OEH - Bilaketa

377 emaitza hotz bilaketarentzat

Sarrera buruan (54)


Sarrera osoan (323)

Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
elur.
tradizioa
Tr. Elur (elhur al Norte) es la forma más extendida; en vizcaíno los textos más antiguos recogen erur (que aparece tbn. en Lazarraga y en las GavonC guipuzcoanas de 1705), pero desde comienzos del s. XIX no se encuentra sino edur (salvo eur en Mg PAb 59), que es empleado además por algunos autores guipuzcoanos del s. XX (T. Aguirre (Uzt 30), J.A. Irazusta (Bizia 37) y Azurmendi (HitzB 60) y, alguna vez, Lizardi (edurpe Ldi BB 34)). En DFrec hay 24 ejs. de elur y 3 de edur .
sense-1
(G, AN, B, L, Ae, BN, Sal, S (elhür), R; Deen I 214, VP 23v, Lar, Añ (G), H (G); -lh- SP, Ht VocGr 389, Arch VocGr, VocBN , Gèze, Dv, H), edur (V-arr-oroz-ger-m-gip; Añ, Dv y H (V)), erur (V-ple-oroz-arr-ger; Mic 8, Añ (V)), eur (V) Ref.: A (elur, edur, erur, eur); VocPir 81; Bon-Ond 137; Lh y Lrq (elhur); ContR 531; Iz Als (elurra), ArOñ (edur), R 306 y 288, Ulz (elúrre); Holmer ApuntV ; Etxba Eib (edurra); Gte Erd 89; Elexp Berg (edur), ZestErret .
Nieve; (en ciertos contextos) nevada. Aparece con frecuencia adjetivado por zuri. Se emplea mucho como término de comparación, sobre todo en relación con la blancura, pero tbn. a veces con la frialdad. "Elura, fiuk [Schneegestobe, remolino de nieve]" Deen I 214. "Edurra, zuria dala, baltza da (V-arr-ger-oroz)" A. "Edurra baño suriau (V-ple)" AEF 1921, 60. "Elurra fara-fara denbora txar batekin" Iz Als. "Elurra asi du (G-azp-nav, AN-gip-5vill, B), [...] edurre dakar (V-arr), elurra heldu da (AN-5vill), ekineri garagoio [sic, por darag-?] (= elurrari) (V-arr), elgarri elur botaka ari dira (BN-arb), [...] edurre ubiri dao (V-arr)" Gte Erd 89. "Ogei zentimetro elur bazen bideetan (AN-gip), ogei zentimetroko elurra bazegon (V-gip, G-azp)" Ib. 89. "Elurretan dabil gizona (G-azp)" Ib. 89. "Elurra goitik betti bildu da (AN-gip)" Ib. 1 s.v. abalantxa. "Elurrak kanpoak zuritu ditu (V-arr, AN-5vill), kale guziak elurrak artu ditu (AN-gip), karrikak elurrez estaliak dira (BN-arb), beterik (S)" Ib. 313. Tr. De uso gral. En casos locales se emplea el indet. (elurretan... ) al Sur, mientras que hay -ean al Norte (cf. infra, con sdos. diferentes, ELURRETAN). En el instrumental la forma más corriente es elurrez ; hay, con todo, elurraz janzia (Izt C 156), elurraz estalirik (Bv AsL 49) y elurraz zurituak (Zab Gabon 25); cf. Lar: "Nevado, elurrez janzia, estalia ". En casos locales es tbn. bastante frecuente el uso de gain, sobre todo elur gainean, pero tbn. a veces elurraren gain- .
Eta haren abillamenduak argi zitezen, eta hagitz xurit elhurra bezala. Mc 9, 3. Leia ta erurra, garia dakar eskura. RS 512. Egin bedi elhurra bezain hotz debozinoan eta sua bezain bero malizian. Ax 585 (V 376). Elhurra bere aroan asegarri, hanti kanpoan gosegarri. O Pr 130. Zuek maite ez zaituztenek / bihotzak tuzte harriez; / edo harriez ezpaituzte, / behar dituzte elhurrez. 134. Zez[e]ilgo erurra. BBizk 31. Alako Jauna ekustekoz / zer erur da zer izotz? (G, 1705). GavonC Egan 1956 (5-6), 27. Haren soinekoak elhurra baino xuriago ziren. Lg II 285. Elhürrez estalirik. Egiat 185. Soñekoak añ ederrak eta zuriak zeuzkan, non elurra bera zirudien. AA III 577. Elhur gaiñean zatzala. Gy 161. Orthutsik elhurrean ikusiren dire. Hb Esk 165. Soñekoa elurra baño zuriago zan. Lard 486. Ortza txiki fiñak, / txuriz elurrak ere / mentzutu eziñak. Bil 60. Yo zaitzu sei arroltze xuringo elhurra bezala egin arte. ECocin 34 (28 elhur gisa ). Elurretan txapa txapa zetorren. Arr GB 105. Bortiak xuri dira elhür dienian. ChantP 24. Orai berian dago elurra paupaka. Mdg 132. Dana zegoan zuri, eder, leun ta limuri, bada eder ta leuntzallea da beti elurra. Ag G 201. Elurretan oin-zulorik utzi gabe. Or SCruz 59. Mendi ta zelai dagozanian edur-ixotzez jantzijak. Enb 52. Euren oinkaden zaratea kruk-kruk edur ganian entzuten zan. Kk Ab II 161. Gure soro ugaritsuak iru negutan elurrez zurituak nabaitu... Alz Ram 51s (expresión similar en Arr GB 54, Ldi UO 26, NEtx LBB 106, Zab Gabon 25, Zait Sof 136; edurrez zuritu en Ag Kr 77, Kk Ab I 55 y II 161). Edur ganeko oñatzak. Otx 87. Tontorrak elurrez. Ldi BB 106. Elurra Aizkorrin bera. SMitx Aranz 42. Elur eta ekaitzak jotzen baditu [larreak] . Munita 127. Beti urre, beti elur izanen zen printzesa bat. Mde HaurB 107. Beti urre, beti elur izanen zen printzesa bat. JEtchep 99. Elurretara eskiakin joanda. Anab Aprika 75. Elurretako pausoak. NEtx LBB 159. Negu beltzian noiznai bazan an / zortzi eguneko elurra. Uzt Sas 37. Ondiño edurra guztiz kentzeko egoan. Gerrika 215. Euskal mendi hauk prestuegiak ditugu guk gaineratekoan elurrarentzat. Larre ArtzainE 282.
azpiadiera-1.1
(Pl.).
