Tr. Documentado desde la primera mitad del s. XVIII en autores meridionales y en Goyhetche. La forma general es muker; hay moker en Goyhetche y C. Otaegui, y mukar en DurPl. En DFrec hay 4 ejs. de muker.
sense-1
1.
(V, G, AN; VP 58r, Lar, Añ(V), MgPAbVoc 234, Izt 104r, vEys(G), VocCB→Dv, H(+ -kh-), Dgs-Lar 8, ZamVoc);
moker (B);
mukarRef.:
A(muker, moker);
AspLeiz;
IzetaBHizt2(moker). Terco, obstinado; esquivo; de mal genio, irritable."Mustio"Lar.
"Recio de genio"Ib."Cabezudo, terco"Añ.
"Temático, temoso"Ib."Esquivo, desdeñoso"VocCB.
Cf. VocNav s.v. moquerra. Cf. muger. Izango gera zeure semeak, ez oraindaño bezala muker, gogor, lege bage ta aiñ esker gaistokoak, bai seme egiazko, amoltsu, fiñ, leial, betikoak. LarSermAzc 57.
Gure marmaria muker-etatik. MbOtGai II 302.
Bizitzeko ez litzake hau erririk onena, bada orrenbat errege ta prinziperen artean arkituko lirake anitz edo beinzat zenbait muker, buru gaistoko gizon ta erriaren nasgarri arro. MbIArg I 238.
Jesusen hitz onek agitz mindu zituen judatar mukerrak eta len zeuden baño ere gogortuagoak gelditu ziran ez aditzeko Jesusek agertzen ziena. Ib. I 259.
Arre bada astua / arre asto mukar / beti betikua. DurPl 61.
Oroát banoa, laudatzen baute, huéko, despreziatzen baute, mukér. LEUrt(ms.) 116r.
Etzaitezela izan zure bizi lagunarekin mukerra, garratza, gozakaitza. AA I 589.
Amorioak gozatzen ditu jeniorik mukerrenak ere. Ib. 573.
Jaungoikuaren esana egiteko ta gauza oneetarako atzerapena ta gogo mukerra. fBIc III 20.
Ema moker, zikoitz ta mokoluzea. "Querelleuse, avare et jalouse".Gy 203.
Aur negarti ta mokerraentzat. "Rebeldes".OtagEE 1882c, 449n.
[Iñazi] lenen lenengotik da ezigatx mukerra. ABAmaE 273.
Alogera, / erri leial ta baita mukerrai / irabazita daukena. Ib. 62.
Arpegi mukerra ipiniaz. AEzale 1897, 37b.
[Exkomuninoa] da kastigu bat, Eleizeak mukerrai, burukoiai eta gogortuai emoten deutsena. ItzAzald 45 (211 kristinau mukerrak eta buru-urtenak).
Lenago baño arduratsuago asi zan Joseren igesi, lenago baño mukerrago ta gozakaitzago gelditu zan. AgG 160s.
Arpegi mukerraz esan eutsen: [...]. KkAb II 152.
Irtetean, leenagoko keñu muker berberak, eta agurrik ere ez. TxillLet 140.
Pekatuagaz mukerrak izan bear dugu. EgutAr 28-2-1959 (ap. DRA).
Ezkutauko dau bere burua, leenari agur mukerra egiñaz. ErkiagBatB 169.
Bakarrik nabil, gurari erriz, / bidari muker, arrotza. GandElorri 163.
Ume muker bat legez, / biotz zaar gaiztoa, / miñak lilluratuta, / setati jarri da. Ib. 162.
v. tbn. Mg PAb 174. Otx 52. Mde HaurB 39. Ibiñ Virgil 107.
azpiadiera-1.1
(Usos pred. y adv.)."Mustiamente"Lar.
"Muker, esquivo y esquivamente"AMorf 620.
Ain makal eldu zan, ain motz, ain muker, ze emonik gatx andi batek ifini eban ilaginian. Astar II VII.
Aserre ta muker, etxe basterrean negar egitera [aldendu zan neskatillea]. AgKr 113.
Zer darabilzu, emakumea, añ muker da tamal egoteko?Ib. 158.
Egunok, alaiak diralarik, eztira inor saputz ta ilun ta muker ikusteko egokienak. AY 1934, 5.
Onela itzegiñaz, emendik muker aldendu zan. GoenY 1934, 98.
[Ez dugu] aurpegi-illun ta muker agertu bear. IrYKBiz 130n.
Ugazabok euren langilleak garazkide egiteko, nagi be nagi, muker be muker dagoz. EguzkGizAuz 154 (157 muker be muker ibilli).
Ezpaiñak bere, eztira aldioro muker ta zimel agertzen. Badakie irripar goxorik egiten. ErkiagArran 175.
Muker ta astiro, nire arima, / jorana asetu eziñik. GandElorri 199.
Buru-astun / joaten ikusten zitun, / muker ta musin ardiak. Ib. 144.
Eta Teresak muker baiña, arako bidea artu eban. OnaindSTeresa 92.
v. tbn. TAg Uzt 28. Zait Sof 142. Ibiñ Virgil 73.
2.
(G-to ap. A
; SP→Dv, Urt). "Mukerra, urguillua, superbe, fastueux"SP.
"Arrogans, [...] intsolenta, mokhérra"Urt II 359.
sense-3
3.
(Lar);
moker (B ap. A). "Áspero"Lar.
"Duro. Se dice de la tierra, pan [...]"A.
Nola dagoan lurra neguko egun beltz laburretan, muker, makal da jantzigabea. AgSerm 372.
sense-4
4.
(V-oroz ap. A
; Añ, H). (Sust.).Mal humor."Temático, temoso, [...] (V) mukerra, mukertua, mukerrak artua"Añ.
"Mauvais mine, mécontentement, tristesse"H(que cita el ej. de Añ EL2).
"Esquivez, murria. Mukerrak artu (V-oroz), estar de murria, litm., tomar esquiveces"A.
En AxN se explica liskar eta beltzuri (422) por akar eta muker. Senarraren gogortadea, emaztearen muker ta oñoteak. AñLoraS 68.
Galerazoten deutsunean bere ez muxinga ibilli mukerrak erakusten. AñEL2 88.
azpisarrera-1
LO-MUKER(AN-5vill ap. Gte Erd 294; lo-moker B ap. Izeta BHizt y Gte Erd 294; lo-mokor L-ain ap. A). "Mal despierto" A. "Gure haurre lomoker dago. Lomoker zagona iritzarri zaiku" Izeta BHizt. "Lo muker jaiki da (AN-5vill), lo moker iratzarri da (B), [...] lomukertu da (AN-5vill)" Gte Erd 294.
azpisarrera-2
MUKER EGIN.
a) Irritarse. Bakanderea lendik be asarre baeguan, ariago jarri zan ain gixon matxarra zala ikustian, eta muker egiñik badiño: [...]. Otx 33. b) Despreciar, desdeñar. Ba-dakit eztautsela ingijoi muker egingo; bai ostera eureango esanak ziatz bete. Otx 99.
azpisarrera-3
MUKER ERE MUKER. Con obstinación.
Eta oindiño be erdi-illik egon arren, bere komentura biurtu nai dau, muker be muker. OnaindSTeresa 47.
azpisarrera-4
MUKERREZKO (Dv);
MUKERZKO (SP, sin trad.).
"Marqué de superbe, de faste" Dv (que cita a SP).