OEH - Bilaketa

377 emaitza hotz bilaketarentzat

Sarrera buruan (54)


Sarrera osoan (323)

Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
iturri.
tradizioa
Tr. En los textos suletinos se documenta la forma üthürri; hay además üthürrü en Maister (III 9, 2) y en algún ej. de principios del s. XX recogido en DRA . Hemos encontrado itur en Pouvreau (ithur bizi "fonte vivo", Imit III 9, 2), en S. Mitxelena (Aranz 173) y en Orixe (Aitork 68). En DFrec hay 185 ejs. de iturri .
Onom.: De illo fonte qui vocatur Lamiturri. (945) Arzam 311.
sense-1
1. (V, G, AN-mer, L, Ae, Sal, R; VP 37r, Lar, Añ, H, VocB ; -th- L, BN; Volt 81, SP, Ht VocGr , Arch VocGr , VocBN , Dv, H), uturri (R; -th- Gèze, Dv), itxurri , uturru . Ref.: VocPir 108; Bon-Ond 38; A (iturri, uturri); ContR 522; Lrq (üthürri); Iz ArOñ, UrrAnz , Als 83, R 294; Etxba Eib ; Holmer ApuntV ; Elexp Berg.
Fuente; manantial.
Tr. De uso general.
Ala ithurri batek zulho beretik emaiten du dulzea eta mina? Lç Iac 3, 11. Topadu zirean iturri fresko baten aldean. Lazarraga A 1152r. Iturri batetik bezala baitatoz [ondasun] guziak. Ber Trat 70v. Ithurritik ura [sortzen den] bezala. Ax 42 (V 26). Ithurri gozo garbiak. ES 121. Argi-iturri onetan edan zituzten Eleizako doktore Santuak. Lar SAgust 9. Jakoben ithurria. Lg II 136. Konfesioko iturrian garbituko zituen beren animak. AA III 522. Maithagunezko ithurri ezin agortuzko bat. Dh 89. Bizitzako iturri gozoko ur garbijak. fB Olg 21. Iturri sufredunak. Izt C 85. Begiak negarrezko iturri bi egin. Lard 460. Eüritik sortzen dira üthürriak. Ip Dial 109. Ithurriko ur xorta bat. Jnn SBi 70. Maitetasunaren iturri bizitik sortzen diran ur garbiakin. Ag AL 5. Milagroz iturri bat sortu. Goñi 49. Ithurri burdintsu bat. JE Bur 81. Agortzen ez dan puzuni-iturria. IArt Itzald II 44. Iturri-txirulak otsetan! Laux AB 38. Ithurri ttipi bat atzeman zuten harroka batean. JEtchep 18. Ardantzako itxurrirutz. SM Zirik 57. Iturri orolditsuak. Ibiñ Virgil 52. Etxetik eun bat metrora zegoan lau bat putzurekin iturri eder bat. BBarand 116. Ezin agortuzko iturri izkutu batetik bezala zerion hitza. MIH 46.
Ain egin jat atz andia / neure zilonen artezean; / jarri banadi sugatean, / beroetan jat iturria. Lazarraga A19 1190r (seguramente ref. a las entrañas o a los órganos sexuales femeninos).
Eta gure begiak / beude iturriak eginik. Aleson 11s.
Zure buruarekin pekatu egiñaz, Jaungoikoak eman dizun biziaren iturria ondatzen dezu. MAtx Gazt 43.
(V-gip ap. Etxba Eib; Añ, Dv (-th-)). Origen, causa; fuente (de datos, de información). "Seminario, raíz, principio de que nacen otras cosas" Añ.
Ontasun guztien ithurria. Mat 183. Gose eta egarria biziaren ithurriari [hurbiltzen]. SP Imit IV 2, 1 (Ch ithurri; Mst üthürbürü). Ikhastiaren eta sakramentien üthürriak. Bp II 12. Buruak, iturriak eta sustraiak. Iraz 41. Beste [argi] guzien iturria. Lar SAgust 4. Othoitz labur hunen autora eta ithurria. Lg II 100. Pekatubaren iturrija daguala sartutian tabernan. Mg CO 220. Gaitz aien iturriaren aztarna eta zantzua nonbait izan zuen. Lard 13. Eskubide guztiaren iturri bakarra. Itz Azald 52. Emen dago nere samintasunaren iturria. ABar Goi 34. Balioaren iturri bakarra. Eguzk GizAuz 54. Erriaren onari begira [...], zenbait aberastasun-iturri gureganatu bearrean gera. EAEg 18-12-1936, 577. Jainkoak gugana begiratze orrek Itza dula iturri dio Salomonek. Or QA 167. Itzaren etimologia edo iturria. Lek SClar 117. Bi iturritako berriak. Etxde JJ 134. Pitagoraren berri ikasteko iturri obeagorik ezpaitazagut. Zait Plat 61. Pesimismuaren iturria. Vill Jaink 137. Iatsu [...] Frantsesen iturrria. Ardoy SFran 43. Ziur dakigu lana degula / ondasunen iturria. Olea 107. Zabalen-zabal daukaz kondaira iturri dira tokietako ateak. Etxabu Kontu 7. Badu film honek beste atsegin iturririk. MEIG I 181. Formak gehienetan jatorrak dira, iturri onetatik hartuak. MEIG III 46.
v. tbn. Gç 105. ES 182. CatBurg 39. Cb CatV 55. Mih 128. Brtc 70. Ub 143. Monho 56. Añ EL1 159. Gco II 83. LE Ong 14v. AA I 401. Dh 186. JJMg BasEsc 69. Astar II 13. CatLlo 78. CatB 76. AstLas 69. CatLuz 25. CatBus 33. Hb Egia 40. Arch Gram 123. ForuAB 109. Lh Yol 8. KIkV 115. KIkG 84. ArgiDL 160. Inza Azalp 116. Enb 91. Ldi IL 59. TAg Uzt 170. Txill Let 123. JEtchep 69. Lf in Zait Plat XVIII. Erkiag BatB 41. Gazt MusIx 159. MAtx Gazt 84. Alzola Atalak 147. NEtx LBB 245.
"Itturrixa berbetan asi ezkero, es una fuente cuando empieza a hablar" Etxba Eib. Cf. infra (2) .
Ez du orrek itturri txarra! (AN-gip). 'Iztun ona dela esateko; eta bai irabazbide aundia duela adiarazteko ere'. Inza NaEsZarr 880.
sense-2
2. (Dv, H).
Flujo, chorro. " Ixuri zituzten nigarrezko ithurriak, ils versèrent des torrents de larmes" Dv. v. jario.
Eta bertan agor zedin haren odol ithurria. "Flux" . Mc 5, 29 (He e IBk it(h)urri; Dv jaria, Ol, Ker, IBe jario). Orra nun doian erruki baga / odolezko iturrija. Urqz 82. Nire bekatuak aterazo deutsuez odolezko iturriak. EL1 194. Nigarrezko ithurri batez galtzara arregatu zuen. MarIl 74. Nigar iturrietan / iru madamita. Bordel 45. Bonaparten ganera / odol iturri a / su biurtuta iausi / daitela guztia. Azc PB 222. Berebiziko itz iturri naro ausarta dario etengabe. Ag G 183. Suzko iturri luze bat / Ixuriz plaiarat. Iratz 33. Barrengo mintzabeharrari hitz-iturri luzea ematen diona. MIH 22.
azpiadiera-2.1
Goiz orzadar, arrats iturri. "Presage de pluie." O Pr 200 (v. tbn. Inza EsZarr 166 (AN-larr): goiz gorri, arrats itturri).
sense-3
3. "Fuente, de plata, &c., esku iturria " Lar.
sense-4
4. "Agua o fuente mineral (G)" Aq 180. " Iturri, agua potable; ura, agua en general" Asp Gehi.
sense-5
5. (V, G, AN, L, BN ap. A ; Dv (V), H), uturri (üthürri Lh).
Exutorio. " Besoetan eta zangoetan ithurri bana, une fontanelle aux bras et une aux jambes" H. "Fuente que da salida a los malos humores del cuerpo" A.
Ideki behar zaizko [ardiari] odol ithurriak. Hb Esk 232. Kaustikuak, sedala ta iturrija dira osagarri onak bularreko ta begijetako miñentzat. Ur Dial 78 (It txira, Dv e Ip xira).
azpiadiera-5.1
(VP; -th- Dv), uturri (Lh). Llaga abierta; escrófula. "Iturri oñekoa, fístola" VP 39v. "Üthürri, plaie ouverte qui suppure" Lh.
Ithurriak, lupuak eta hunelako bertze trunpiloek. Dv Dial 79 (It maturiak, Ur lanparoiak, Ip gohenüzürrak).
sense-6
6. (V-gip, G-azp ap. Gte Erd 198 ).
Caño; grifo.
Puska lodi, iturri eta galda lodiari. "Grifería" . EAEg 21-3-1937, 1334. Iturri guztiak zabalik egozan. Erkiag Arran 137. Gaizki itxitako iturri baten tantoak. Ugalde Iltz 17. Eta erregaioko iturriak? Lab SuEm 198. Berrogetamar arri-aska inguru izango zituan, bakotxa ura ugari emoten eban txurru edo iturriagaz. Etxabu Kontu 191.
sense-7
7. Chapa, tapón metálico de botellas. "Izen hau Bilboko eta inguruko herri askotako haur guztiok ezagutu eta erabili dugu [...]. Iturri izen honek jatorri ezaguna du: Bilbon mendearen lehen hamarkadetan limonada fabrika bat jarri zen [...]: Limonadas ITURRI GORRI [...]. Euskaraz ere, Durangoraino behintzat, iturri esaten zaio" X. Kintana Iker-10, 1997, 154. Cf. ITURRITAN EGIN, iturrika (2) .
azpisarrera-1
ITURRI-ALDE, ITUR-ALDE (-th- SP). Alrededores de una fuente.
Biyok iturraldean elkarganatu ziranean. Lh Yol 24. Ithurri alderat badoa. Ox 198. Bazekiten iturri-aldera egiten. NEtx Antz 152. Autua ta barriketea, eztula ta berbaroa ez zan falta. Gizonezkoen iturri-aldea! Erkiag BatB 100.
azpisarrera-2
ITURRI-ARRASKA, ITURRI-ASKA. Pilón de una fuente.
Iturri-arraskan garbiketan. TAg Uzt 209. Iturri-askan garbiketan. Ib. 164.
azpisarrera-3
ITURRI-AZA. "Uturriaza, sólo he visto la hoja, que es parecida a la de Helleborus" (R-is) Arzdi PlantR.
azpisarrera-4
ITURRI-BAZTER, ITUR-BAZTER. Borde de la fuente.
Iesus bada bidean unhatua berehala iar zedin ithur bazterrean. Io 4, 6. Iturri-bazterrean urez betea zegon aska batean. Goñi 52.
azpisarrera-5
ITURRI-BEGI, ITUR-BEGI. v. iturbegi.
azpisarrera-6
ITURRI BERO.
Manantial de aguas termales.
--Herri horrek [Akizek] othe du deus ikhusgarririk? --Ez da deus arradorik ithurri bero bat baizen. Darthayet Manuel 302.
azpisarrera-7
ITURRI-BELAR (G-azp, AN-gip; H; üthürri-belhar Foix). Ref.: Arzdi Plant1 276; Garbiz Lezo 122. Nombre dado a distintas hierbas, en especial al berro. "Cresson" H y Foix. "Culantrillo de pozo" Arzdi Plant1 276.
Sabelaren garbitzeko balia krexun edo ithurri-belharra. GAlm 1955, 32.
azpisarrera-8
ITURRI-BIDE, ITUR-BIDE. v. iturbide.
azpisarrera-9
ITUR-INGURU. Alrededores de una fuente.
Erreka-ondo, ibai-aldamen, itur-inguru, bide-bazter eta tokirik izkutuenekoak. Izt C 159.
azpisarrera-10
ITURRI-JARIO. Manando en gran cantidad.
Begiak iturri-jario, itzik ez ta zotiña bai, atera egin da alarguna. Anab Usauri 92.
azpisarrera-11
ITURRI-KANETA. "Conduit pour la fontaine, üthürri kaneta" Foix.
azpisarrera-12
ITURRI HOTX, ITUR HOTZ. v. iturrotx.
azpisarrera-13
ITUR-POTO. "Ittur-poto, hondonada donde hay fuente" Iz ArOñ (s.v. potítturri).
azpisarrera-14
ITURRI-SORGIA. "Üthürri-sorgia (S; Foix), source" Lh.
azpisarrera-15
ITURRITAN EGIN. Jugar a chapas. "Iturritan egin" X. Kintana Iker 10 (1997), 154. Cf. supra (7).
azpisarrera-16
ITURRITIK HARAKO. "Iturritik arako ura, agua bebida de la fuente" DRA.
azpisarrera-17
ITUR-UR ( -th- SP, Dv, H), ITURRI-UR. "Eau de source, eau vive" Dv.
Eta eror zedin [izarra] flubioen herén partera eta ithur uretara. Apoc 8, 10 (Dv y Ur (G) it(h)ur ur; Ip üthür hur; He, Ur (V), Ol, Ker, IBk e IBe it(h)urri). Eman baitzerauen [...] ithur-ur fresko bat. Ax 511 (V 329). Iturri-ur gozo bat emon eban [arriak] . MisE 10. Mendietan jaiotzen diran itur-uretatik. Izt C 118s. Gainera ematen da iratze ithur-urez bustia. Dv Lab 161. Iturri-urak itxasorantza. Enb 51. Itur-urak ematen zizkion mendiko basoak larrutu egin zituan. Munita 140. Üthür hurraren berthütik han beitira sartzen. Herr 23-8-1956, 2. Mendiko itur-urak. Gand Elorri 210. Dena hango bereko iturri uretarik zen. Etchebarne 35.
azpisarrerakoSense-17.1
Egarri denari emanen draukat bizitzeko ithur uretik. Lç Apoc 21, 6. Zaintüko beitütü eta otsemanen bizizko üthür huretara. "Ad vitae fontes aquarum". Ip Apoc 7, 17. Andra-Mariren iturri-ura. SMitx Aranz 188.
azpisarrera-18
ITUR-XIPI (-th- Lh, que remite a ithurxume).
azpisarrera-19
ITUR-XORI ( ithur-xori Hb), ITURRI-TXORI (Izt C 199; ithurri-x. H). "Bergeronnette, lavandière" H. "Ithurri-xoria. [...] Fuñika erraten diote han-hemenka; erreka-xoria ere ba" Dass-Eliss GH 1924, 227.
azpisarrera-20
ITUR XUME (-th- Hb). "Petite fontaine, petite source" Hb.
azpisarrera-21
ITURRI-ZULO, ITURRI-ZILO, ITURRI-TXULO. v. iturzulo.
iturri
<< iturburu 0 / 0 iturrotx >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
Library zlibrary project
z-library z-lib project
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper