1.
(gral.; Urt II 228 y 233, Lar, Añ, Dv, H, Zam Voc);
hurzu (S; Foix);
hursu;
urtzu (AN-ulz)
Ref.:
A; Lrq;
IzIzG;
ZestErret. Acuoso, aguanoso, aguado; húmedo; jugoso."Aquaticus"Urt II 228.
"Aquoso"Lar, Añ.
"Aguanoso, húmedo, lleno de agua, ezea, urtsua"Ib."Lur urtsua, tèrre aqueuse, qui contient, retient un excès d'eau. Udare urtsua, poire acqueuse, sans grand goût"H.
"Acqueux"Foix.
"Txermen ta melokotoi hauek oso urtsuak dia"ZestErret.
Cf. Izt C 21: "Urti [da], Urtsua edo ibaien barnaria". Zazpi xahal gazte [...], igaten ziren ibaietik kanpora eta iaten hari ziren lur urtsuetan. UrtGen 41, 2 (Ur toki urtsuetan; Dv lekhu aintziratsuetan, BiblE ibaiertzean).
Bezkoitzeko intha urtsuetan, orga bat zuhaiñekiñ. Gy 131.
Lur meheetan baino ondorio hobea du lur gizen, urtsu edo buztin-dunetan. DvLab 197.
Gaztirraga ethortzen da bizkarretan eta zelhaietan. Ez du lakhet toki urtsua. Ib. 321s.
Esmeraldazko laranja eta sagar zugatzak, / azukarezko ale urtsu ta umaotuak. ABAmaE 158.
Ogi sorthü berriak ez bühürtü ahal izan hotz idor bat batetan jin haier, eta haboruak galdü, berheziki güne aphal eta hursietan. ArmUs 1892, 148.
Euria nasai, aire urtsu eta dorphe batekin. Prop 1899, 10.
( s. XX)Zelaia edo malda den, ordoki edo mendi; [...] urtsu edo arritsu, lepoa edo meaka, axiarte edo arlepo. FIr 166.
Sagar da udare oiek / ez ditun urtsuak. MendaroTx 65.
[Eladeko] puni-sagar urtsu ta gaimelurrik ez dakart. ZaitSof 5.
Saskittoan etzun ipintzen bere gartxurako baiño geiago, ots, kotxo ur-ardotu bat; [...]. Ola banatzen zun an ziranekin, urzu ez-ezen epel epel. "Non solum aquatissimo".OrAitork 127.
[Arbi-erremolatxa] egunean eguneko janarien erdia baño geiago eman ezkero, urtsuegia gelditzen da, ta berakoa sortzen du. OñatibiaBaserria 81.
Janhari urtsuak. Gazte 1959 (12), 8 (ap. DRA).
Ezpanak amusko, begiak its eta urtsu. ErkiagBatB 204.
Arrizko basoa dirudian orren inguru batean, ibai naikoa urtsua doa. Ib. 119.
Nil indartsu ta urtsua ere gudu-ontziz iñarrosia. IbiñVirgil 95.
Negu urtsuan Sitoniko elurrak egari. Ib. 63.
sense-2
2."Aguado, que no bebe vino"Añ.
sense-3
3.(Sust.)."Inflammation d'une blessure par suite de l'action de l'eau et du feu"Dv.
"Inflammation d'une plaie, d'une tumeur, etc. Urtsu gaixtoa du zure minak, votre mal a une inflammation maligne"H.
azpisarrera-1
URTSU HARTU.
"Minak urtsu hartu dio, sa blessure s'est enflammée" Dv. "Urtsu hartzea, s'enflammer, s'envenimer, en parlant d'une plaie, d'une tumeur, d'un mal. Karramitxa ere, urtsu hartuz geroz min handi egin diteke, [...]" H.
azpisarrera-2
URTSU-BELAR(-lh- H). "Aigremoine, eupatoire. On attribue à cette plante la vertu de guérir les inflammations" H. Huna gure basa-mirikuaren landare maitatuenak: urtsu-belarra, morroina, aragorria, xixari-belarra, [...]. Urtsu-belarrari aigremoine erraiten diote frantsesez, agrimonia eupatoria latinez. ZerbAzk 88.