1.
(L, B, BN-baig; SP(sin trad.), Lar, VocB; -th- Lecl, Dv, H),
mitiri (-th- S; VocBN, Gèze→Dv, H),
miti (-th- vEys(BN)).
Ref.:
A(mutiri, mithiri);
Lrq(mithiri);
InzaEsZarr 177;
IzetaBHizt2. Insolente; desvergonzado, descarado; agresivo, violento."Hardi jusqu'à l'impertinence"VocBN.
"Impertinent"Gèze, Lrq.
"Miru mutiria, milano atrevido"A.
"Etxea zaintzeko zakur ona dugu, mutirie, fuerte saingetzen duena"IzetaBHizt2.
Cf., s.v. mutiritu: "Zakurrak mutiri dira (B), los perros andan exaltados, ladran fuerte" A. Bañan dituk munduaren kontra armak muthiri. EZMan I 44.
Ema-muthiriaren demanda. Ax 388 (V 254).
Hitz garratz, gaitz, gaixto, muthiri eta urguillu suerte guzietan. SPPhil 3.
Zeren [bere aiphamenaren gaineko] minberatasun hartaz egiten dira moldegaitz, bihurri, muthiri ezin pairatuzko. Ib. 223 (He 225 muthiri).
Mando muthiri baten gisa. Gç 44.
Kopletan ezta ergela, ez muthiria. ES 191.
Eztuela haragia ungi hezia; baiñan muthiria, eta maiz spirituaren kontra altxatzen dena. Ch III 13, 1.
Gerizatzen baitzinduen tentazione muthirien kontra. Ib. 50,2.
Haiñ asaldu muthiriei eziñ, nekhez baizen, buruegiñ diozokete. HeGudu 78.
Bere etsai muthirienak. Lg I 229.
O Frantzia, o Frantzia dorpea, / hain mutiri zerk hau errendatu? Iraultza 17.
Plazeretarat duen jaidura eta inklinazione muthirien bidez. Jaur 194.
Zezena muthiria. HbEsk 222.
Debru muthiriak. DvLEd 169 (Cb Eg II 93 aserre).
Gizon muthiria izanen da. DvGen 16, 12 (Ur ezigaitz).
Zamaldunari ihes mando muthiria / Dabila uztar, salto, hezkaitz iduria. DarEskual 1235 (1910) 4.
Herritar muthirien eretzean. Prop 1906, 57.
Bilhoz xurinko [sagüa], khorpitzez eskas, südürrez txüt, begiez mithiri. Eskual 22-1-1909, 5. Kantu mutiri eta kobla jasangaitz batean. JEBur 149.
Soiñen batek itzal mutiria badagio. "Importuna".ZinkCrit 9.
Emango dio bear duen guzia, ain mutiria dalako. IrYKBiz 270.
Izaeraz ez dira gaiztoak, isekari eta mutiri baizik. MdePr 270.
v. tbn. Harb (ed. 1690), 458. Mih 79. Brtc 257. Dh 84. MarIl 86.
azpiadiera-1.1
(L, BN ap. A
; Dv, H),
mitiri (-th- H(S)).
(Ref. a fenómenos naturales)."Fort, violent"H.
"Impetuoso, vehemente"A.
Cf. infra(3). Ezin garaituz muthiri itsasoen lanzadak. EZMan II 135.
Haize / muthiriak ematzen. EZNoel 157 (tbn. haize muthiri en SP Phil 234 y Dh 159).
Haize handi muthiri bat jaiki zen. Dv3 Reg 19, 11 (Ol y Ker zakar, BiblE zakar indartsu).
Bet-betan itsas zolatik atheratzen da ur mendoi bat, botheretsu eta muthiri. Laph 223.
Aize gorria albotik mutiri (lotsagabe) sortu da. OrEus 246.
Ekaitz egunetako itsasoak alakoxe joan-etorri latz, indartsu, mutiriak sortu oi ditu. ErkiagArran 171.
azpiadiera-1.2
Indócil, que se resiste. Bainan badira [lore] mutiriagoak, debrua ikusi baituke gizonak heien arima [= olioa] nola bil ikasteko. JE Bur 87.
sense-2
2."(Lc), serio, de pocas palabras"A.
Jende ikasiak ardura mutiri. Zerbeit jakinak [...] tinkatzen daizko ezpainak gizonari. JEBur 132.
azpiadiera-2.1
(-th- Foix), muturri (müthü- Foix). Mohíno. "Boudeur" Foix. Haren isiltasun mutiriari kasu eman gabe. MdeHaurB 31.
Ezpain meheak tinkaturik eta mutiri. Ib. 6.
azpiadiera-2.1.1
(Uso pred.). Baina haurra bihurtu zen eta esan zion mutiri: "Utzi nazak!". MdeHaurB 43.
azpiadiera-2.2
(Hablando de cosas).Desagradable, poco grato."Maussade et dur"JE Ber voc. Noiz zabal, noiz hertsi, noiz herri, noiz bortu, nihoiz ez muthiri, Errobiaren harana [...]. JEBer 10.
Bainan zer jateko urintsu, hotz, usain gozo gabeko, muthiriak!Ib. 26.
sense-3
3."Lugar o paraje donde sopla viento fuerte. Mendi zoko oi toki mutirie da, aize otza"IzetaBHizt2.