XUT (AN; SP, VocBN, Dv, H, VocB
);
TXUT (L, Sal, S, R).
Ref.: A (xut, txut); Lh (txüt); Lrq (txut). (Formas con palat. expresiva).
Tr. Mejor documentado en la tradición septentrional. Al Sur hay txut en Iturriaga, Anabitarte y S. Mitxelena (ej. no seguro), y xut en Markiegi y Oskillaso. Los autores suletinos emplean txut (tbn. en Atheka e Hiriart-Urruty; cf. además txutxuta en Goyhetche). En DFrec hay 3 ejs. de xut.
a)
Tieso, recto, erguido, derecho; vertical. "Xuta, droit, debout [...]. Imiki xuta,
minginota " SP. "Qualité d'un corps qui se tient droit, perpendiculairement à l'horizon" VocBN. "Droit" Dv. "Zuhaitz adar xuta, arbre aux branches droites, dressés vers le haut" H. "Perpendicular, vertical" A. "Txut: [...] 3.º recto, vertical, [...]; 4.º (Sal, R), esbelto" Ib. v. tzut.
Mustaxa xutak eta armatuak, bizar ongi orraztatua.
SP Phil 199 (He 201 xutak).
Har zazu xertoa gaineko adar xutetan.
Dv Lab 381.
Landare xut, ferde eta lerden bat.
Lap 391 (V 178).
Gure hil-herrietan dauzkagun arbola biribil legun xut hetarik.
JE Bur 84.
Gizon ginharri xut ile xuri bat.
Ib. 130.
Bere adar xut xorrotxekin.
Barb Sup 88.
Adar batzu, xutak, xixelarekin eginak baino xutagoak.
Ib. 87.
Harri lantuz eginikako estalgi arkatu xutaren jasaile, harresi hek.
JE Ber 21.
Belar txutik ere ez alor txigorretan.
SMitx Aranz 53 (tal vez variante de tutik ere ez 'nada, ni pizca').
azpisarrerakoSense-2.1
(Usos predicativo y adv.).
An aukat falta gabe / txut aldamenean.
It Fab 255.
Ihi bat bezain xut zohalarik.
Elzb PAd 31.
Begiak zabal-araziko dazkotela eta beharriak xut altxaraziko.
HU Zez 174.
Ahurrean bezala baitzauzkan [katiximako haurrak], txut eta erne.
HU Aurp 118.
Beharriak xut, begiak landatuak.
JE Bur 16.
Ikusi zinintuzken orduan Lekondar guziak lehen lerroan xut jartzen, ukondoz elgarri.
Ib. 31.
Etsaiez inguratuak, bainan kopeta xut eta argi.
StPierre 37.
Takataka abiatzen da [debrua] Harrixabalerat, buztana xut.
Zerb Ipuinak 84.
Etxeko gerrena iretsi balu bezain xut, karrikari beheiti.
Barb Sup 39.
Jartzen dira sei haurrak, ezpata bana, xut eskuan.
Ox 59.
[Anai gaztena] xut dago, xapelari so.
Ib. 182.
Zain badagote, itzea bezain xut, unhaia.
JE Ber 16.
Harresi-hegiaren gainean xut, bronzazko bigarren gizairudi bat.
Ib. 56.
Erhia xut, adiarazten daut idorki.
Ib. 65.
Bestía hóra ziók, aztála áhin, begía klar, südüra txüt.
Lrq Larraja,
RIEV 1931, 234.
Büria gora, khorpitza txüt, huna "jauna" ezpata sahietsian.
J. B. Mazéris GH
1933, 302.
Bidezabal-ertzetako makal txuxenak bai-liran, xut, mee.
Markiegi (in
Ldi IL 8).
Larrua beltz, burua xut.
Iratz 73.
Atzo akulua bezain xut pasatu baita karrikan.
Lf Murtuts 37.
Eta hona nun zuen auteman loreak zimeldurik zeudela, txut eta mutiri.
Mde Pr 144.
Hor zituen urteak, bainan oraino xut ibilki gizona.
Larre ArtzainE 11.
Joanden mendeko harresi eta murru ederrak beti han baitaude xut eta tente.
Ib. 39.
azpisarrerakoSense-2.2
"(En) pie, de pies"
Lar.
v. zutik.
Hor duk azkar eta xut [mandoa] mendiari goiti ta beheiti.
Zub 75.
Poli biraka bi osoak eginda lurrera txut erori zan arteraño.
Anab Poli 112.
azpisarrerakoSense-2.3
(Interj. para ordenar ponerse derecho).
"Droit!"
H.
azpisarrerakoSense-2.4
(B, BN-baig ap. A). (Interj. para ordenar ponerse de pie).
azpisarrerakoSense-2.5
b)
(AN, BN ap. A; VocBN, Dv, H). Empinado. "Mendi xut bat, une montagne en pente rapide" VocBN. "Escarpé. Mendi xuta, montagne escarpée. Patar xuta, côte raide, rapide" Dv. "Cuesta muy pendiente" A.
Hain ikhe xut eta gora batetan.
SP Phil 183 (He 185 xut eta gora).
Garraiterik xutenera hedatzen eta hegaldatzen da.
ES 192.
Mendi txütetara ta botxü zorrotzetara heltü ziradianian.
Egiat 159.
Abareta ezin erabil daitekeen tokiak, xutegiak dira lantzekotzat.
Dv Lab 34.
Patar xutetan.
Ib. 104.
[Lur] batzuek xutegi, bertzeak urez itoak, zer egin?
Ib. 102.
Bidexka bat, zurubia bezin txuta, xingola bat bezin hertsia.
Atheka 5.
Gero lezarka txut batzuek hor-emenka irauliak.
BOEl 215 (se trata de Atheka, en una versión diferente de la de 1870).
[Zuputik] ateratzeko dute xutegi pareta.
Zby RIEV
1908, 760.
Biderik xutenetan bethi lasterka, sekulan hatsantu ere gabe.
Barb Sup 145.
Erreka xumetik ezker eta eskuin malda xutak eta legunak.
Zub 30.
Pendoitz beltz eta izigarri heietan hain dira xut saetsak.
Ib. 118.
Patar xut kakola baten gainetik.
JE Ber 51.
Gain-behera xut luzesko baten zolan.
Ib. 95.
[Erreka] zaintzeko bezala bere luzetasun guzian, bixkar bat askitto xuta.
Ib. 39.
Zerura doan Larrune hoin xut eta hoin gora.
Iratz 113.
Patar hori zen laburra, bainan zuta eta harri idorrez galtzaratua.
Larz GH
1959, 89.
Zenbat xutago bidea, hanbat atseginago.
Osk Kurl 204.
Mendia da frango xuta.
Etchebarne 36.
Aldiz, [malda] ez bazen aski xuta tiratzeko, etxeko astoak edo mandoak eginen zuen lan hori.
Larre ArtzainE 60.
azpisarrerakoSense-2.6
c)
(Lecl, H). (Uso predicativo). Firme, que no cede. "Xut atxikitzea, entretenir" Lecl. "Xut dago, il se tient raide, ne cède pas" H.
Xede bera maiz erreberritu behar da eta entretenitu edo xut atxik-arazi bere garbitasunean.
He Gudu 70.
azpisarrerakoSense-2.7
d)
(H; txut AN, S; Aq (R)). Ref.: A; Lh (txüt). Orgulloso, engreído, soberbio. "Tieso afectadamente" Aq 771. "Gizon xuta, homme de caractère fier, raide" H.
Gizagaizo itzain higatu hura xutago bailitake naski eta gurbilago, norapeit ikasiago.
HU Aurp 200.
azpisarrerakoSense-2.8
e)
(Dv; txüt S ap. Lrq). "Xut da bere eginbideetan, il est exact dans ses devoirs" Dv. "(Personne) soigneuse, ordonnée" Lrq.
azpisarrerakoSense-2.9
f)
(Sust.). "(B), juego de la raya o del toque" A.
azpiadiera-9.1
"(B), toque, raya, puntos principales de este juego"
A.
Cf. XUTEAN.