanoak eta emaste galduak aintzinduko zaitzkizuela Jainkoaren Erresumarat. "Meretrices" . He Mt 21, 31 (SalabBN emazte galdiak). Zitunak emazte galduekin ondatuta. Or Lc 15, 30. Legeak zerrarazi ditu emazte galduen etxeak. Herr 21-7-1961 (ap. DRA ; la ref. es incorrecta).
azpisarrera-8
EMAZTE-JENDE ( -gende Sal, -gente R), EMAZTE-KENTE (S), (). "Emaztegende (Sal), emaztegente (R), emaztekente (S), mujerío" A. v. EMAZTEKI-JENDE.
azpisarrera-9
EMAZTE-GIZON. (BN-mix ap. A; Urt).
a) "Androgynus" Urt II 83. "Hombre afeminado" A. "Tienen un nombre despectivo para los hombres que queman demasiadas horas en casa, con abandono de las faenas del campo: emaxte gizon (Valcarlos)" Satr CEEN 1969, 197.
Gizona zen Jatsuko Johan eta segur batere ez emazte-gizona. "Efféminé". Ardoy SFran 64. "Jauna", dudarik gabe, bainan zoin emalditua: egiazko emazte-gizona, itxura guzien arabera. Ib. 229.
b) "(V-ger), mujer hombruna" A.
azpisarrera-10
EMAZTE JANDARMA. "No es bien vista la mujer que domina a su marido (emazte iandarma) (Valcarlos)" Satr CEEN 1969, 197.
azpisarrera-11
EMAZTE-SEMETXO (Pl.). Mujer e hijo(s).
Abizenaz ezingo dot / odol au itzi bizirik. / Ez dot jakingo iñoiz be emazte- / semetxuak zer diranik. Gand Elorri 91.
azpisarrera-12
EMAZTE TZAR. Mujerzuela, mujer de mala vida.
Salomon ere emazte tzar batzuek galdu zuten. Zerb IxtS 58. Nigarbide handi eta handiak ukhan ditu hamargarren mendeak, bereziki bi emazte tzarrek sudurra sartu zutelarik Aita Sainduaren hautuan. Ib. 103. Ez ote zuten ikusia emazte tzar baten etxean sartzen? "Femme de mauvaise vie" . Ardoy SFran 138.
azpisarrerakoSense-12.1
Mujer malvada.
Emazte tzarrak Peio burdin zirizko kaiola batean preso ezarri zuen. JEtchep 20 (se refiere a una bruja de un cuento).
azpisarrera-13
EMAZTE-URDIN. "(R-uzt), mala mujer, de mala lengua" A.
azpisarrera-14
EMAZTEZKO. Femenino.
Senharrák, halaber konbersa ezazue hekin diskretki emaztezko unzi frajilagoarekin bezala. "Féminin" . 1 Petr 3, 7 (TB untzi emagoki flakoago ). Emaztetto heiek eman ziren [...] elizako athen aitzinean. [...], ez da guti espantitzen ikhusteaz emaztezko guardia bitxi hori. Elsb Fram 72.
azpisarrera-15
SENAR-EMAZTE. v. senar.
emazte
<< ELIZ GIZON 0 / 0 ERREGE-GIZON >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
Library zlibrary project
z-library z-lib project
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper