OEH - Bilaketa

117 emaitza zaia bilaketarentzat

Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
larru.
tradizioa
Tr. La forma narru (documentada ya en un texto de 1516) es usada por los autores vizcaínos, por el alavés Lazarraga y por guipuzcoanos originarios de la zona occidental-meridional de este dialecto, como Iztueta, Arrue, Apaolaza, J.M. Barandiaran, T. Agirre o N. Etxaniz (aunque no por ej. Lardizabal). En DFrec hay 27 ejs. de larru, 1 de larrü y 14 de narru .
etimologikoa
Etim. Para las posibles explicaciones de la dualidad inicial l-/n- , v. FHV 325. No es sostenible su comparación con irl. lethar, gal. lledr, etc.
sense-1
1. (G-to-bet, AN, B, L, BN, S, Ae, Sal, R; Volt 68, SP, Deen II 138, Urt I 127, Ht VocGr 398 y 344, VP 53v, Lar, Añ (G), Arch VocGr , VocBN , Gèze, Dv, H, VocB ), narru (V, G-goi-azp-nav; Lcc, VP 64r, Lar, , Dv (V), H (V, G)) Ref.: VocPir 196; Bon-Ond 139; A (larru, narru); Lrq; Echaide Nav 151; Iz R 292, ArOñ (nárru), UrrAnz (narrúa), Als (narruba), Ulz , R 520; Etxba Eib (larrua, narrua); Holmer ApuntV ; EAEL 292; Elexp Berg (narru); Ibarra Dima (narrue); Gte Erd 143, 175 .
Piel; piel de animal arrancada y tratada (cuero, piel con pelo, etc.). "Pelleja" Lcc. "Curtir, larruak ondu, maneatu " Lar (tbn. Añ). "Cuero, piel" , "piel" Lar, Añ. " Larru gordin, peau verte. Larru ondua, aphaindua, peau, cuir qui a reçu une préparation" H. " Lárria, lárrea, la piel. Larru bat (R-uzt)" Iz R 292. "Ataun: [azal] "pertsonana", [narru] "animaliña" argitzen du" EAEL 292n. " Azala, 'piel', 'pellejo' litzateke, eta azala eta haragiaren artean dagoena, narrua " Elexp Berg. "Abrigo de pieles, pielezko abrigua. Abrigo de cuero, narruzko abrigua " Ib. En Etxba Eib se da larru como variante usada tbn., junto con narru, en Eibar, pero ningún otro testimonio de hablas vizcaínas de Guipúzcoa lo confirma. v. azal (2). Tr. De uso general, aunque relativamente menos frecuente al Sur. En algunos textos meridionales modernos parece que larru no se emplea con el significado de 'epidermis', para el que se usa azal; v. por ej. NEtx Antz 136: Narru koloreko azala , o Erkiag Arran 24s: Azala narru biurtu arte; cf. sin embargo ib. 138 arpegiko narrua [...] garbitu .
Galdua zure arpeiko narrua. (1516). TAV 3.3.1, 169. Zauri baninz larruian. E 191. Hara huna ebili izan dirade ardi eta ahunz larruz beztiturik. He 11, 37 (tbn. larruz (Ker n-) en las demás versiones). Prepuzioa da zirkonziditzean edekiten zen larru xapoa. Decl ã 5r. Narru biloxa. Cantabr 7. Zuk legez ditut nik narru zuriak. Lazarraga A17, 1187r. Ai, ai, ene narru zuri gazteak! Ib. B15, 1181v. Atorren baxen urrago narrua. RS 281. Larrutik edea. RIs 57. Larrua du khe belzaren kolore itsusiko. EZ Man I 98. Eskuetako larrua ere loditzen, gogortzen eta khaillutzen zaika. Ax 90 (V 61). Bekhatiaren larru zaharra utzirik. Tt Onsa 47. Bere korpitza larrü gogor eta bilhazü garratz batez estalirik. Bp II 114. Arpegiko narru ederrak pergaminoa dirudi. Acto 346. Soñeko garbi larrua estalzeko aski diranak. Mb IArg I 224. Maiz larrua ageri dabilan pobre eta mezprezatua. Brtc 207. Antxume-larruaréki. LE Kop 138. Neke da Etiopiako batek bere larru beltza [...] utzitzea. AA III 573. Larruan, haragian [...], muinetan su. Dh 163. Narru gordinen azpian / edo ondurikoen pean. Zav Fab, RIEV 1907, 531. Xilatüren zaitzie sarri / khorpitzeko larriak. Abraham. (ap. DRA) Zure burua ule ta narru bagarik. Ur MarIl 20. Hartz eder baten larrua. Gy 165. Zur puska bat, buru-aldetik larru illetsu batekin. Lard 168. Larrürik hobena da zilhar kolorekua. Ip Dial 99. Larruraino bustia. Laph 168.
( s. XX) Arpegiko narrua urratuko neuzkio. Echta Jos 183. Hortakotz dituzu Frantzia gaineko aberen larruak beherakoak baino kharioago [...]. Eta bizkitartean, larruz larru, Frantzia beherakoak nausi dira. EskLAlm 1911, 35. Danbor biribill aren larru-tartean. Mok 22. Ileak beltz bezain ugari larrua beltxaan. JE Ber 46. Narru billa juan eta narruturik etorri. Otx 38. Larru-puxka bat mozten zitzaien ta orduan yartzen zioten aurrari izena. Ir YKBiz 12n. Azkonaren larriarekin egiten dira "fourrure" delako lephoko eder hek. GaztAlm 1934, 50. (ap. DRA) Zakurrari lepogañeko larrutik eutsiz. TAg Uzt 102. Abelgorrien larru gazituak. EAEg 23-2-1937, 1135. Gerritik zerion narru-zizku batean. NEtx Antz 139. Luzaro musukatzen zuen haren bularreko larrua. Mde HaurB 62. Ez zitzaion masailleko larrurik mugitu. Ugalde Iltz 33. Muthiko beltxiño bat zen, larrua legun. JEtchep 98. Anka-azpian orduan narru lodia eginda egoten zan. And AUzta 106 (cf. infra LARRUA EGIN). Ingurutako larru guziak onek erosten baitzituan. TxGarm BordaB 123. Baña guazen lepo-narrutik oratuaz gaiari. Gerrika 273. Larruz bilduta zebilen. MEIG IX 103.

v. tbn. (Sólo para autores meridionales): VMg 39. Echag 74. It Fab 240. Izt C 188. Xe 314. Bv AsL 50. Urruz Urz 27. Iraola 45. Ag G 84. A Ardi 64. Arrantz 108. Inza Azalp 110. Tx B II 35. FIr 131. Ldi IL 125. Or Eus 20. Zait Sof 87. JAIraz Bizia 15. Etxde AlosT 22. Anab Poli 47. Txill Let 31. Arti MaldanB 207. Osk Kurl 102. Vill Jaink 50. MAtx Gazt 83. Ibiñ Virgil 114. Lab SuEm 174. Berron Kijote 196. BBarand 160. Ostolaiz 21. Narru: DurPl 80. Mg CO 112. Añ LoraS 146. Arr GB 66. AB AmaE 91. Azc PB 362. A BGuzur 118. Ag Kr 189. Kk Ab I 94. Lh Yol 17. Altuna 46. JMB ELG 46. Laux AB 29. Eguzk GizAuz 152. Bilbao IpuiB 177. Azurm HitzB 65. Ayesta 106. Insausti 38.
azpiadiera-1.1
" Larrua zartatzeko zorian duk, tu as la peau sur le point d'éclater (de trop engraissé)" H. Cf. LARRU BETEKO.
Guztiak bete zuten urdalla galanki, guztiak lasaitu zuten larrua ezin geiagoan. Ag G 55s. Tripan larrua jarri / zait iya etenian. Tx B 108. Mutil, ire lodien lodie! Narrua betean ago. Eguzk GizAuz 103. Larruain (larruaren) betean aunturik dago. (B). Inza NaEsZarr 2056.
azpiadiera-1.2
" Bere larruan eztagoke, il ne tient pas (d'impatience, de colère) dans sa peau" H.
Errabiaren handiz, larruaren barnean ezin egonean. Prop 1895, 210. Larruaren barnean eztauzkela, beharrietara doakotenean bascou itsusi hori. HU Aurp 214. Larruak ezin atxik. HU Eskual 21-2-1908, 1. Ez zagoken gehiago larruaren barnean [...] berri zerbeit jakin nahiz. Barb Leg 136.
azpiadiera-1.2.1
(De alegría).
Andra Josepa ezin kabitu zan bere larruan Patxi ala ikusita. Apaol 40. Bere larrubak eziñ / diyo kabitu. AzpPr 111. Ezin zituan narruak artu ango gizadiak [...], pozak urteteutsien begietatik. Ag Kr 218.
azpiadiera-1.3
Vida (hablando de perderla, salvarla, arriesgarla, etc.). " Larrua ezar nezake gezurra dioela " H.
Gazteak [...] lenago utziko du larrua bere bide okerrak baño. AA III 286. Behar da obrara pasatu? / Ez daiteke nehor aurki, / larrua da maithiegi. Gy 304. Naiz da burrukan itxi narrua. AB AmaE 443. Ere larrua maitatzen baduk, atera itzak amabi ontzako esandakoak. Apaol 100. Narruba jokatu gura daula. Kk Ab I 93. Larrua bera uzten ez ba-dut. Anab Usauri 123. Aren aldez larrua ere emango zukean pozik Balendinek. TAg Uzt 109. Xalbatek larrua salbatu. Etxde JJ 169. Bere narrua gorde naiago. Bilbao IpuiB 233. Narrua bertan utzi bearko ete dabe? Erkiag BatB 143. Narrua salbatzeko. Etxba Ibilt 461. Guk larrua salbatu nai genduan. AZink 58.
sense-2
2. Cubierta, funda.
Ohe tresna bat ihetza, eta bertze alde [...] ohe larru bat eta bururdi larru bat. (1769). SenperEus 74.
sense-3
3. "Peau, enveloppe des plantes, fruits, légumes" H. v. azal.
sense-4
4. "(L, BN, S), estampa de un animal" A.
sense-5
5. Bolsa de piel.
Idigixu idigi, narru ori, ikusi daigun urre ori. Kk Ab II 77.
sense-6
6. narru (V-gip). "Cara dura, cinismo. Arek lotsabagiak eukan arpegixa eta narrua!" Etxba Eib. "Ik daukak narrua ik" Elexp Berg. v. LARRU SENDO, LARRU BELTZ (b).
sense-7
7. Acto sexual. Cf. LARRUA JO.
Larruko orduetan ezta gauza politik. Arti MaldanB 208. Larruko laketa. Ib. 232. Sekulan larruik proatu gabea nitzela. (AN-gip). PPer FLV 1987, 189. Ez al lionake larru pittin bat emanen aspaldiko lagun zahar honi? Ib. 194.
azpisarrera-1
ANTXUME-LARRU. Pergamino.
Antziñako konkordia antxuma-larruan eskribituta dagoelako. And AUzta 39.
azpisarrera-2
BIZKAR-LARRU (Ae). "Impermeable rústico" A Apend y Aezk. Cf. bizkar-narru 'piel de la espalda' en Enb 179.
azpisarrera-3
HEZUR ETA LARRU. v. hezur.
azpisarrera-4
KATU-LARRU. v. katanarru.
azpisarrera-5
LARRUA HARTU. "Encorar las llagas, criar cuero" Lar.
azpisarrera-6
LARRUA BEROTU, LARRUA BERO-BERO EGIN. Dar una paliza. "Dar buenos azotes [...] narrua bero bero egin [...] (V-ple)" A EY III 251.
Erriko mutillik yasekuenai narrua ondo berotuta aurrez-aurre, danak makillekaz, eta batek biri. Kk Ab II 63.
azpisarrera-7
LARRUA EDEKI. Desollar.
Axeriari narrua edegi, baia azturak ez. RG B, 59. Ardi gajoari narrua ideki. Arr GB 65. Norbaiti larrua edeki eta larru hura lastoz bethetzea. Barb Sup 11.
azpisarrera-8
LARRUA EGIN. "Encorar las llagas, criar cuero" Lar.
Egiten zaiote larrua [zahartu direnei] , ardi zahar bati bezala. Hb Egia 62. Bertzalde larrua egin dute [gizon helduek] [...] eta gazte bati karramixka egin dezaken elhorri-xixtak ez diote heieri pereka baizik egiten. Lf ELit 335.
azpisarrera-9
LARRUA EMAN (V-gip, G-azp). "Narrua emon, hacer el amor la mujer, o más bien, "dejarse hacer el amor". Barriketia ta leunkerixia ugari baiña ez i jok narruik emoten" Elexp Berg.
Orain erakutsiko al lidanake xomorro txar hori? Entenditzen didan ez? Ez al lionake larru pittin bat emanen aspaldiko lagun zahar honi? PPer FLV 1987, 194.
azpisarrera-10
LARRUA ESKATU. "Solicitar sexualmente. Ordurarte dana ondo joan zuan baiña narrua eskatu notsanian belarrondokua" Elexp Berg.
azpisarrera-11
LARRU-AIRE. "(Lf), teint, couleur de la peau" Lh.
Beltzarana zen Diego, eta aski itsusia. Herioak hain larruaire ederra eman zion, non bere lagunek berek doi-doia baizik ez baitzezaketen ezagut. Laph 173.
azpisarrera-12
LARRUA JO.
azpisarrerakoSense-12.1
a) (n- V-gip, G-azp). Ref.: A Apend (narru-); Etxba Eib (narru-); Elexp Berg (narru-). Realizar el acto sexual. "Narrua joteko ezkondu ero pagau ein bia dala ziñuan lenguan batek etsitta" Elexp Berg.
Kalonjeak andreari larrua jotzen hasi zeraukan. Arti (ap. HErot 237 ). Larrua basatiki yotzen denen. PPer FLV 1987, 189. Larruik yo gabe. Ib. 189.
azpisarrerakoSense-12.2
b) "Narrua jo, tocar el tambor [...]. Kalerik kale narrua joten, Alkate jaunan pregoia irakorteko" Etxba Eib.
azpisarrera-13
LARRUA KENDU (Añ (G); narrua Lcc, VP 65r, Añ (V); l. gen R-is ap. Iz R 309). "Desollar" Lcc y Añ. "Despellejar" Añ.
Zirudien larrua / kentzen ziotela. It Fab 115. Larrua khenduz ezpada. Gy 77. Moruari larrua / oso kendu arte. Afrika 69. Ill da larrua kendu ziyoten / amak kazuelan jarri. Tx B I 75. Iltokira eroan eta narrua kenduko neutxien, eta gero okelia salgai ipiñi. Bilbao IpuiB 272.
v. tbn. Urruz Urz 30. Apaol 101. Zby RIEV 1908, 418. Noe 71. Anab Poli 30. Ibiñ Virgil 113. EZBB I 60. BBarand 44. Narrua k.: Arr EE 1885b, 473. Ag Kr 223. Echta Jos 234. Erkiag BatB 52.
azpisarrerakoSense-13.1
Criticar.
Urliari edo sandiari atximurka, goiko ta bekoai erruki gabe larrua kentzen. Ag G 162. Orregatikan ez diogu nai iñori kendu larrurik. Auspoa 111, 143. (ap. ELok 319)
azpisarrerakoSense-13.2
Arruinar, desplumar.
Joko-txirringaren aurrean alkarri nola narrua kenduko. TAg Uzt 183. Ondiño prest egoan baten bateri narrua kentzeko. Bilbao IpuiB 130.
azpisarrera-14
LARRUA KENTZE. Crítica, difamación.
Arrenak amaitu ondorean asten ziran lagun urkoai narrua kentzeak. Ag Kr 133.
azpisarrera-15
LARRUA KONPONDU. Dar una paliza.
Baña gaxuai berari bere / konpondu eutsen narrua. Enb 166.
azpisarrera-16
LARRU-ALOGATZAILE. "Alutarius" Urt I 551. v. LARRU-APAINTZAILE.
azpisarrera-17
LARRUAN (Tras gen.). En la piel (de), en la situación (de). "Eneukek ire narruan egon nai, no quisiera estar en tu pellejo" Elexp Berg.
Ez niken Gotzai aren larruan egon nai. Or QA 88. Jar zaitez ene larruan, Gaxuxa. Etxde JJ 75. Ikusi nai zinduket nire larruan. Ib. 143. Migel Permiñen narruan egon baziñien egon. Bilbao IpuiB 115. Nere larruan bizi baintz, ez uke ori esango. Ankapean, makilka, astaputz batzuk bezela, parregarri ibilli gaituzute, ta zokoratuak egon gerala, ala-zankua? Ataño TxanKan 13.
azpisarrera-18
LARRU-APAINDEGI (-ph- Dv y A; -aphaintegi H). "Tenería, taller de zurradores" A.
azpisarrera-19
LARRU-APAINDU (-ph- L, BN ap. A; Dv, H). "Corroyer le cuir" Dv. "Larru-aphaindu (L, BN), curtir el cuero" A. Tal vez deducido de ejs. del tipo larru apaintzen ari da, etc. Cf. Mb IArg I 351: Larruak apainzen dituen urliak.
Ostoen urina larru apaintzeko hauta du. JE Bur 85n.
azpisarrera-20
LARRU-APAINTZA (-ph- H). "Métier de corroyeur" H.
azpisarrera-21
LARRU-APAINTZAILE (BN-baig; -ph- L; SP, Urt, Dv, H; -(t)zale BN; Arch VocGr). Ref.: A; Satr VocP. Curtidor. "Alutarius, larru alogatzáillea, larru aphaintzaillea" Urt I 551.
Simon deitzen zen larru aphainzale batenean. Act 9, 43 (TB larru aphainzale; He, Dv zurratzaile, Ol, IBk, IBe larrugin, Ker narrugin). Larrü[a]paintzale eskele batek. Egiat 275 (275 larrü apaintzaliak). Larru-apaintzale baten semea. HU Aurp 77. Milafrangako larru-apaintzaleen taneriarat. Larre ArtzainE 66.
v. tbn. Lander RIEV 1911, 602.
azpisarrera-22
LARRU-ARGI, LARHARGI (S ap. Lrq; Foix). "Épiderme [...] clair" Foix (Lhande tbn. atribuye a éste tbn. larhagi, pero no lo hallamos). "Qui a le teint clair" Lrq.
azpisarrera-23
LARRU ARRAS, LARRU ARRASEAN.
azpisarrerakoSense-23.1
a) (Lar Sup, Hb). En contacto con la piel, sobre la piel. "Carnes (pegado a las), larru arras" Lar Sup. Cf. larru-arraseko.
Zerdazko gerriko bat, larru arras bethi ere erabil zenezala. Ax 57 (V 37). Larru arras zilizio bat [...] harturik. Ib. 481 (V 311). Gerriko bat, larru arrasean ezartzen duena. Laph 37 (Dv traduce: "mettre sur la peau nue").
azpisarrerakoSense-23.2
b) "Larruarrasa baizik ez izan, n'avoir que la peau toute nue" Hb.
azpisarrera-24
LARRU-ARTE. Piel.
Laster ikusi zuten, bere larru-arte leunetik beretik, gizon hura etzela edo-zein jende. Jnn SBi 91.
azpisarrera-25
LARRU ARTEAN (Lar, Hb). "(Entre) cuero y carne" Lar.
azpisarrera-26
LARRU ARTEKO. "Intercutáneo, larrartekoa, narrartekoa" Lar ( H). Corregido por Larramendi en Aq 1404: "Intercutáneo, larruartekoa, porque larrartekoa significa entre zarzales o zarzas".
azpisarrera-27
LARRU-HAS.
azpisarrerakoSense-27.1
a) (Estar, ir, etc.) desnudo. "Soineko arin hunekin ibiltzea, edo larruhas, bardin da" H.
Jesus ikhusten duzula billuzia eta larru-haso burrebuen eskuetan. He Gudu 136. Zangar-behereak zaia xaharraren azpitik larru-has. JE Ber 30. Harra bezala larru-has. Larz Bozak 84.
azpisarrerakoSense-27.2
b) (Precedido de posesivo). Desnudez.
Handi emaiten du, bere larru-hasean. Lf Murtuts 48.
azpisarrera-28
LARRU-HASTU (H). Desnudar(se).
azpisarrerakoSense-28.1
Despojar.
Larruhastuak gaitu [herrak] gure izaitetan. Herr 16-6-1966, 4.
azpisarrera-29
LARRU-ATERPE. "Narru-aterpia, tienda, tabernáculo" Etxba Eib.
azpisarrera-30
LARRU-AZAL (G-goi ap. EAEL 292 ). Piel (hablando de personas).
Gelditutzen da [odola] larru-azalaren azpian. Aran-Bago ManMed 261. Aspaldi onetan larru-azalik / etzaio asko guritu. Tx B I 62. Neska mutillei biurtu zaie / larru-azala berera. Or Eus 315. Mediumaren larru-azaleko mintz zatitxo bat. Mde Pr 333. Negala edo larru azaleko gaitz bitxi zerbaitez joa. Larre ArtzainE 67. Mintzatzeak [...] larru-azaleko koloreak baino gehiago batzen eta bereizten gaitu. MIH 386n.
v. tbn. Zait Sof 168. AZink 87. En DFrec hay 4 ejs. de larruazal.
azpisarrera-31
LARRU-AZALPEKO. Subcutáneo.
Bi pikura motaren egiteko, hauk baitziren larru-axalpekoa (sous-cutané) eta ginarribarnekoa (intramusculaire) . Larre ArtzainE 161.
azpisarrera-32
LARRU-BAHE (AN-araq). Cedazo de cuero para trigo. "Larrubaia" Satr VocP (s.v. baia).
azpisarrera-33
LARRU-BELTZ, LARBELTZ.
azpisarrerakoSense-33.1
a) (H), LARBELTZ (Foix). De piel negra; de piel oscura. "Teint noir" H. "Épiderme [...] noir" Foix.
Berrogoira urte edo gutixago biek; larru beltz, sorbalda zabal, beso lodi... HU Zez 203. Larru-beltz, aragi-zuri, gozo-gozoa [arraina] . A Ardi 3. Esklabo larru beltzek. Mde HaurB 65.
azpisarrerakoSense-33.2
b) (narru V-gip ap. Elexp Berg). Cara dura, desvergüenza. "Baiña orrek narru beltza euki, tta ezek inporta ez" Elexp Berg.
azpisarrera-34
LARRU BETEKO. Grande.
Neretzako lan gaitza dela [...] Nikolas Ormaetxea larru beteko gizona zela esaten ari beharra. PPer FLV 1992, 230.
azpisarrera-35
LARRU BIKO AURPEGI. Cara dura, devergüenza.
Mari lotsagabe, zelan zatoz zeu Arranondora, gugaitik esan dozuezanak esanda gero? [...]. Narrubiko arpegia daukazue zuek. Ag Kr 170.
azpisarrera-36
LARRU-BILTOKI. Almacén de pieles.
Larru-ola eta larru-biltoki jabe guziak. EAEg 24-11-1936, 376.
azpisarrera-37
LARRU-BIZI. Desnudo.
Itzatutako oñetakoekin salto egin zenezake lasaiki bere sabel larrubizian. Anab Usauri 75.
azpisarrerakoSense-37.1
(Uso pred.). v. LARRU-BIZIRIK.
Gerritik gora larru-bizi zegoala. Anab Aprika 31.
azpisarrera-38
LARRU-BIZIRIK (AN-gip ap. Garbiz Lezo 48; larrubixik G-bet). (Estar, etc.) desnudo, en cueros.
Larru-bizirik murgildu, arrikatza atera ta saldu egiten zuan. Anab Poli 14. Gaur, suangillen gisa, erdi larru bizirik, or zeudek, izerdi-koipetsu, eguzki berotan kiskaltzen. Ataño TxanKan 115.
azpisarrera-39
LARRU-DENDARI. Peletero.
Narru-dendari zapataria / da gaur Iauna ta Don Krispin. Azc PB 362.
azpisarrera-40
LARRU-EDEKITZAILE. Despellejador.
Zapuari larru edekitzallea <edequi yallea>. "Quitadora del pellejo a los sapos" . (Lesaca, 1626). ReinEusk 135.
azpisarrera-41
LARRU-EGITE. Tipo de piel.
Idurituko zitzaidala nere eskualdetako haur batzuekin nintzala, bertzelako larru-egiterik izatu balute. Prop 1905, 281.
azpisarrera-42
LARRU-ERATSI. Despellejado.
Larru-eratsia, larrutua zetzan gizon ori. A Ardi 131.
azpisarrera-43
LARRU-ERRE. "(G-to), ganado cosquilloso" A.
azpisarrera-44
LARRU-HERTSI. Escrupuloso.
Esta izan bear ain larru-ertxi, au zer da inport? Bertzeek ere iteunte. (263). LE-Ir.
azpisarrera-45
LARRU ETA HEZUR v. HEZUR ETA LARRU.
azpisarrerakoSense-45.1
a) Piel y huesos.
Beste zazpi [bei] igar-itsusiak eta larru ta ezur baizik etziranak. Mb IArg I 392.
azpiadiera-1.1
"Narru ta azurrretan geldittu, quedarse en los huesos. Narru ta azurretan geldittu da gizajua, iru illabeteko gaixuakin" Etxba Eib.
azpisarrerakoSense-45.2
b) (Estar) en los huesos.
Auek ere, larru ta ezur daude. Ibiñ Virgil 40.
azpisarrera-46
LARRU-FIN. De piel fina.
Gazte larru fina / kolorez arina. Bordel 108.
azpisarrera-47
LARRU GOGOR (Añ (G), narru Añ (V)). Callo. v. largor.
azpisarrera-48
LARRU GOGORTU (Añ (G)). Callo.
azpisarrera-49
LARRU-GORRI.
azpisarrerakoSense-49.1
a) (AN-araq ap. Satr VocP; vEys (G), H; narrugorri V-gip ap. Elexp Berg; vEys (V)). (Estar, etc.) desnudo. "Utzi zuten larrugorri" H. "Narrugorri jarri erain josten" Elexp Berg.
Atzi dute, ta larru-gorri, / eman ere eultzi epela. Or Eus 160. Gudari garaituen antzera, larrugorri ta burumotz gelditu dira soroan arto-kertenak. TAg Uzt 291. Munduaren azkeneko bazterrean larrugorri jarrita. Etxde JJ 68. Biok, gizona ta emakumea, larrugorri ziran. Ol Gen 2, 25 (BiblE larrugorri; Ur larrugorrian ). Iztar, bizkar eta bular aldea ere arenbatean narrugorri erakutsiaz. Erkiag Arran 25. Golda ezak larrugorri. Ibiñ Virgil 75s. En DFrec hay 6 ejs. de larrugorri.
azpiadiera-1.1
(Como adj. pleno). Desnudo; pelado, desprovisto de vegetación.
Mendiaren zintzur larrugorriak. TAg Uzt 90. Txori narrugorriak. Erkiag Arran 177. Kalibetar larrugorriek. Ibiñ Virgil 70. Mendi larru-gorri bizi artan. Alkain 52.
azpisarrerakoSense-49.2
b) Estado de desnudez.
Erantzi zan bere soñeko arropaz larru-gorriraño. Bv AsL 48.
azpisarrerakoSense-49.3
c) De piel roja.
Xiruli, / xirula, / marrubia larru gorri, / soinean eder xingola. Ox 132.
azpiadiera-3.1
(Uso sust.). Pielroja.
USA-n bertan be, narru-gorriak esaten dautsen indioak. EgutAr 1-22-1939 (sic, ap. DRA ).
azpisarrerakoSense-49.4
d) Cuerpo desnudo; piel desnuda.
Bere gorputza arraintzale sare bategaz narru gorrijaren ganian baturik aurkeztu zan. Otx 41. Jantzian berdin [etzeukateken kutizirik], jaietarako ezik, bein larru gorria estali ezkero. Ataño TxanKan 200.
azpisarrera-50
LARRU GORRIAN.
azpisarrerakoSense-50.1
a) (G, AN-gip-larr-5vill-ulz, B; Lar, Añ (G); narru g. V; Lar). Ref.: A (larru gorrian, gorri, narrugorrian); Echaide Nav 254; Iz ArOñ (nárru); Etxba Eib y Elexp Berg (narru-); Gte Erd 209.
En cueros, (estar, etc.) desnudo; (fig.) despojado, sin nada; al desnudo, al descubierto. "(En carnes) vivas", "(en) poreta" Lar. "(En) cueros" Lar y Añ. "En cueros (pop.)" A. "Narrugorrixan eitten da onduen lo" Elexp Berg. v. LARRU GORRITAN.
Tr. Al Norte sólo se encuentra algún ej. moderno.
Portalepean omen zeagok / aurtxoa narru-gorrian. (>1705). GavonC Egan 1956 (5-6), 27. Narru gorrian dagoana janzitzea. Iraz 34. Guziak jaiotzen dira larru gorrian. Mb IArg I 203. Larru-gorrian ibilliagatik etziran batere lotsatzen. Ub 6. Ekusten du norbaitek kaleetan larrugorrian. AA III 375. Narru gorrijan eta zer jan, zer janzi, nun bizi eztaukala. Astar II 34. Noiz [...] larrugorrian [ikusi zindugun] eta janzi? Lard 435. Zeuden berriz biak larrugorrian. Ur Gen 2, 25 (Urt builluz-gorri, Dv buluz-gorririk, Ol, BiblE larrugorri, Ker billoizik, Bibl buluz-gorri ). Goseak txuti eziñ egonik, / erdiak larru gorrian. Otag ( in FrantzesB II 131 ). Iru gizon erdi larrugorrian. Apaol 57. Ikusirik [San Martiñek] egun baten eskale bat larru gorrian. Ag Serm 103. Billos narru gorrijan / dollorki jarri darua [neguak izadia] . Enb 139. Gizaseme makur ura nolakoa zan larrugorrian ikusi-ezkero. Ldi IL 49. Neskatxaren bizkarra larru gorrin. JAIraz Bizia 46. Zure semea plazarat agertu da larru gorrian. Larz Bozak 84. Gezur oiek larru gorrian jartzen saiatu. Vill Jaink 75. Narru-gorrian dagoan txoria. Erkiag BatB 192. Gerritik gora larru-gorrian. Berron Kijote 57. Larru gorrian bizi gaituk geroztik. Etxabu Kontu 32. Munduan barrena jantzirik nahiz larrugorrian dabiltzan gizon-emakumerik gehienak. MEIG I 238.
v. tbn. Cb Bast 34. Echag 54. It Fab 219. Ud 116. Zab Gabon 43. Bv AsL 154. Urruz Urz 43. EusJok 104. Muj PAm 66. Tx B I 262. Or Mi 125. Izeta DirG 55. Uzt Sas 332. EZBB I 53. Narru g.:EL2 219. Arr GB 59. AB AmaE 170. Balad 238 (G-azp). TAg Uzt 99. Bilbao IpuiB 146. Vill Jaink 180.
azpiadiera-1.1
Larru gorri-gorrian ipintzen zutela. Lard 454.
azpiadiera-1.2
(Precedido de gen.). En su (mi, etc.) desnudez.
Begiak higuinez bazkatzen zituen andre gazteari begira bere larrugorrian. Mde HaurB 37.
azpisarrerakoSense-50.2
b) Sin piel, (estar) despellejado, en carne viva.
Sagua, aurretiaz il eta narru gorrian gatz emonda jarria. Erkiag BatB 25. [Erramulariak] esku ta ipurdiak narru gorrian eukezala. Etxabu Kontu 156.
azpisarrera-51
LARRU-GORRIKO.
azpisarrerakoSense-51.1
a) (Adj.). Desnudo. "Narru-gorrikoa, desnudo" VP 65r (54r larru-gorrikoa).
Larrugorrikoa estalzea. CatOiq 525. Belaun-buru larrugorrikoa aurrera zebala. Izt C 252. Apaizak larrugorriko natua ikusi egingo dio. Ol Lev 13, 3 (Ur, Dv larruan, Bibl larruazaleko ).
azpiadiera-1.1
Ezpata narrugorrikoakin deadarka. Izt C 364. Ez dala egi biziko / Jaunan Ebanjelixua / letra uts narru-gorriko / berbeta azaletikua. Etxba Ibilt 279.
azpisarrerakoSense-51.2
b) (Sust.). Moneda (de dos, cinco o diez céntimos).
Amen ere moneda / gure errikua, / eztago besterikan / narru gorrikua. Auspoa 95-96, 16.
azpisarrera-52
LARRU GORRIRIK. En cueros. "Larrugorririk dabil (G-azp)" Gte Erd 136.
Larru gorririk irauliz intzetan. Or Eus 285. [Ume] batzuk oñutsik, erdi larrugorririk besteak. Ataño TxanKan 189. Ta lotsagarri gona motzekin / iztarrak erakustea... / Zer nai dezute: danak kenduta / larru-gorririk astea? MMant 47.
azpisarrerakoSense-52.1
Sin árboles.
Mendigain larru-gorririk dagoan ontan geldirik egotea. Alkain 147.
azpisarrera-53
LARRU GORRITAN (AN-5vill ap. Echaide Nav 254; H). En cueros; (fig.) despojado, sin nada. "Larrugorritan da, il est à la dernière misère" H. v. LARRU GORRIAN.
Lekunberriko andrea larru gorritan. Or SCruz 81. Eguzki galdatan narru-gorrittan egon. Otx 160. Iakintzaren sail geientsuenetan euskera larru gorritan ageri zaigu. Zait Plat 120. Misterio beltz hori biluztera edo, nahiago badu, larru gorritan ipintzera. MIH 217.
v. tbn. Osk Kurl 162. Erkiag Arran 57 (narru).
azpisarrera-54
LARRU GORRIZKO. Desnudo.
Aren larru gorrizko soñeko gabeak zure galak ta erakeriak [kondenatzen ditu] . Cb Eg II 191. Aur negarti larrugorrizkoak artzen ditu. Or Mi 78.
azpisarrera-55
LARRU GUXITAN. "Narru-guxi, en cueros. Zaragozako eliza bete-betean, narru guxitan gizona sartu" Gketx Loiola. No está claro si guxi es forma palatalizada de guzi (pero lo que es usual en Azpeitia ez guzti) o está por gutxi.
azpisarrera-56
LARRU-ILE. Piel y pelo (de un animal).
Arzaiak bere onagatik egiten ditu bere arzanzako gauzak; egiten ditu alabaña ardiaren esneagatik, ardiaren larru-illeagatik eta beraren odol-aragiagatik. Mb IArg I 311. Ahariari berari, larru-illea legortzen ari zaio. Ibiñ Virgil 40.
azpisarrera-57
LARRU-HIZTI. Dermatología.
Larru-iztia ta pantzeriztia. "Dermatología y Sifilografía" . EAEg 22-11-1936, 363.
azpisarrera-58
LARRU-KOLORATU. Piel roja, indio.
Orai artio, larru koloratu gizonak ez zituan libro, larru zurien ostatuetan. Larz Iru 64.
azpisarrera-59
LARRU-LANTEGI. "Tannerie" T-L.
azpisarrera-60
LARRU LATZ (SP). Callo. Cf. larlatz.
azpisarrera-61
LARRU-LAZO (L, BN-baig, R ap. A), LAR-LAZO (Sal ap. A). "Negligente, descuidado" A.
Billatzen dana idoroko: larrulazoz, ostera, iges egiñen. Zait Sof 60.
azpisarrera-62
LARRU-LEUN, LARLEIN (S). Ref.: A (lar-leiñ); Lrq (larleñ). "Persona de cutis fina" A. "Hati gizun larleña, zü!" Lrq.
Muttur, larru leguna, / Uztaritzen dagona. Ox 107. Larru legun eta zuri, / bulhar samur, sabel guri, / nire neska Oianone. Mde Po 95.
azpisarrera-63
LARRU LIRINDU. Pergamino.
Gure Erri zarraren kondairagillea [K. Etxegaray], / larru lerinduen irakurzalea. Erkiag Egan 1951 (2), 12.
azpisarrera-64
LARRU-MANEAKINTZA. "Métier de corroyeur" H.
azpisarrera-65
LARRU-MANEATEGI. "Peletería, larru manetegia" Lar.
azpisarrera-66
LARRU-MANEATU. "Corroyer" H. Tal vez por larrua maneatu; cf. supra LARRU-APAINDU.
azpisarrera-67
LARRU-MANEATZAILE. "Tanneur, corroyeur" H.
azpisarrera-68
LARRU-MANTA. "(AN; msOch), gutifarra" A.
azpisarrera-69
LARRU-MANTZIA (-nz- Lar A). Pila de curtidor. "Noque" Lar.
azpisarrera-70
LARRU-MEHE.
azpisarrerakoSense-70.1
a) (H; larrume Lar, H). "Tafilete, cuero bruñido, lustroso" Lar.
azpiadiera-1.1
(H; larrume Lar, H). "Pellica de cama, larrume oekoa, larrumezko oiestalkia" Lar.
azpiadiera-1.2
Pergamino.
Larru meezko yatorri-agiria erakusten baño arrokiago. Ldi IL 104.
azpisarrerakoSense-70.2
b) LARRU-MEHE. De piel fina.
Arrai buru-andi, agin-zorrotz, larru-mea. (AN-gip). A Morf 584.
azpiadiera-2.1
"Mahats larru mehea, raisin à peau mince" H.
azpisarrera-71
LARRU MEHETXO (larrumetxo Lar Lcq 39). "Película" Lar. "Epidermis" Lcq.
azpisarrera-72
LARRU-MINTZ. v. larmintz.
azpisarrera-73
LARRU-MORROI. Hombre casado con la propietaria de un caserío. "Zenbait kasutan, ordie, emakumie bea izete huan maiorazko, eta ondorioz, maiorazko etzien gizon hoientzat emakume hoietako batekin ezkontzie kolpe segurue izete huan. Alde hortatik, andraetxea ezkontze zan gizona, narru-morroi huake" (G-azp, comunicación personal). Cf. LARRUA JO.
azpisarrera-74
LARRU-MUTIRI (-mitiri Sal, -mittiri R-uzt ap. A). "Persona de cutis fina" A.
azpisarrera-75
LARRU-NEGOZIANT. Tratante de pieles.
Larru-negoziant bati saldu zioten bertan / hartz eder baten larrua. Gy 165.
azpisarrera-76
LARRU-OLA.
azpisarrerakoSense-76.1
a) (narrola Lar). "Tenería" Lar.
Larru-ola eta larru-biltoki jabe guziak. EAEg 24-11-1936, 376. Polito polito batu eta tolestu eban, narru-olaetara bialtzeko gertu ipiñiaz. Erkiag BatB 56.
azpisarrerakoSense-76.2
b) (-lh- Dv A). "Tente couverte de peaux" Dv.
azpisarrera-77
LARRU-HOLTZ. "Narru-oltz (V-m), sesin-narrua untzez josita legortzeko zutiko oltza zabal aundia" Urkia EEs 1930, 28.
azpisarrera-78
LARRU-ONDU. "Tanner, corroyer" H. Tal vez por larrua ondu.
azpisarrera-79
LARRU-ONTZAILE (H; -tzale H). Curtidor.
Simon zeritzan larru-ontzalle edo kurtidore baten etxera. Lard 497. Larru-ontzalle arlote beartsu batek. EgutTo 9-2-1919 (ap. DRA ). Ots aundiko larru-ontzaille ta arrai-gazitzaille batzuk. Mok 5. Larru-ontzalleak irabazten zutena. EAEg 15-2-1937, 1069.
azpisarrera-80
LARRU-ONTZE. "Art, métier de corroyeur" H.
azpisarrera-81
LARRU-ORATU. "Narru-oratua (V-ger), reuma del ganado" A.
azpisarrera-82
LARRU-HORI. De piel amarillenta.
Gizon mehats larru hori bat. Ardoy SFran 200.
azpisarrera-83
LARRU OSO. "Larru osoa, peau entière, avec son poil" H.
azpisarrera-84
LARRU-PAPER. Pergamino.
Lurpean edo eztakit nun larru-paper zaar batzuk bilatu ditula. Ldi IL 163.
azpisarrera-85
LARRUPE. v. larrupe.
azpisarrera-86
LARRU-SALTZAILE (H, T-L). "Marchand de peaux, de cuirs, de fourrures" H. "Fourreur" T-L.
Larru salzaliari / hitzeman zuten / hartz larru bat zeiotela salduren. Arch Fab 177.
azpisarrera-87
LARRU-SARI. "(S), allocation de guerre pour un mari, un fils, etc." Lh.
azpisarrera-88
LARRU SENDO. a) "Narru sendua euki, tener muchísima cara, pocos escrúpulos. Politiko geixenak narru sendua dauke" Elexp Berg. b) LARRU-SENDO. "Caradura. Narrusendo zittal bat egon zan Elgetan mediku" Elexp Berg.
azpisarrera-89
LARRU SOIL (Lar, H). "Pelada, piel de carnero sin lana" Lar.
azpisarrera-90
LARRU-SUIL. "Situlus barbatus, [...] ur ekhartzeko pegarra, larru suillha, larruzko suillha" Urt III 266.
azpisarrera-91
LARRUTAN. "Narrutan, haciendo el amor, follando. Narrutan jiarduen jente guztian aurrian" Elexp Berg.
Eta larrutan / eta lanean / ari nauk. Arti (ap. HErot 238). Narrutan ibiltzen gaituk ahal dugunean. (G-goi). HErot 269.
azpisarrera-92
LARRUTAN EGIN.
" Narrutan in, sexu harremanak izan. Koitoa gauzatu, larrua jo" ZestErret .
Ezkontzea ez da narrutan egin eta libre. (G-goi). HErot 269.
azpisarrera-93
LARRUTARA. A realizar el acto sexual. "Len asko Bilbora joate zan narrutara" Elexp Berg (s.v. narruta).
azpisarrera-94
LARRUTIK (V-gip, AN-larr; narrutik V-gip, G-azp). Ref.: Etxba Eib (larrutik, narrutik); Inza NaEsZarr 245; Elexp Berg (narrutik); Gte Erd 249; ZestErret (narrutik).
(Pagar, cobrar, vender, etc.) caro; (fig.) (pagar) caro, (costar) caro, etc. "Larrutik atara biarko detsazu zorra" Etxba Eib. "Narrutik kobrau dosku bazkaixa" Elexp Berg. "Narrutik pagauta ekarri giñuzen angulak" Ib.

Troiara ziren [greziarrak] , eta ongi larrutik gostarik hartaz gozatu ziren. ES 195. Norbeitek behar zuela / larrutik pagatu. Bordel 173. Oiek [frantzesak] ateratzea / gure erreiñuti / kosta bear zaigula / uste det larruti. Xe 225. Zumo gozua [...] eran nai duenak pagatu biarko duela larrutik. Iraola 58. Gaizto batzuengatik majiña batek / nozitu degu larruti. Auspoa 131, 59. (ap. ELok 336) Ai, pekatuan erortzen danak / larrutik pagatutzen du. Tx B I 35. Billaukeri abek erakarri dituzten kalte ikaragarriak, beroien egilleen ogasunak larrutik ordaindu ditzatela. EAEg 7-11-1936, 237. Ara baoa, larrutik ordaindu bearko duk. Zait Sof 167. Gaur ez da ezer egiten debalde. Narrutik pagatu bear da, eta nola pagatu! EgutAr 9-4-1960 (ap. DRA ). Gero larrutik pagatzen zuten [kontrabandixtak] . Uzt Sas 178. Larrutik pagatuko dik orain. (AN-larr). Inza NaEsZarr 245. Aien aurrean jartzen ziran xoxo-birigarroak, larrutik pagatzen ziteken. Ataño TxanKan 209. Larrutik ederki pagatu bearko genduan guda zikiña sortu zan. AZink 55.
v. tbn. Imaz in FrantzesB II 143. Lek EunD 51. Basarri 113. Ataño TxanKan 72. PPer Harrip 120.
azpisarrera-95
LARRU-URDIN. De piel azul.
Ezkon-sari ba dukek zorri larru-urdiña. Or Eus 38.
azpisarrera-96
LARRU HUTS. Desnudez.
Zure buluztasuna eta larru hutsa, lotsa handitan ikusi. Dv LEd 91.
azpisarrera-97
LARRU HUTSEAN. En cueros. "Larru hutsean ezarri dute, on l'a mis tout nu" Dv s.v. huts. "Narru utsian jarri zaun plaza erdixan" Elexp Berg s.v. uts.
Larga oi dituztela larru utsean ta gorrian berak ederki janzitzeko. VMg 5.
azpisarrera-98
LARRU-XAFLA. Tira, trozo de cuero.
Gero, min-tokiaren gainean lotarazten dute haren beteko larru xafla bat. JE Med 139.
azpisarrera-99
LARRU-XAKU. "(Eskual), sac de cuir" Lh.
azpisarrera-100
LARRU XEHE (H), LARRUTXE (Lar H). "Película" Lar.
azpisarrera-101
LARRU-XIMUR. De piel arrugada.
Sokrate begi-gorria, larru-ximur, lepo ta zango-lodi, ortz-luze, ezur-aundi hura. Zait Plat 99.
azpisarrera-102
LARRU-ZAIL. De piel áspera.
Larru-zail zan atsoa. Or Eus 158.
azpisarrera-103
LARRU-ZATAL. "Narrú-zatala, el pedazo de cuero" Iz ArOñ (s.v. satálak).
azpisarrera-104
LARRU-ZERRENDA (Lar, Hb, H; xerrenda O-SP 222 A). "Lais [= laisse] de cuir" O-SP. "Turdiga, tira larga del pellejo de buey de un pie de ancho, de que se hacen las abarcas" Lar.
azpisarrerakoSense-104.1
Filacteria.
Larru-xerrenda zabalak eta soñeko-lits luzeak dituzte. (Mt 23, 5). Ir YKBiz 398s (Ker narru-zerrenda; Dv larruzko xerrenda;filakterioak, He bergamio xerrendak, Ur (G) larru gerrikoak, Ip pergamü hediak, Ol larrutx aundiak, Leon lege-xerrendak, IBk uhal-zirrinda luzeak ).
azpisarrera-105
LARRUZKO (Urt, VP, Lar, Dv, H; narruzko V-gip ap. Elexp Berg; Lcc, Lar). De piel; de cuero. "Correa de cuero, narruzko korreoa" Lcc. "Aluta, [...] larrúzko moltsa, larrúzko maléta", "alutae, larrúzko zapátak" Urt I 551. "Bota larruzkoa, odre" VP 11r. "Coracha, larruzko, narruzko zorroa" Lar. "Etxian eitte giñuzen abarka narruzkuak" Elexp Berg.
Eta larruzko gerrikoa bere gerrunzean inguru. Mt 3, 4 (He, TB, Dv, Ur, Ip, IBk larruzko, Ur (V), Ker narruzko; Ol larru-ugel ). Larruzko gerriko bat. Lg I 364. Soldaduentzat larruzko estalpeak egiten. Lard 514. Narruzko oiñetako zoru-lodiak. A BGuzur 114. Kautxuzko edo larruzko mapulisa. JE Bur 114. Larruzko zer asko egiten zuten [lantegian] . FIr 131. Narruzko zizkuba. Otx 97. Larruzko lepokoan. Mde Pr 103. Amarentzako larruzko boltsa dotorea. TxGarm BordaB 113. Bota eustan leiotik narruzko poltsa txiki bat. Gerrika 27. Izaiten ginuen bigarren zakuñoa ere, hau beti oihalezkoa eta ez larruzkoa. Larre ArtzainE 13.
v. tbn. Bv AsL 57. Iraola 21. Ag G 95. Tx B II 128. Ir YKBiz 39. Or Eus 12n. TAg Uzt 6. Izeta DirG 66. Osk Kurl 50. Larz Iru 14. Berron Kijote 164. BBarand 13. Narruzko: Apaol 39. Azc PB 53. Ag Kr 87. Lh Yol 32. Altuna 67. Kk Ab II 16. Erkiag BatB 28. Azurm HitzB 42. Insausti 38.
azpisarrerakoSense-105.1
Abere-larruzko soñeko batzuekin. Lard 5. Azienda-larruzko arropatik. Jnn SBi 86. Simankasen edo Iruñan gordeak dauzkaten ardi narruzko idazki edo gutunak. Lh Yol 32. Aker-larruzko toxa. Or Mi 57. Ardinarruzko jazkaiak. JMB ELG 46. Ganbelu-larruzko txaboletan. Anab Aprika 86. Zezen-larruzko auspoekin aizea artu ta eman ari dira. Ibiñ Virgil 111. Ardi-larruzko abarka aundi batzuk. Ataño TxanKan 44.
azpisarrera-106
LARRU-ZOPITA (narru-zopitta V-gip ap. Elexp Berg). Trozo de cuero que se utiliza para remendar. "Narru-zopitta bat ipintzia ta..." Elexp Berg.
azpisarrera-107
LARRU-ZURI, LARRU-XURI, LARXURI. De piel blanca.
Ugatz gogor, lar-xuri, / leunez balus' iduri. 'Ses seins fermes, à la peau blanche' . O Po 37. Jaun larru-xuriak. Balad 133. Jaun larru zuria. Bordel 95. Bilho holli, larrü xuri eta begi ñabarra [umen düzü agota] . ChantP 174. Bata larruzuri, illegorri, bestea beltxeran. Or QA 45.
azpisarrerakoSense-107.1
De raza blanca.
Larru zurien ostatuetan. Larz Iru 64.
azpisarrerakoSense-107.2
" Haritz larru zuria, chêne à écorce blanche" H.
azpisarrera-108
LLARRU (Forma con palat. expresiva). Membrana (de un insecto).
Martiñarra zartu duk eta llarruak autsiak ditik. Or Mi 7.
larru
<< lanzai 0 / 0 lehendakari >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
Library zlibrary project
z-library z-lib project
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper