Tr. Documentado casi exclusivamente en textos meridionales (al Norte sólo lo hallamos en Archu, Goyhetche y EGAlm ). La variante bol(t)sa se documenta en los refranes de Garibay, en los septentrionales antes citados, en textos guipuzcoanos y en algunos autores vizcaínos (Barrutia, Añibarro, Zavala y B. Enbeita). Pol(t)sa (que aparece ya en Lazarraga) ypoltza se documentan en textos guipuzcoanos y vizcaínos. Hallamos poltxa en Berrondo y un refrán alto-navarro, boltza en Zavala y Lasa, boltxa en Yanzi (que tbn. emplea bolsa ); hay ejemplos de foltza y foltsa en una canción popular de Zeanuri; cf. tbn. polsik (AzpPr 73) y poltsikan (Uzt Sas 150). En DFrec hay 4 ejs. de poltsa, 4 de boltsa y 1 de bolsa.
sense-1
1.
(V-gip);
boltsa (-ls- Lcc, Lar, Añ);
polsa;
poltza (V-gip);
poltxa;
bolsa;
boltza;
boltxa;
foltsa;
foltzaRef.:
IzArOñ(ixkixua);
ElexpBerg. Bolsa (de dinero)."Ixkixua ta Garibi, ezdek dirurik poltzan agiri. Zumarra ta Villarreal, ez dek poltzan irun errial"Iz ArOñ..
v. moltsa. Polsea, barriz, oi berabilke / oi diruz adornadurik. Lazarraga 1182v.
Ordu askotan oi ta bear dau / iregi bere polsea. Ib. 1196r.
Aoa beroa, bolsea otz. RG B, 16.
Bere boltsearen eskatu jako publiko kale batean.
EiBer
532.
Diruak ez atara ze ori eztok egingo! Badoa / --Ene bolsea arina beti-- urrin neuganik dirua. Acto 83.
Gáldus osasúna, ez soltatunáies bolsa.LEProg 110.
Alogera sarriro / ta bolsia bete. Ulib(inFrantzesB II 35).
Nun daguan zure poltsia, an dago zure bijotza.fBIc II 266.
Euren polsak ez gastetarren.Astar II 89.
Bidian jarri ziren, / bolsak hutsik. ArchFab 211s.
Ezkontza urus izaiteko / eztela aski boltsakoa. Gy 131.
Borondatia izanagatik, / boltsak ez digu lagundu.Ud 137.
Ematen dizunari gizenena poltsa / egin zaiozu ari zuk botoa bota.ABAmaE 331.
Zurraren poltsak bi zulo. MocDamu 7.
Zigarruak bi kalte egiten ditu: bata osasunarentzat eta bestea poltsarentzat.Ib. 28.
Bidera irten eta / botatzeko poltsa / aterako niola / bestela biotza.Balad 220.
Bolsa bat urrez betea.Goñi 58.
Joko orretan poltsa ederki / izan biar du betia.EusJok 157.
Neskak konbidetako, / foltzan diru gitxi. (V-arr). AEF 1930, 13 (en la misma pág. foltsan).
Xentimorik ez dauka / Txirritaren poltsak. TxB 167.
Nere bolsatik zera / askotan beztitu.Yanzi 96 (cf. boltxa ib. 136).
Piñua kenduaz, poltsa berotzeko bide ederra dezu.Munita 42.
Orduan gerrikoan izaten zan diru-poltsa eta bi anillokin estutzen zan poltsa ori.AndAUzta 38 (62 boltsa).
Beti lanian eta / poltsan diru gitxi. BEnbNereA 109 (218 boltsa).
Aragi billa juan ezkero / poltsatik azkar arindu.UztSas 201 (EBT 35 boltsa).
Poltxako odolak irakiñen dik iri . (AN-ulz)'Axolakabeaz esana'.InzaNaEsZarr 1915.
[Zaldun ibiltariek] beren poltxak ongi aski ornituak zeramaztela, zer gerta ere.BerronKijote 50.
Pentsu eta lastotan / gure poltsak ustu.Insausti 95.
v. tbn. Zav Fab RIEV 1909, 37 (35 boltza; 1907, 539 poltza). Noe 49. Zab Gabon 80. Bv AsL 130 (410 boltsa). Urruz Urz 39. AzpPr 39 (95 polsa, 25 bolsa). Apaol 49. Ag G 107. Kk Ab I 116. Muj PAm 70. Or Eus 93. Lek EunD 32. Ldi IL 106. Mde Pr 157. Anab Aprika 11. Erkiag BatB 168. NEtx LBB 368. Boltsa: Afrika 97. Bil 175. JanEd I 88 (25 bolsa). A CPV 1100. Izeta DirG 79. Polsa: Mg CO 51. EE 1880a, 207. Poltza: SM Zirik 97. Osk Kurl 191. Bolsa: Añ LoraS 146. Gco I 425. Boltza: Lasa Poem 69. boltza (G-bet). Bolso de mano. Eskuan boltsa larruzkuak, / guante ta abanikuak. MendaroTx 60 (ib. 218 polsa). Arrigarria txokolateak zeukaten usaia. [...] Neskatxaren poltsako usaia. JAIraz Bizia 30. Amarentzako larruzko boltsa dotorea. TxGarm BordaB 113. Zer ostuko, kalean boltsak edo patrikak miatzen. BBarand 162. Orduan emon neutsan [andrageiari] agur ori eta poltsara sartu eban. Gerrika 94. l Bolsa en gral. Ilobentzako karamelu-poltzak edo jostailuak ekarten zituzten Patxiren osabek. Osk Kurl 50. Kale baztarretan boltsak betean, ogia botata. BBarand 35. Berak ekarriak bazituen beste boltsa batzuek. Ostolaiz 110. Poltsa bakotxien, intxaur batzuk edo piko-pasak, eta iñoz arratsalderako gaztaie. Gerrika 31.
azpiadiera-1.1
Asten dirade irteten, / txulo bat boltsan egin ondoren / eta egoak zabaltzen, / zergatik boltsan diran artean / inguma dira biurtzen. It Fab 162. Onelan geldituten dira adurrezko poltza baten barruan. Poltza oni deituten jako kapullua. Ur Dial 6 (It bolsa; Dv, Ip zarpa). Binbitartean, zornea erruz ateratzen zan. Poltsa bat formatzen zan. JAzpiroz 181.
azpiadiera-1.2
"Boltza, bolsillo"TotorArr.
Asi naiz bere trajerik obenian billatzen bolsetan, ia zerbait ere arrautzen nun. Auspoa 77-78, 29.
sense-2
2."Poltxa (Sal), acerico o almohadilla de costura"A.
sense-3
3.bolsa. Bolsa (de valores). Bere dirua boltsako hirrikuetarik kanpoan atxiki nahi duenarentzat. EGAlm 1903, 48.
--Zer egiten dezu lumeru oieri begira? --Ia Bolsa igo edo jatxi egin dan.Iraola 116.
Prezioa beti berdintsu. Etzuten ibiltzen gaurko boltsak aiñako igo-jetxirik.BBarand 106.
sense-4
4.
(G-azp). Paquete, genitales masculinos.
azpisarrera-1
ISIL-POLTSA(ixil- V-gip). Ref.: Etxba Eib; Elexp Berg. "Peculio reservado. Txomo zarran andriak, ixill poltsiakin etxia eiñ eban" Etxba Eib. "Onek bajaukak nunbaitten ixil-poltsan bat" Elexp Berg. v. ISILEKO POLTSATXO. Eukiten ebalako beti ixill-poltsa. ABAmaE 265.
Ixil-poltsa baño ezkutuago bere gurariak gorde. AgIoan 44.
Milla dukat neban isil-poltsea. (V-m). AEY II 35.
Ixil-poltzaren bat bajaukak baztarren batian gordeta. SMZirik 68.
Gorde zituan Patxik bere ixil-poltzan. OskKurl 190.
azpisarrera-2
POLTSA BERO.
a) Bolsa llena (de dinero). Gizon ederrak izketa leunak, / gañera boltsa beruak. PE 59. Gañera, gaur Eguerritarako lan-sari obea eman digute. Poltsa bero onekin, jaiak ederki gozatuko ditugu. NEtx Antz 122. b) (V-gip). "Ur beroz betea, alegia, erabili ohi zen, besteak beste, ohea berotzeko" Elexp Berg (s.v. botilla).
azpisarrera-3
POLTSA-MURRI(poltxa-murri V-gip ap. A EY I 184). Avaro, agarrado (aplicado al padrino que no arrroja nada en un bautismo).
azpisarrera-4
POLTSA-ZIMUR(poltxa-zimur V-gip ap. A EY I 184). Avaro, agarrado (aplicado al padrino que no arrroja nada en un bautismo).