OEH - Bilaketa

117 emaitza zaia bilaketarentzat

Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
eralki.
tradizioa
Tr. Propio de la tradición meridional, se documenta en los textos desde mediados del s. XVIII. Hasta el s. XX, eralki es la forma empleada por los guipuzcoanos y eralgi por los vizcaínos; en los alto-navarros (Mendiburu, Lizarraga de Elcano y tbn. en alguna ocasión Orixe) aparece iralki . A partir de principios del s. XX, y especialmente en su segunda mitad, el uso de eralgi (aunque casi exclusivamente en su acepción de 'gastar', originalmente vizcaína) se extiende a autores guipuzcoanos. Hay además la forma eaulki en T. Agirre. En DFrec hay 3 formas de eralgi y una de eralki . La forma del sust. vbal. suele ser eralkitze o eralgite, aunque encontramos la forma ealten en BasoM .
sense-1
I. (Vb.).
azpiadiera-1.1
1. (G; Lar, ), eralgi (V; , H), eraulki (G-goi-azp), eraulkitu (G-azp), eaulki, idalki (AN-5vill, B), iralki (AN-gip-5vill, B; SP (sin trad.)), iraulki (AN-larr, L; Dv), iralgi (V-gip; H), ialki ( y- G-nav) Ref.: A (eralgi, eralki, eraulki , idalki, iralki, iraulki); Etxba Eib (eralgi, iralgi); Asp Leiz2 (iraulki); Iz ArOñ (erálgi), UrrAnz (eraulkittu, iriña), Als (yalki); Elexp Berg (eralgi).
Cerner, tamizar (sentidos prop. y fig.). " Iralgi biar izaten da galbaixan arto-uruna " Etxba Eib. " Erálgitteko [...] uruna erálteko " Iz ArOñ. Harriet da la forma eraialgi (que parece facticia) de la cual hace derivar eralgi, eralki y eragalki (?); añade además eraulki y eaulki, sin precisar en qué acepciones se dan estas variantes; s.v. iralgitzea cita (erróneamente) a Iturriaga, y añade la forma iralki. En LE Urt 178 se encuentra nork eralki oietik, recogido por Azkue; se trata sin duda de una errata por eraiki; cf. ms. 63r ea ots xaiki. v. bahetu.
Iralkitzen da iriña. Mb OtGai III 277. Lazki, txusto ta ertxi iralkitzen da an. (239). LE-Ir. Urun eralgitia. CrIc 63. Eralgi biar da bae zarratuban. Mg PAb 151. Eioten da, eralgi, alderatu zaia. LoraS 55. Ogiginak uruna eralgi. Astar II 70. Azkenik eralkitzen da zurda bai batean. It Dial 118 (Ur eralgiten, Dv bahatzen, Ip igaraiten). Baia eralgiteko itxixu. Kk Ab II 124. Eguzkiaren sua eralgita datorkigu. Ldi IL 145. Auts ori, iralkiz, Jainkoak euri / berez biurtu dezake. Or Eus 263. Zapi zuri batean [gatzagia] eaulki ondoren. TAg Uzt 89. Oillo txuriya iriña ealten. BasoM 164.
azpiadiera-1.1.1
(Part. en función de adj.).Tamizado (sentidos prop. y fig.).
Argi betez ez bada ere, bai argi eralkiz. Or QA 116.
azpiadiera-1.1.2
Cernerse (en el aire).
Zeru goian eralgiten ziran odeizko armadak. AB AmaE 364.
azpiadiera-1.2
2. (Lar, H).
Hacer decir; sonsacar. "Sonsacar" Lar. "Tirer adroitement une chose de quelqu'un" H. v. 2 erasan.
Eta ez dira itz ikasiak ain onak, nola Jaunaganako mugimentuak eralkitzen dituanak. AA III 328. Urak eztu gaitzik, / ark eztu eralkitzen / pasioko itzik. JanEd I 23.
azpiadiera-1.3
3. (G, AN-araq ap. A ; Aq 657 (G, AN)).
"Divulgar" Aq. "(AN-arak, G), divulgar" A (cuya fuente podría ser el anterior).
Eralgi ta zabalduko daue itza ugari [...] baña ez dirurik. Ag Kr 131.
azpiadiera-1.3.1
eralgi.
"(V-oroz-arr-ple-ger), referir" A.
Alkarri amesak esanda gero, amamari eralgi eutsezan biak zertzelada guztiakaz. A Ezale 1899, 401. Ames gozoak aixa eralgitzen. Ag EEs 1917, 170. Gertatu yakona niri eralgiz. "Dándome relación" . Or Tormes 95. Bere buru-biotzeko asmo ta gurariak oindio asaba zarren izkuntzan eralgiten dituana. Mañarikua ( in Akes Ipiñ 4 ).
azpiadiera-1.4
4. eralgi ((V-ple-ger-m-gip ap. A).) Gastar (dinero). v. gastatu, xahutu.
Dirurik ez eralgi. Ag Kr 131. Arrek eztu dirurik eralgiko. Ag G 121. Argi agerturik [...] geiago eralgi dan diruak [...] zenbat egiten daben. ForuAB 127. Zeinbat diru eralki dezuten. A Ardi 2. Dirutza andija eralgi eban. Kk Ab I 109. Eralkitzen degun zerbait. JBDei 1919, 357. Txindi ugariak eralgita. GMant LEItz 67. Lau errial eralgi bearko dodaz. Or Tormes 53. Diru guztija eralgi arren. Laux BBa 78. Txanpon batzuek eralgi. Ldi IL 74. Bear-bearrekoa baño eztau eralgi nai. Eguzk GizAuz 147. Nituan apurrak nere gustora eralgi ditut. NEtx Antz 105. Dirutzak jalekeri ta mozkorkeritan eralgi. Etxde AlosT 18. Ez aztu euskerea: gastau ta eralgi bardiñak dira. EgutAr 9-8-1956 (ap. DRA ). Ontzian irabazi, legorrean eralgi. Anab Poli 47. Eralgi eban dirua. Erkiag BatB 180. Bere etxe-ondorea eralgi zun. Ibiñ Virgil 41. Lan andiak egin eta dirutza andiak eralgiaz. Etxabu Kontu 210.
azpiadiera-1.4.1
Gastar (no referido a dinero).
Bere aberastasun agor-eziña geren bidez eralki nai duala. JBDei 1919, 164. Lio-lanak [negu] guzia eralgiko dute. "Absorberá" . Or Eus 100. [Gauza] denak eralgiten ditu [...] atezainaren konzientziaren erostekotz. Mde Pr 103. Ahoa betean eralgitzen baditugu goresmenak, zer geldituko zaigu egiazki goragarri den idazlan batezko iritzia azaldu behar dugunerako? MIH 137.
azpiadiera-1.5
5. iralgi (H). Desgranar. "Écosser; égrener. I[l]harra iralgitzea, écosser des haricots" H.
azpiadiera-1.5.1
(Fig.). "(G, msOch, Añ), capitular, dirigir rezos. Errosarioa batek eralki, besteak erantzun [...] (msLond)" A.
sense-2
I I (Sust.).
azpiadiera-2.1
1. (V-gip; ), eralgi (), aalki (V-gip).
"(Palo sobre el que se) cierne, (V) urun eralgia, (G) iriñeralkia " . " Urún-eralkixa, la madera [para cerner la harina]. Arta-aálkixa, ídem" Iz ArOñ. .
azpiadiera-2.2
2. eralgi.
Gasto.
Lazkak edo eralgiak berriz (gastuak) izugarriak izan bear dira. Ayerb EEs 1915, 157. Zuzenduriko soroski ta egindako eralgi gustijak sarturik. ForuAB 133. Despendio edo eralgien ordaintzea. Lf ELit 225. Eralgieri buruz puntxatzeko. Lf ( in Casve SGrazi 9 ).
azpisarrera-1
ERALGI-BEHAR. Gasto.
Nere eralgi-bearrak ez geitzeko. Or Aitork 145. Platonek berak bakarrik etzitzakean eralgi-bearrok sorosi ta burutu. Zait Plat 22. Eralgi-bearrak kendu ezkero. Erkiag BatB 161.
azpisarrera-2
ERALKI-MAHAI. "Idalki-mai (B), cernedero" A.
azpisarrera-3
ERALGI-MUTIL. Administrador del erario.
Italiko eralgi-mutillaren aholkari. "Comiti largitionum" . Or Aitork 142.
eralki
<< ekosari 0 / 0 eralkile >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
Library zlibrary project
z-library z-lib project
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper