Tr. La forma ixotz se documenta en autores vizcaínos de la primera mitad del s. XX, todos ellos de tendencia aranista. Hay itzotz en Lizarraga de Elcano (LE-Ir). En DFrec hay 10 ejs. de izotz.
etimologikoa
Etim. Para la posibilidad de que proceda de ihi(n)tz + (h)otz, v. FHV 411. Cf. "izotza, ihintz hotza" ya en Etcheberri de Sara (88), y la forma inzotz en el vocabulario de Gorosurreta (VocB ).
sense-1
1.
(V-m-gip, G, AN, L, B, BN-baig, Ae, Sal, S, R; Lcc, SP, Lar, VocS, Añ(G), ArchVocGr, VocBN, Gèze, Dv, H, VocB),
ixotz (V-m),
itzotz (L; Urt I 474, HtVocGr, H),
inzotz (VocB).
Ref.:
VocPir 82; Bon-Ond 137; A (izotz, itzotz); Lrq; Iz ArOñ, Als, To , Ulz; Asp Leiz2; Etxba Eib; EAEL 225; Elexp Berg; ZestErret. Escarcha; hielo; helada."Elada o yelo, izotza <yçosça>"Lcc.
"Escarcha"Is 167.
"Gelée"SP, Ht VocGr y VocS."Helada", "hielo" Lar y Añ."Petite gelée pas assez forte pour mériter la qualification de kharroin ou horma"VocBN.
"Gelée blanche"Arch VocGr, Gèze y Dv."Escarcha [...]. Muchos lo tienen también por 'helada'"A.
"Gelée légère"Lrq.
v. 1 jela, karroin, 1 horma. Libertadea gal ekidan, / aren ordeko baegidan [amoreorrek] / prendatan etxi izotza. Lazarraga (B), 1201rb.
Izotzak ta euriak dakaz eskura gariak. RS 492.
Su inhar handitakoak eta orma zihiak, / izotz eta babazuzak, zorta handi uriak. EZMan I 103.
Hala [ifernuan] izanen dela halaber hotz handi bat, izotz, horma, elhur. Ax 583 (V 375).
Elhurraz gaineti, hotzik, / bai karroinik, bai izotzik, / badeia deus lurrean?OPo 40.
Elur zulo txit otz ta izotzez bete ta beñere urtzen ez diranak. CbEg II 205.
Izotza eguzki beruagaz urtu eta desegiten dana legez. Astar II 87.
Badakizu izotza ur gogortua besterik ez dala. ItDial 119 (Ur izotza; Dv horma, Ip kharrua).
Izotz eta inziarrak, eguzki eta euriak [...] aragian artuaz. Lard 310.
Izotza jinez geroz / loriak akabo. Bordel 105.
Ez izotzegatik, / ez ülhünpegatik / egon herabez. UNLilia 8.
Odol guztiak izotz biurtu zaizka. AgG 309.
Izotz gogorra zan gau batean. MujPAm 53.
Lurra gogortuta ixotzak. Enb 41.
Gizartetik bereizten zion izotzeko orma gero eta trinkoagotzen. EtxdeJJ 266.
An pasau eban, sekulako izotzakin [...] gau guztia. SMZirik 34.
Ikaragarriko izotz batek zuri-zuria ezarriak zituen mendi kasko hek. JEtchep 54.
Ibaiek izotz mokorrak daramazkitenean. IbiñVirgil 76.
Izotz aundie, elur-gure. (AN-larr). InzaNaEsZarr 671.
Arria geldi egongo uan erreka-baztarrean izotzetan.TxGarmBordaB 67 (v. tbn. izotzetan AZink 70).
Orduan ez baizan izotzik, gaur bezela, edaria presko edukitzeko. BBarand 78.
Izotzak arbolak zilarrez jantzi zituen. MEIG IX 103.
v. tbn. Hm 93. GavonC (1705) Egan 1956 (5-6), 27. ES 88. DurPl 61. Añ LoraS 148. AA III 338. Izt C 235. Elzb Po 217. Hb Esk 86. Apaol 21. Mdg 127. A Ardi 33. JanEd II 23. Etxeg Itzald II 153. Inza Azalp 110. Ox 29. Jaukol Biozk 34. Lab EEguna 68. Eguzk GizAuz 103. TAg Uzt 58. Iratz 61. Zait Sof 171. SMitx Aranz 234. Munita 19. Or QA 117. Mde Pr 305. Erkiag Arran 117. Arti MaldanB 196. Gand Elorri 82. Gazt MusIx 91. Alzola Atalak 95. NEtx LBB 215. Uzt Noiz 52. Casve SGrazi 118. Balad 176. Etxabu Kontu 122. Ayesta 80. Ixotz: Altuna 46. Euzk 1932, 31. Laux BBa 104.
sense-2
2."(R-uzt), rocío"A.
azpiadiera-2.1
"(L-ain, R-uzt), agua de la niebla"A.
sense-3
3.
(Dv→A). "Impuissant au mariage"Dv(que cita a SP, pero no lo encontramos en éste).
azpisarrera-1
IXOTZ(Forma con palatalización expresiva). "Gelée blanche" Gèze.
azpisarrera-2
IZOTZ-HAIZE.
"Viento glacial" Asp Leiz. Hartarakotz guardatzatzu bero soberetarik / bai halaber izotz haize eta hotz aspretarik. EZMan II 110.
Bapatean ekaitza ta izotz-aizea. OrMi 104.
azpisarrera-3
IZOTZ-ALDE.
Norte. Cf. IZOTZ-HERRI. Zuk ahizpen dantzak utzi dituzu, / irrikaz jin zara izotz-aldera. MdePo 71.
azpisarrera-4
IZOTZ-HARRI.
Pedrisco. [Onra galdu duen emastekiari] darraio desonra nola izotz-arriari urte gaistoa (188). LE-Ir.
azpisarrera-5
IZOTZA ZURI EGON.
"'Escarcha' adierazten duen hitzik ez dut uste dagoenik. Izotza zuri dagoela esaten da" Elexp Berg. Cf. IZOTZ ZURI.
azpisarrera-6
IZOTZ-BABADA.
"(Sal, R), escarcha" A.
azpisarrera-7
IZOTZ BELTZ.
a) (G-azp-goi; Izt C 235; i. baltz V-m-gip). Ref.: A; AEF 1955, 71; ZestErret. "Helada fuerte" A. "Izotz zuria ez ageri arren, lurra izoztuta dagoenean egoten den izotza. Tenperatura 0 gradutik behera jaistean sortzen den izotz gogorra da, landareak ihartzen dituena" ZestErret. b) "Helada tardía. Bart izotz baltza, izan lekian txarrena baserrirako" Etxba Eib.
azpisarrera-8
IZOTZ-BITXI.
Cristal de hielo. Itzal-zokondoetan / lore, izotz-bitxia. LdiBB 160.
azpisarrera-9
IZOTZ-BURDUNTZI.
"Izotz-burruntzi (G-goi), canalón de hielo" A. Tellatuetako izotz-burruntzi antzo. OrMi 80.
azpisarrera-10
IZOTZ EGIN.
(SP; itzozgitea Ht VocGr 367; izotza egin V-gip; Lar, Añ (G); itzotza e. Urt I 474). Ref.: Etxba Eib; Elexp Berg. a) Helar. Biar goizian egingo ditu / garbia eta izotza. Mattin 74.
(Con adj.). Izotz andia egin dau. Ag AL 155. Erri aietan izotz arrigarriak egiten bazituen ere. Cb Just 35. b) Helar(se), congelar(se). Emendatzen bazaigu izotz egiñikan [amantza]. Lar SAgust 16. Ixotz egiñik ekarriko neusketzu [ura]. Otx 13. c) (izotza e. V-gip). Ref.: Etxba Eib; Elexp Berg. "Izotza eiñ, fabricar hielo" Etxba Eib.
azpisarrera-11
IZOTZ-HERRI.
País nórdico. Cf. IZOTZ-ALDE. Dagigun arraun Izotz-errira. LdiBB 138.
azpisarrera-12
IZOTZ-GARRANGA.
"Izotz-garrangak txintilixkan, los carámbanos colgando" Iz Als.
azpisarrera-13
IZOTZ-GUNE(izozgune G-azp ap. Gte Erd 259). Placa de hielo.