Mendietako elurrak urtu ziralako. Lard 109 (v. tbn. elurrak (edurrak, elhurrak) urtu en Azc PB 286, Ox 28, Enb 171, Xa Odol 104, BBarand 134). Ziberiako elhurretan barna. Laph 228. Zorijon-didarra egisten edurrak. Laux BBa 2. Ardi eta elurren erreinu ontara. Vill ( in Gand Elorri 15 ). Negu beltz aren erdian Pariseko karrikak dirdiratzen zuten argi bizi aiekin elurren artean ortz-adarra iduri. Izeta DirG 97. Elurrak juan artian. Uzt Sas 89.
azpiadiera-1.2
Hielo que se utiliza para enfriar o conservar alimentos, bebidas, etc. (Se trata de un oficio que antes hacía la nieve; en V-ger p.ej. hay edur 'hielo' distinto de lei 'hielo que se forma en los campos, etc.'; cf.elurtegi, sobre todo la explicación de Etxba Eib, "nevero, elursaltzallea" Lar y edur-merkatari en Azc PB 290 (en Ur PoBasc 449, edur ekartzalle)).
azpiadiera-1.3
(Como primer miembro de compuestos). " Zelai guenetik barreneraino, Jesukriston edur bolia ein giñuan lauren artian " Elexp Berg.
Eta pago, arte, aritz, gaztañak, [...] elur zerrenda samur kiskurrez arro arro apainduak. Ag G 201. Ta elur erortzea etzan bukatu. Ib. 201. Elhur leihor ondoetan gureak ziren ari, / lau untzi on berriekin jarraikiz arrainari. Ox 186. Elur-koroiaz koroaturik / Euskal Errege bezela. Jaukol Biozk 59. Beroa aultzen zenean basaburuetan elur odeia zurrunbilloka astean. Or Mi 42. Elur-dirdaiek. Ldi BB 158. Katu elur-margo, marrakaz isatsa / legunduz [...] / eizetik irten da. Or Poem 556. [Mendia] elur-txapel txuria txotilduta. Sorarrain Lili 87. Elhur-munho izigarri horiek. Herr 8-1-1959. Elur baztertzen nahiago nuke arizan, ardien zaintzeko. JEtchep 75. Ibaiak puztuta datoz / elur-ujoletan. NEtx LBB 352. Elur-trumoi ta tximistak. Ib. 64. Negu erdian biotzak bero; / eztegu elur bildurrik. Ib. 379. Han ginen gu ere eguerdiko elurtoki hartako ostatuan. Larre ArtzainE 282. Errege egunean / ura elur-koska! Insausti 250.
azpisarrera-1
HAIZE-ELUR. v. ELUR-HAIZE.
Zure malkoek aize-elurra antzo, zuritasuna zabalduko dute emakumeen maitasunera. 'Comme un vent de neige' . Or Mi 138.
azpisarrera-2
ELUR-HAIZE. Viento de nieve.
Estalpetxo batean / Belengo erriyan, / elur aize otzetan / leku irikiyan. Echag 108 (v. tbn. 235). Elur-aizearen gaiztoaldiaz ikaratuta. Etxde JJ 258.
azpisarrera-3
ELUR-AMIL. "Edúrramilla egiñ, hacer la bola (grande) de nieve" Iz ArOñ.
azpisarrera-4
ELUR HANDI. Nevada (copiosa). "Bost orduan elur aundia egin zuen (G-azp)" Gte Erd 89 (junto a elur ainitz y elurte de otras zonas). "Elur puska ederra bota du (elur handia) (AN-gip), [...] elur handia egin du (G-azp-nav, AN-gip, BN-arb)" Gte Erd 89 (v. tbn. 24). Cf. Mdg 132: "Kemen erraitia digu elur larriak, elur andi, elur xẽak, egunaldi" (Azkue lo da --¿de otra fuente?-- al revés: Elur larriak, egunaldi; elur xeak elur andi (R). v. elurte.
Elur aundi goiz batez. Or Eus 134. Orhoit niz elhur handi batzuz, negu guzia letrarik gabe egon baiginen! Larz Iru 136.
azpisarrerakoSense-4.1
Ibili biar baleu edur, ekatx eta euri andijakaz. Astar II 242.
azpisarrera-5
ELUR-BALTSA (G-azp; -baltza G-to-bet). "Fango de nieve medio derretida" A. "Elur-balsa earrak bazeuden" ZestErret. v. 2 baltsa, ELUR-GESAL.
Elur-baltsetan sabeleraiño sartuta. AZink 132.
azpisarrera-6
ELUR-BANKADA. Avalancha de nieve. "Elur bankada irristuta joan da (AN-5vill)" Gte Erd 1. v. elurrauso.
azpisarrera-7
ELUR-BASA (L-ain ap. A). v. ELUR-BALTSA.
azpisarrera-8
ELUR-BELA. "Elhur-bela, flocon de neige" H s.v. elhur-luma.
azpisarrera-9
ELUR BILDU.
" Elurbildu, mendietako leku garai eta laiotzean hilabete askoz irauten duen elurra" ZestErret .
azpisarrera-10
ELUR-BISUTS.
azpisarrerakoSense-10.1
a) (G-azp; Izt C 235; edur-bisuts V-gip, edur-bisutx V-gip, edur-bizutz V-gip, elur-pitsuts AN-ulz) Ref.: A; Iz ArOñ; Iz Ulz; Elexp Berg; ZestErret .
"Nevera" A. " Edur-bizutza, la nieve que levanta el viento y molesta al que pasa" Iz ArOñ. " Elur pitsutse ai du, cae una nieve menuda" Iz Ulz. "Nieve acompañada de viento. Bart amabixak aldera edur-bisutsa zuan " Elexp Berg. "Haizearekin batera elur-ekaitza. Eguraldi haizetsuarekin egiten duen elurra" ZestErret .
Izotz, elur bisutsak ezagutzen tugu. "Ventiscas" . Or Eus 99.
azpisarrerakoSense-10.2
b) " Elur-bisuts, pequeño copo de nieve" JMB At (s.v. bisuts ).
azpisarrera-11
ELUR BUSTI.
azpisarrerakoSense-11.1
a) (G-azp-to, AN-gip-larr-ulz, B, L, BN, S, R; Izt C 235; edur V-m). Ref.: A (elur-busti, edur-busti); Iz Ulz (elúrre); Asp Leiz2; Izeta BHizt; BU Arano; ZestErret. Aguanieve. "Elur-busti (L, BN, S, R), agua de nieve" A (pero s.v. edur-busti "aguanieve"). "(G-to). Elur-bustia ari du (ebiarekin nastuta datorrenian) Vill (comunicación personal). v. ELUR-EURI, ELUR-UR.
Elhur-busti jauts-ahalako batek funditu ginituen. Prop 1903, 135. Euri asko eta otza egiten zuan. Elur bustia ere bai tarteka. Alkain 116. Eguraldi txarra. Elur bustia ari zuan. JAzpiroz 149.
azpisarrerakoSense-11.2
b) (Foix ap. Lh). "1.º neige qui fond. 2.º eau de neige" Lh.
azpisarrera-12
ELUR EGIN. v. ELURRA EGIN.
azpisarrera-13
ELUR-EGINDALDI. Nevada.
Belar-zelaientzat, simor-errañu bat baño, elur egin-aldi bat obia. EZBB I 65.
azpisarrera-14
ELUR-ERASO. Tormenta de nieve. v. ELUR-ERAUNTSI.
Elur-eraso aren erdian mortu illun aiek barrena nora zijoan etzekiela. Arr GB 42.
azpisarrera-15
ELUR-ERAUNTSI (elh- L, BN, S ap. Lh y Lrq). "Tempête de neige" Lh y Lrq.
Irin guzia ixuri zukan, bidia elur erauntsi baten ondoa iduri. Zub 75. Teilatuko lau ixurkiak biziki gora dituzte eta xut, neguko elhur-erauntsi lodiek ez ditzaten leher. JE Ber 17. Sei egunez elhur erauntsien azpian. Zerb Gerlan 58. Izan eguzki xuria / ala elur erauntsia. Xa Odol 97.
azpisarrerakoSense-15.1
Negue pixkeka pixkeka bazoaien bere elur, orma, aize, euri eta kazkarabar erauntsiekin. Izeta DirG 103.
azpisarrera-16
ELUR-ETEN. Avalancha. "Elur etena egin da (G-azp)" Gte Erd 1.
azpisarrera-17
ELUR-EURI. "Edur-euri (Vc, G), aguanieve" A. v. ELUR BUSTI.
azpisarrera-18
ELUR-GAZURA. "Araiñegun egin eban edur-gazurea, atzo edur-malutea, gaur edur-matasea, biar izango da edur-kresala (V-m), anteayer nevó ligeramente, ayer en grandes copos, hoy copiosamente, mañana habrá nieve emporcada" A s.v. gazura.
azpisarrera-19
ELUR-GELDO. "Edur-geldo (V-m), nieve muy menuda" A.
azpisarrera-20
ELUR-GESAL (e.-gezal AN-araq, edur- V-gip; Casve; edur-kezal V-gip). Ref.: A (edur-gesal, edur-kezal, elur-gezal); Iz ArOñ (edurnabarra, gesala). "Ligera capa de nieve" A. "Nieve poco abundante" Ib. "Fango de nieve" Ib. "(Edúr)-gesala dao, una capita delgada de nieve" Iz ArOñ (v. tbn. infra ELUR-NABAR). "Neige fondante, elürbusti, elürgesal" Casve. v. ELUR-BALTSA.
azpisarrera-21
ELUR-GIRO. Tiempo que anuncia nieve; ambiente nevado.
Iparraldeko elur-girotan kutsututako aizeak gero ta oldartsuago datoz neguaren aintzindari. Etxde JJ 25. Elur-giro onekin, a zer apari gogozkoa egin bear dedan! NEtx Antz 94.
azpisarrerakoSense-21.1
Bekusat sagasti gazte elurgiro, / udalen-sortoge dana. Ldi BB 132.
azpisarrera-22
ELUR-GIXI (ed- V-gip ap. Iz ArOñ). "Edur-gixixa, edur matasaak, los copos grandes de nieve" Iz ArOñ.
azpisarrera-23
ELUR-HILABETE. Nivoso (mes del calendario republicano). v. elurkor.
Nivôsaren edo elhur ilhabetearen biyeko legeak. Revol 147.
azpisarrera-24
ELUR-INOSTE.
Edur-iñoztea eldu-aurreko. "Antes de que llegue la época de las nieves" . Arriaga Lekob 29.
azpisarrera-25
ELUR-IRIN. Nieve menuda.
"Zer ditake bada irin miresgarri hori?". Lehen aldikotz ikhusten zuen alabainan, nihoiz ez ezagutu elhur-irin erautsi xuria. SoEg Herr 23-2-1956, 1.
azpisarrera-26
ELUR-IZARA. v. ELUR-MAINDIRE.
azpisarrera-27
ELUR-IZPI. "Copo de nieve, si es pequeño, elur izpie, y si es grande, elur matazea" VocZeg 286.
azpisarrera-28
ELUR-JAUSI (V-gip, G-azp). Ref.: Gte Erd 1; ZestErret. Avalancha de nieve. "Mendi altu hoietan elur-jausiyake askotan izateia" ZestErret.
azpisarrera-29
ELUR-JAUSTE. Nevada.
Lañoak eta edurjausteak estaltzen ebezan mendiak. Echta EEs 1914, 25.
azpisarrera-30
ELUR-KANA (R, elur-khanu S ap. A). "Copos de nieve" A. Cf. kanu.
azpisarrera-31
ELUR-KIXIXA. "Euri-kixixa, edur-kixixa diardu, está lloviznando, nevando un poquito (V-gip)" Iz IzG 204.
azpisarrera-32
ELUR-KRESAL (V-m ap. A). "Nieve emporcada" A (v. supra ej. en ELUR-GAZURA). v. ELUR-GESAL.
azpisarrera-33
ELUR-LAKATZ. "(Edur)-lakatza, la barra de nieve helada que queda sin derretirse" Iz ArOñ.
azpisarrera-34
ELUR-LANDAR. "Edúrlandarra, el polvo de nieve que pasa los cristales" Iz ArOñ. "Edúrlantar" Ib., sin trad.
azpisarrera-35
ELUR-LAPAR. "Laparra: edúr-laparra, la nieve que escasamente cubre el suelo" Iz ArOñ. v. ELUR-NABAR.
azpisarrera-36
ELUR-LAPASTA. "Lapaxta, elur lapaxta, capa delgada de nieve. Elur lapaxta bat egin du" Asp Leiz.
Elur lapasta batzu hasten balinbazituen neguan. Larre ArtzainE 249.
azpisarrera-37
ELUR-LAPATS. (G-goi; Izt C 235; elur-lapatx G-goi-azp-to). Ref.: A (elur-lapats); Iz To (elurlapatxa); ZestErret (elur-lapatxa). "La capa muy delgada de nieve que apenas llega a cubrir el suelo" Iz To. "Elurra egiten duenean edo zuritzen hasten duenean, sendotu ez den elurra. Oaindik han elur-lapatxa bazitxion" ZestErret. "Elur-lapatxa dago (G-goi), capita de nieve acuosa" Vill (comunicación personal). Azkue, en cambio, envía a elurgillo.
azpisarrera-38
ELUR LARRI. v. ELUR HANDI.
azpisarrera-39
ELUR-LAUSO, ELUR-LASO. v. elurrauso.
azpisarrera-40
ELUR LODI. Nieve espesa, cuajada.
Elurra lodi, euria adarrez. A Ardi 100. Elurra lodi izanagatik, / han da lekura heldurik. Etcham 243. Negu-gau batez, lurmen dagola, / jekitzean elur lodi. "Gruesa capa de nieve" . Or Eus 84. Negu mina eta negu beltza! Elur lodi batek doi doia argitua... "Éclairé à peine par une neige épaisse" . Ardoy SFran 125. Elurra lodien denean. Ibiñ Virgil 76. Elhürra lodi bortian. Casve SGrazi 116.
azpisarrera-41
ELUR-LUIZI (G-azp-goi ap. Gte Erd 1). Avalancha de nieve.
azpisarrera-42
ELUR-LUMA (Lar; -lh- L, S; SP, Dv, H, Foix; edur-luma V-arr-oroz-gip; Añ (V)). Ref.: A (edur-luma); Lh y Lrq (elhur-luma). Copo de nieve. "Neige qui ressemble à des plumes" Dv. "Flocon de neige" Foix. Cf. eleluma. v. luma.
Bizien ere arima xahutzatzu lohiak / eta egitzitzu elhur luma bezain xuriak. EZ Man II 59s. (Caen almas al infierno) ala nola elur-lumak erortzen baitire anitz drauntsalaik. (343). LE-Ir. Elhur-lumak erortzen diren bezain usu dabiltza haren baithan bekhatu mortalak. Dh 145. Akaziak erranen zinuzken elhur-luma arin berantiar batzuez orozbat apaindu eta loriaz hanpatuak. JE GH 1934, 232. Elur-luma bezain ugari. Or QA 187.
v. tbn. Cb Eg II 205.
azpisarrera-43
ELUR-LURTA (-lh- S; Foix). Avalancha. "Avalanche, elhür lurta" Foix. "Elhür lurtak izan dira (S)" Gte Erd 1. v. lurta.
"Lephobixinen" lau gizon elhür lurta batetan "Khakoeta"-rat larrütü ziren. Eskual 11-4-1913, 3. Oi! elhür lurtetan phetxüz / zunbaitetan han erorten. Casve SGrazi 24 (v. tbn. 116).
azpisarrera-44
ELUR-MAINDIRE, ELUR-IZARA. Manto de nieve (litm. 'sábana de nieve').
Lurra elur-maindirepean lo dagonean. Or Mi 76. Askotan bidegin arren elur-izara gañean / nere oñatzik ez dago ibili naizen bidean. EA OlBe 36.
azpisarrera-45
ELUR-MALKO (G-to ap. A; Añ (G)). Copo de nieve.
azpisarrera-46
ELUR-MALLO (edúrmallo V-gip ap. Iz ArOñ; H s.v. elhur-luma). "Bola de nieve" Iz ArOñ.
azpisarrera-47
ELUR-MALO ( (G, AN-larr)). Ref.: A (elur-malko); Asp ANaf (malo-malo). Copo de nieve. "Copo grande de nieve" Asp ANaf. v. 3 malo.
Elurra ugari ari danean elur-maloak lurrera erori oi diran eran. AA III 283. Ezkutatu ziran basoan gora, elur malotan barruna. Ag G 202. Elur-malua bezela dator / jendia arratsaldian. Tx B II 93. Elur-malozko mantelin leun txuri batek estaltzen du. Sorarrain Lili 87. Or zegok ire / sagar-lorea, / aidea zuriz arrotzen... / Elur-maroak?... Pinpilinpauxak?... NEtx LBB 264 (cf. el ej. de Ldi s.v. ELUR-MALUTA).
azpisarrera-48
ELUR-MALUTA (G-azp; edur- V-m-gip; elur-marota Izt C 235; elur-malota H s.v. elhur-luma). Ref.: A (edur-luma, gazura); Etxba Eib (edur-maluta); Elexp Berg (edur-maluta); ZestErret. Copo de nieve. "Edur-malutia diardu eta beriala zurittu dittu goi ta beiak" Etxba Eib. "Txapelan lakotxe edur-malutak jausten zien gaur gozian" Elexp Berg. Cf. supra ELUR-GAZURA para el ej. de V-m dado por Azkue. Tr. Sólo meridional, aparece sobre todo en autores guipuzcoanos. En los textos sólo encontramos la forma e.-maluta . v. maluta.
Edur maluta ugaria, / ugariago etsaia. Otag ( in Onaind MEOE 37 ). Edur maluta galantak eta txingorradarik gogorrenak gorputzaren gañean artzea. Ag Kr 36. Mirele elur-maluta esango genukean. Anab Usauri 134. Ari beltz oker naasi sareak / eundaka atzitu ditu... loreak? / elur-malutak? mitxeletak? Ldi BB 112. Udazkenean sortzen dira piñu-adar edo enborretan elur-malutak diruditen zorro zuriak. Munita 94. Elur maluta zan, mardula. BasoM 86.
v. tbn. Enb 107. Or Eus 132. Etxde JJ 25. Izeta DirG 63. NEtx LBB 65. Azurm HiztB 60.
azpisarrera-49
ELUR-MATAZA (V-m-gip (ed-), G-to; elur matazea (det.) VocZeg 286, ed- A Apend; erur-matasa Añ (V)). Ref.: A (edur-luma); Iz ArOñ (edur-gixixa), To (elurmataza), UrrAnz (edurmatasia); Elexp Berg (edur-mataza). Copo (grande) de nieve. Cf. supra ELUR-GAZURA para el ej. de V-m dado por Azkue. "Al decir sólo mataza, refiriéndose al tiempo, se entiende del granizo; siendo preciso anteponer la palabra edur para referirse a la nieve: edur-matazea da, nieva en abundancia" A s.v. mataza.
Beren sakutoetan edur-matasea legez iausten zirean parra parra eukitsuen ondasun-izkiak. A Ezale 1897, 4b. Edur-matasak [...] lanazko eta sedazko matasa biurtzen ziran. Ag Serm 381. Margo orizkia dauka / Orlegija zanak / Eta edur-matazak / Lorak ebezanak! Euzk 1930, 522. Ta gaiñean elur-matazak omen zeuzkan. JAzpiroz 96.
azpisarrera-50
ELUR-MATXAR, ELUR-TXAMAR. "Matxar; edúr-matxarra, el poco de nieve [en nota: Edur-matxarra, nevada pequeña y mala]; edúr-txamarra, id." Iz ArOñ.
azpisarrera-51
ELUR-MELUR.
Elur, melur, ez nauk ire bildur; etxean baditiat arto eta egur. (In Or Eus 45; v. tbn. la versión baztanesa de NaEsZarr 2018; cf. A EY IV 309 (Sal) y ZMoso 64: Elurra melurra, banikan ire beldurra ).
azpisarrera-52
ELUR-MENDI. Monte de nieve, monte nevado; iceberg. "Montes alpini, elhur mendiak" Urt I 347.
Edurmendiak irudi izaten dabez ango [Cabo de Hornos-ko] olatuak. Echta Jos 94. Argitu ebanean, ikusi zirean alde guztietan itxasganeko edur-mendi, azpia leittuta eukenak. Ib. 144. Iparraldian edur-mendi ixoztubak. Laux BBa 136.
v. tbn. Enb 195.
azpisarrerakoSense-52.1
Montón de nieve.
Estaltzen dituten elur-mendia alderatzeko indarka ari diren bitartean. Ibiñ Virgil 101. Zugaitz-adarrak ari gaiñera / botaz ainbat elur-mendi. Insausti 290.
azpisarrera-53
ELUR-META.
azpisarrerakoSense-53.1
a) "(L), avalancha de nieve" A.
azpisarrerakoSense-53.2
b) "Montón de nieve" Bera. "Tas de neige" Lh. "Conchesta" DRA.
Ez hotzak ez goseak ez nute baratzen, / elhurmetak zihatuz Alpak iragaiten. Ith Napoleon (ap. DRA ).
azpisarrera-54
ELUR-MUILO (edur-moillo V-gip ap. A FSeg). "Pelotilla de nieve" A.
Elhur-mulu xuriño bat / bota niro gogotik / jakin dezan noiz den negu / elhur horren hotzetik. Herr 21-7-1960, 4. Haurren ahurrean elhur muluak urtzen eta suntsitzen diren bezala. Etcheb Zeruari 29.
azpisarrerakoSense-54.1
Montoncito de nieve.
Ageri ditun, oraindik, elur-muilloak, aizearen gordean dauden zokogunetan. Eston Iz 65.
azpisarrerakoSense-54.2
" Edur-moilloka dabiltza, se divirten arrojándose pelotas de nieve" A s.v. moillo.
azpisarrera-55
ELUR-MUKILKA. "Edur-mukilka (V-och), a pelotazos de nieve" A s.v. mukil.
azpisarrera-56
ELUR-MUKURU (AN-5vill ap. A). Avalancha de nieve.
azpisarrera-57
ELUR-MULLETA. Copo de nieve.
(Ama Birjina da) txuriago ezi ez elur-mulleta. (182). LE-Ir.
azpisarrera-58
ELUR-MULTZO.
azpisarrerakoSense-58.1
a) "Copo de nieve, (V) erur moltsoa" Añ.
azpisarrerakoSense-58.2
b) Montón de nieve.
O [Usoa] zeiñ zuria agertzen ziñan / goixetan egan jasua, / edur moltsua mendi gañean / itxirik baltzizkatua. AB AmaE 59.
azpisarrera-59
ELUR-NABAR. "Edurnabarra, la nieve que no ha llegado a cuajar completamente" Iz ArOñ. "Edúrnabarra, edúrgesala, lo suficiente para señalar el paso; que ha quitado en unos lugares y en otros no" Ib.
azpisarrera-60
ELUR-NARRA. "Edur-narra ein dda, se ha producido el desprendimiento de nieve" Iz ArOñ.
Jazo zan mendi andi zurijaren tontorretik, aldats-bera, edur-narra jausi zala, artzañen txabolatxubak batez narreztuten. BAizk Ipuin 5.
azpisarrera-61
ELUR-HOBI. Nevera. v. ELUR-ZULO.
Elur-obitik len an sartutakoak [egazti, amurrai...] atera... sutan erren... ta jan. Eston Iz 66.
azpisarrera-62
ELUR-ORTOZ. "Edur-ortoz (V-och), tosco calzado para nieves" A.
azpisarrera-63
ELUR-OSIN ( (Lar, H)). "Ventisquero, elurosiña" Lar. "Lieu ou les tourbillons de vent accumulent la neige dans les montagnes" H.
azpisarrera-64
ELUR-OSO. v. elurrauso.
azpisarrera-65
ELUR-HOSTO. Copo de nieve.
Eta zuk egan ibillitzeko / zein denboretan dezun atsegin, / ez dezatela sekulan elur- / -osto bat egin. Bil 111. Uso-luma txurien / antzez mara mara / elur-ostoak datoz / mendi gañetara. EA Txindor 123.
azpisarrera-66
ELUR-OSURA. Avalancha.
Lau [haxero] elhür osurak eraman beraiki. Casve SGrazi 120.
azpisarrera-67
ELUR-PELLA. Bola de nieve. "Pella de nieve" Lar, Añ.
Doaielaik kaballero bat karrikan, ematen dio elur pella batek soñean. (12). LE-Ir.
azpisarrera-68
ELUR-PELOTA.
azpisarrerakoSense-68.1
a) "Elur-pelota (R-uzt), alud, gran masa de nieve" A.
Dabillen elur-pelotaren gisara, nere etxerako gogoa borobiltzen zijoakidan. Anab Aprika 97.
azpisarrerakoSense-68.2
b) "Pelota de nieve en la diversión de hacer batalla con ellas. Edur-pelotegaz, gerra luzia eiñ dabe eskolako mutillak" Etxba Eib. "Bola de nieve para ser lanzada. Edur pelotiakin mosuan jo eta antiajuak xehetu doste" Elexp Berg.
azpisarrera-69
ELUR-PIKOR (AN-gip ap. A; -lh- Dv; edur-pikor V-gip ap. Etxba Eib). Nevisca. "Neige durcie comme du grésil" Dv. "Nevisca, nieve que cae granulada. Edur-pikorragaz ekin detsa eta edur-malutiakin amaittu dau" Etxba Eib.
azpisarrera-70
ELUR-PIKORTA (G, AN ap. A; Izt C 235). "Elur pikorta ari da (G, AN), cae nieve menuda" A s.v. pikort. "Elur-pikorta, elur-maluta" (G-bet).
azpisarrera-71
ELUR-PILLA. "Pella de nieve" Lar, Añ.
azpisarrera-72
ELUR-PINPORTA (G-azp; -piporta AN-gip).
" Elur-piporta, nieve pequeña, granulosa" BU Arano. "Elur mataza txikiak; izotz-pikor txikiz osatutako elurra" ZestErret .
azpisarrera-73
ELUR-PIRRIN (R-uzt ap. A). "v. elurgillo" A.
azpisarrera-74
ELUR-POILA (edur-poilla V-arr-oroz ap. A s.v. poilla). Bola de nieve.
azpisarrera-75
ELURRA ARI IZAN (G, AN-gip-5vill, B, BN-arb, S; Urt Gram 388; elhurrari VocS, elur ari BeraLzM). Ref.: A; Gte Erd 20, 89. Nevar. "Elürra ari düzü (BN-arb, S), elurra ari du (G-azp-goi, AN-gip-5vill, B), ari da (BN-arb), [...] erruz ari du (AN-gip), ugari ari du (AN-gip)" Gte Erd 89. "Elurra ari du (G-azp, AN-gip-5vill, BN-arb), ari da (AN-5vill, BN-arb)" Ib. 20. v. ELURRA EGIN, ELURRA IZAN, ELURRA ERORI, ELURRA BOTA.
Elurra ugari ari danean. AA III 283. Zurrunbillo lodietan ari du elurra. EE 1884a, 135. Ai zan elurra galanki, gelditu gabe ai zan. Ag G 202. Bezperan eta gauaz harizan elhurrak. Ox 123. Elurra ari dan artean. Jaukol Biozk 2. Elurra ari zun eta iñon ere lurmenik ez. Or SCruz 59. Eguberri jai bezperan, elurra mara-mara ari zula. Etxde JJ 180. Elurra ari da. Mde Pr 68. Ala ere atergabe ari da elurra ortzi zabaletik. Ibiñ Virgil 101. Alaxen, elurra galanki ari zuala, Martxoaren 4an, atera giñan Pamplonatik Vitorira. Salav 77. Elurra mara-mara ari zuan. TxGarm BordaB 93. Ama, Jakako portuetan elurra ari du. JAzpiroz 96. Elurra itxu-itxu ari zuala irten giñan. AZink 116.
azpisarrerakoSense-75.1
(Con adj.). "Elur-bustia ari du (ebiarekin nastuta datorrenian)" (G-to) Vill (comunicación personal).
azpisarrera-76
ELURRA BOTA. Nevar. "Ori da elurra botatzea (G-azp, AN-5vill) [...] edurre bota iten dau (V-arr)" Gte Erd 89. v. ELURRA ARI IZAN.
Goiko mendi-alde oitan elurra bota izanen du? Auspoa 97, 15.
azpisarrerakoSense-76.1
Datorrelako / egun atako / ur-ekartzaila [= Acuario] prestua / euriz beteten mundua. / Edurra bota edo euria / da onen zeregin guztia. Azc PB 291. Ta or abil ondiño, negu dolor ori, / Lotsa barik botaten txingor, edur, euri. Enb 178.
azpisarrerakoSense-76.2
"Elur puska bota du (AN-5vill) [...], elur puska ederra bota du (elur handia) (AN-gip)" Gte Erd 89.
azpisarrera-77
ELURRA EGIN (V-gip, G-azp, B, BN-lab-ciz; VP 45v, T-L; edurra e. V-gip; Añ), ELUR EGIN (erur egin Lcc). Ref.: Etxba Eib (edurra egin); Gte Erd 89. "Bart edurra eiñ dau, eta goizian dana zuri agertu da" Etxba Eib. Cf. Bera: "'Nieva' se traduce elurra da y no elurra egiten du". v. ELURRA ARI IZAN.
Mendi altuan erurra daidi, / aran baxuan eguzki. Lazarraga B31, 1205r. Ni erramuren bildur, egin dezan zizorakrekin elur. (AN). Aq (pág.) 63. Gelditzen da gero zelaia elurra egin balu bezin zuri gatzarekin. It Dial 113 (Dv elhurra egin, Ur edurra egin). Negu-azkena zan, eta gauez elurra egindako eguraldi ustel batean irtetea, erabaki zuten. Arr GB 101. Naiz-ta ekin gautegun / Edurra egiten. Enb 171. Elur egin balu gehiago, mendiak xuri-xuriak balire, beste gogoeta batzu egin nezazke menturaz. JEtchep 75. Eginen baitu elurra. Xa Odol 97. Egiten duanian / mendian elurra. Uzt Sas 192. Elurra egiten zuanean, erbi arrapatzen. JAzpiroz 81. Elurra egin zigun, ogei bat zentimetro lodi. BBarand 134. Bezpera-gauean euria ere egin zuan. Igual zan elurra eginda ere. Albeniz 100.
v. tbn. Elurra egin: Salav 62. Izeta DirG 59. Ataño TxanKan 71. Elur egin: Etxde JJ 260.
azpisarrerakoSense-77.1
Elhur egin berria. Zby RIEV 1908, 28.
azpisarrerakoSense-77.2
(Con adj., etc.). " Elur handia egin du (G-azp-nav, AN-gip, BN-arb), elur guti egiten du zenbait urte huntan (BN-ciz)" Gte Erd 89.
azpisarrera-78
ELURRA EGOTZI (edurra eg. V-ar ap. A Ezale 1897, 167a). Nevar.
azpisarrera-79
ELURRA ERAITSI (edurra eratzi G ap. A Ezale 1897, 167a). Nevar.
azpisarrera-80
ELURRA ERAKUTSI (edurra e. V-m ap. A Ezale 1897, 167a). Nevar.
azpisarrera-81
ELURRA ERORI (G, BN ap. A). Nevar. v. ELURRA ARI IZAN.
Bortürik gorenetan erorten elhürra. ChamtP 134. Elurra eroriko da gogoz. Iraola 116. Elurra erorten ari delakotz irri egiten duk. Mde Pr 68. Barda elurra erori da berriz. JEtchep 75.
azpisarrera-82
ELURRA GESALDU. "Elurra gezaldu, derretirse la nieve" A Apend. Gte Erd 89 recoge gesaldu en BN-ciz, urtu en AN-gip, B y BN-arb-ciz, mehetu o mehatu en G-azp-goi, AN-gip-5vill y B. v. lurmendu.
azpisarrera-83
ELURRA IZAN (G-azp, BN-arb; Volt 35; edurra i. V). Ref.: A (ed-); Holmer ApuntV (ed-); Gte Erd 89. Nevar. "Il neige, elhurra da" Volt 35. "Edurra da (V-ger), está nevando" Holmer ApuntV. "Bihar ere elurra litake (G-azp, BN-arb)" Gte Erd 89. No incluimos aquí los ejs. del tipo elhürra dük bortian (ChantP 158) 'hay nieve en el monte'. v. ELURRA ARI IZAN. Tr. Frecuente sobre todo entre los vizcaínos.
Jatsiko dira meza enzutera jai egunetan indriska ta eurra bada bere. Mg PAb 59. Edurra zan gogoz, Urtarrillean lez. Kk Ab I 54. 1932ko Edurra dan bittartian, etxat ondo etorten Jon ikusten juatia. Altuna 56. Edurra zala, gaurko egunez, / Agertu ziñan ludira. Enb 107. Orrattiño, edurra ixan zan gaba atan, eta kalia zurittuta eguanez, bilddur zan oñatzetatik aztarrena artu ez egijoen. Otx 83. Urte zar egunean, elurra zala. Munita 51. Mendian edurra danean, esaten dogu: Au mendi-edurra dok, au maduran etxok egingo. And AUzta 94.
azpisarrerakoSense-83.1
(Con cuantificadores, etc.). " Landibarren etzuzun aspaldian izan aurten bezanbat elur (BN-ciz)" Gte Erd 89.
Erur asko dan urtean garia. RS 459.
azpisarrera-84
ELURRA JAUSI. Nevar. v. ELURRA ARI IZAN.
Odeiak egotzi-ala edur, ieusi zan egun atan. A BGuzur 124. Gauak zirean guztiz neketsuak, geratuten etzan edur jausteaz da otzaz. Echta Jos 96. Elhurra zirurikan jausten da zerutik. Barb Sup 185.
v. tbn. Alzola Atalak 46.
azpisarrera-85
ELURRAK EMAN. Ponerse a nevar.
Elurrak eman mendian eta galdu. BAyerbe 120. Bustiak edo elurrak ematen badio, orduan komeriak izango dira. AZink 132.
azpisarrera-86
ELURRAK JARDUN. "Edurrak jardun, estar nevando. Edurrak diardu farra-farra" Etxba Eib.
azpisarrera-87
ELURRA LERTU. "Elurra-lertu, alud (Vera de Bidasoa)" VocNav 217.
azpisarrera-88
ELURRA NABARTU. "(Edúrra) nabártuta daó, está casi blanco de nieve. Edúrra nabártu xok, casi ha blanqueado [en nota: "Edurra nabartu xok, ha cubierto la nieve el suelo"]" Iz ArOñ. "(Edurra) nabartu dau, el suelo casi se ha cubierto de nieve" Ib.
azpisarrera-89
ELURRARI EGON. Nevar.
Egun guziuan egon da elurrari dunba-danba. Mdg 137. Tenpra digu negu minian bikain otz, dago elurrari ezin obroz. Ib. 152.
azpisarrera-90
ELURRARI EMAN. "Dar en [...] nevar, elurrari eman dio, eraso dio, eraunsi dio" Lar (y Añ (G)). "Elurrari erauntsi, eman bear dio" H s.v. elhurtzea.
azpisarrera-91
ELURRARI ERASO. "Dar en [...] nevar, elurrari eman dio, eraso dio, eraunsi dio" Lar (y Añ (G)).
azpisarrera-92
ELURRARI ERAUNTSI. "Dar en [...] nevar, elurrari eman dio, eraso dio, eraunsi dio" Lar (y Añ (G)). "Elurrari erauntsi, eman bear dio" H s.v. elhurtzea. "(G), nevar" A. "Edurrari dereutso (V-gip)" Gte Erd 89.
azpisarrerakoSense-92.1
ELURRAK ERAUNTSI. " Elurrak erauntsi düzü barda bortian (Sc), anoche ha nevado en el Pirineo" A.
azpisarrera-93
ELURRARI INOTSI (Lar, Añ, H (V); edurrari i. V ap. A). "Nevar" Lar y Añ. "Edurrari iñotsi (V) [...], edurrari biñotso, nieva" A.
azpisarrera-94
ELURRETAN.
azpisarrerakoSense-94.1
a) Bajo la nevada.
Ordu bi bidek ez nau ikaratuko gabaz ta edurretan balitz bere. Mg PAb 113. Or ibillten ziran aldra andiak, oiuka, deadarka, garrasika, mendirik-mendi, ibarrik-ibar, basorik-baso, euritan da edurretan. Ag AL 12. Ekatx denporalean / iñoz edurretan, / jan barik ta bustita / sandale utsetan. Ayesta 131.
azpisarrerakoSense-94.2
b) Bajo la nieve, (estar. etc.) cubierto por la nieve. "Mendia elurretan dago (G-azp, BN-arb)" Gte Erd 89 (junto a elurpean, etc.).
Elurretan bai dago / mundu-zabalera. Jaukol Biozk 104.
azpisarrerakoSense-94.3
c) "Edurretan, en época de nieves" A.
azpisarrera-95
ELURREZ ELUR. A través de la nieve.
Bidea hatik oinez egin zuen denbora garratz batez, elhurrez elhur, mendiz mendi. Laph 101. Urtharril mina zela, bi kaskoin ihizin, elhurrez elhur, nekez, mendian zoazin. Ox 124. Negu batez pentsatu dut elurrez elur joaitea, / ikusi behar nuela mendiko ene maitea. Xa Odol 103.
azpisarrera-96
ELURREZKO (Adnom.). De nieve(s); níveo.
Urte erurrezkoa, garizkoa. RS 150. Eskuak duzu leun, / lepoa txuri, / elurrezko bularra / zureak dirudi. Gamiz 204. Edurrezkoak zure jantziak dirudie. AB AmaE 136. Elurrezko azal ta izar-begien jabea. Ag G 291. Edurrezko jauregija. Altuna 73. Sikiliko sumendien elurrezko erpin-buru zuriak. Zait Plat 12.
azpisarrera-97
ELURREZKO MAINDIRE. Manto de nieve. v. ELUR-MAINDIRE.
Elurrezko maindire zurian bidearen arrastorik ezin topa. Etxde JJ 233. Zeñen polita ziñan / negu latz otzian, / elurrezko maindire / txuriz estaltzian! Olea 21.
azpisarrera-98
ELURREZKO MENDI. v. ELUR-MENDI.
Elurrezko mendi eskerga, erraldoi oriek. A Ardi 13.
azpisarrera-99
ELUR-SALDA. "Edur-salda (Vc), nieve pisoteada" A.
azpisarrera-100
ELUR-TELADA. "Elur-telada, capita de nieve" A (s.v. telada).
azpisarrera-101
ELUR-TIRAKA. "Jugar a arrojarse nieve" BU Arano.
azpisarrera-102
ELUR-TOKETADA. "Tokétaa batek artu, edúr-toketaa bat, un golpe de nieve" Iz ArOñ.
azpisarrera-103
ELUR-TXINGO. "Edur-txingo (V-ger), nieve muy menuda" A.
azpisarrera-104
ELUR-TXIPITX. "Euri-xipitxak, edur-txipitx batzuk, las primeras gotitas de agua o nieve que apenas se notan (G-azp)" Iz IzG 204.
azpisarrera-105
ELUR-TXOLARRE. "Elur-txolarre (Mortifringilla nivalis), gorrión alpino" MItziar Txoriak 178.
azpisarrera-106
ELUR-UR.
azpisarrerakoSense-106.1
a) Agua de nieve. "Elurra urtzetik sortzen den ura" ZestErret.
Bero handira iragan bedi elhur uretik. " Ab aquis nivium" . (Iob 24, 19) Ax 583 (V 375; Dv, Ol el(h)ur-ur ). Merezina dalakoa eman omen zioten elur-urez eta ondarrez egiña. Berron Kijote 169.
azpisarrerakoSense-106.2
b) (V-gip, G-bet, AN-5vill ap. A). Aguanieve. v. ELUR-BUSTI.
azpisarrera-107
ELUR-URTE. "Año de nieves (AN-5vill)" A DBols.
Argatik errepain bat / badegu diona / elur urtea dala / gari urte ona. It (in MEIG VI 187). Edur-urte, gari-urte. "Año de nieves, año de trigo (año de bienes)" . A. Ur-urte, elur-urte. A Aezk 216. Elur-urtea, arto-urtea. (AN-gip). Inza NaEsZarr 875. Elur-urte, patxaran-urte. (AN-ulz). Ib. 1889. Elur-urte, ezkur-urte. EZBB I 93.
azpisarrera-108
ELUR XEHE. "Elurxe (B), v. elurgillo" A. "Había nieve en polvo, elur xea zen (G-azp), elur txea (AN-gip), elur xehea (BN-arb)" Gte Erd 89.
Kemen erraitia digu "elur larriak, elur andi, elur xẽak, egunaldi. Mdg 132.
azpisarrera-109
ELUR-XINTXAR (G-to ap. A). Copos pequeños de nieve.
azpisarrera-110
ELUR-ZAFLA. "(L-ain, R-uzt), copos grandes de nieve" A.
azpisarrera-111
ELUR-ZAPARRADA. Nevada (copiosa).
Goizetik egualdi ona, ta arratsaldean trumoia jo ta elur-zaparrada aundia igual. BasoM 134.
azpisarrerakoSense-111.1
Egon antxe geldi, edur, euri, aize ta itxaso-zaparradak artuten. Echta Jos 95.
azpisarrera-112
ELUR-ZAPLADA. "Copo grande de nieve" BU Arano.
azpisarrera-113
ELUR-ZAPLASTO. "Mendia lurmenduta dao (oraindik elur zaplastoak badira) (V-arr)" Gte Erd 89.
azpisarrera-114
ELUR-ZULO (G; Lar, H; -zilo Sal, R), EDUR-ZULO (V-m-gip; Añ (V, G)). Ref. A (elur-zilo, edur-zulo); ZestErret. Nevera, nevero. "Nevera", "pozo de nieve" Lar. v. elaputzu, elurtegi.
Elur zulo txit otz ta izotzez bete ta beñere urtzen ez diranak. Cb Eg II 205.
elur
<< ekoiztu 0 / 0 endemas >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
Library zlibrary project
z-library z-lib project
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper