OEH - Bilaketa

2974 emaitza odol bilaketarentzat

Sarrera buruan (129)


Sarrera osoan (500)

Emaitza kopurua 500 elementura mugatua
Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
1 belatz.
Onom.: Agro de Gomiz Belaza. (963) BGCard 15. Nunnu Belagga. (991) Arzam 165. Alia vinea en valleio de belaza. (1084) Ib. 165. In belatz mendia. (1235) Ib. 165.
sense-1
1. (BN, S; Lcc, O-SP 226SP, Lar Sup, Hb, H, A, VocNav ), belatx (L, BN; SP, Dv, H), belats, pelatx (L-ain; Dv) Ref.: A (belatz, belatx, pelatx); Lh (belatz, belatx); Lrq /belác/.
Nombre aplicado a diversas aves rapaces. "Azor, belatza <-aça>" Lcc. "Belatz veut dire proprement un épervier" O-SP 226. "Eskuko xoria belatxaren esperanzan utzi duzu, vous avez quitté le certain pour l'incertain" SP (con la indicación pr. de 'proverbio'). "Azor, ave, belatza <-aça>, aztorea" Lar Sup (que lo toma probablemente de Lcc; Larramendi parece ser la fuente a su vez de Izt C 197 y Hb, que dan también -az). "(BN), épervier" Dv. "Pelatx. En quelques localités on confond pelatx avec belatx, épervier" Dv. "Belatxa. Épervier, oiseau, faucon en général. Syn. xaflaxa (V, G, L, BN), mirotza, belaioza (Is), xapalatxa (G), aztorea (G, L)" H. "Belatx (Lc, BN), gavilán" A, que para la forma belatz cita a Oihenart. "Épervier. On dit plus souvent esparbe" Lrq. v. apobelatz, zapelatz, gabirai, mirotz, aztore, belaoitz. Tr. Documentado exclusivamente en la literatura septentrional, aunque se encuentra como nombre propio en documentos navarros medievales. En Goyhetche se encuentra belatxa, con -a constitutiva.
Iauna hagoan iduki zazu ene hegatsa / Egin ohi tutzun legez uso eta belatxa. EZ Man I 106. Belatz duana ez utz hagati, austore jingei denagati. "Ne laisse pas aller l'épervier que tu tiens sur la perche, pour l'espérance d'un autour qui te doit venir". O Pr 85. Xoria kagiolan emaiten den edo belatza bere lokharriez lotzen den bezala, eskuaren gainean iar dadintzat. "L'épervier". SP Phil 103 (He 105 astorea, Echve Dev 129 gabirabaren antzeko eiztariak erabiltzen duten txoria). Indietan ümen da herri bat non arranoak beno hanitzez, belatxak handiago beitirade. Egiat 256. Belatxa bezain arina banintz juaiteko airian, / Urzoño hura arrapa niro zelian edo lurrian. ChahoKant LXIIa. Belatxa bat fite, bisa bis goiean / Balentzan zagona hegalen gaiñean. "Un autour". Gy 174. Belatxa airean duk hate, / Arranoa animuz bethe. "Le faucon est léger, l'aigle plein de courage". Ib. 227. Lau belatxek khendu nahi zioten sabeletik; bainan yaun batek haizatu ziotzan eta sendatu zioen hek egin zauria. Hb Egia 72. Hegalttoak oraino ditut laburregi; / Nik nola ihes egin belatx gaixtoeri? Elzb Po 216. [Parisiano hek] zutela iduri gure mendietan airean ikhusten ditugun belatxer edo letsuner. Elsb Fram 135. Atzerriko belatza / Gipuzkon da sartu. Lh Yol 51. Oren eztia... Oren xuria... lokarturik harrabotsak, / Harrok'artetan elgartu dire multzoka xori belatsak. Ox 31. Ikusi dut belatsa frangotan, / xori bati lotzekotan, / Hegaldatzen peña bazterretan, / hura nahiz ahurretan. Ib. 170. Lagun xoil bat ez norek lausenga baizik eta mendi gaitzak, / Noizean behin harroketarik hixtuka xori belatsak. Ib. 178. Goihenetxek botza idor zian; eta Ardatxek belatxa bezain arin. Const 39. Badu xaflaxak bertze izenik ere: belatza, zapalatza eta esparbera. Dass-Eliss GH 1923, 379. Belatxak, hartua delarik, ez zalapartarik. EZBB I 65.
azpiadiera-1.1
belatx (BN, S; VocBN, Dv, H (L, BN, S)), belax (Ae) Ref.: A; Lrq (bele); CEEN 1971, 326 .
(Aplicado a córvidos). "Corneille" VocBN, etc. "Corneja" A, que cita VocBN. "Herri zenbeitetan, hala nola Uztaritzen, belatxa erraten diote belamikari" Dass-Eliss GH 1923, 490. " Belax, corneille" Lrq. " Belaxak, choas (Ae)" CEEN 1971, 326. v. bele.
sense-2
2. "(S), au pluriel, volatiles en général" Lh.
sense-3
3. (Empleado como adj.).
Onelako jaun prestuak dirade euskaldunen odol garbitik sortargituak eta ez arako erbesteetako dantza zatar itxusi nazkagarriak usuan jarri nai dizkiguten txoro belatx uanditu aiek. Izt D 161 (DRA lo interpreta como "casquivano").
azpisarrera-1
BELATZ-ULITXA. Nombre de cierto parásito.
Jakizu belatxa ulitxa (emozute nahuzun izena) hek han ilepean sorthuak direla, ba eta haziak, ilea janez. EGAlm 1904, 42. (ap. DRA)
azpisarrera-2
JAINKO-BELATX. v. jainko.
belatz
<< belarrondo 0 / 0 belaun >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
Library zlibrary project
z-library z-lib project
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper