1.
(S; Lecl, ArchVocGr 189, Gèze, Dv, H);
herotx (S);
heots (BN-mix, S);
heotx (S);
herrots (S);
hiots (S);
ehotsRef.:
A(erots);
AtBou 363;
EI 91;
GteErd 276, 304. Ruido, sonido; bullicio."Ruido, bullicio"A.
Tr. Documentado en textos suletinos (además de en Lizarraga de Elcano, en una acepción algo diferenciada) desde finales del s. XVII; en la segunda mitad del s. XX tbn. lo encontramos en algún autor occidental.
Herots handi Zelütik jiten zen bat. Bp II 71.
Jinkuaren hitzaren herots txipia entzüten dien beharriak. Mst III 1, 1.
Herotsik gabe. Egiat 157.
Hanti dük erantzüten hire kurrunkaren herots ozena. ChahoAztiB 9.
Herotsa da ixiltzen. ArchFab 87.
Badakizü zer herotsa egiten dian gatzak süian. IpDial 115 (It abarrotsa, Ur otsa, Dv zartakoa).
Entzün nian herotsa zen harpalariak harpan ari direnian bezalakua. IpApoc 14, 2 (Lç soinu, Ol, IBk, IBe (h)ots).
Herots handi bateki ezkapi ziren. EE 1883b, 509. Herots handi bat. CatS 31.
Errebolüzioniaren herotsek aranatzen zütien bazterrak. Const 23.
Bena zer ehotsak! Xakhür, gathü, otso, liu, tigre eta nik dakita zer ihize tzarren orruak. P. ChiberoGH 1930, 459.
Herotsarekin emaztea esnatu zen. MdePr 151.
Pegarra buruz jorik entzuten baduk huts-herotsik, ez uste ukan pegarra dela hutsik. Herr 18-9-1958, 1.
Akeront asegaitzaren erotsa. IbiñVirgil 92.
Ixil, herots aphürrekin. CasveSGrazi 102.
azpiadiera-1.1
"(AN-araq), ruido producido por la piedra que cae de las nubes"A.
"El ruido que precede al pedrisco"IzUlz.
Goibel ilun disimulatu bat egon ta egon erots ixil bateki sor sorra (161). LE-Ir.
sense-2
2.
(OVocPo(S)→SP, A, H). "Bruit, renommée"OVocPo.
Cf. herosdun. Egiazko saintütarzüna eztela herots handitako gaizen egitia. Bp II 37.
azpisarrera-1
HEROTS EGIN (Lecl).
Sonar, hacer ruido. Cf. JMB At: "Heostsegile [sic] (S), espectro de difunto". Kanpuan herots egiten dian botzari beno lehen egia barnen erakusten dianari behatzen direnak. Mst III 1, 1.
Airian herots egitez. ArchFab 103.
Urrunean erots dagian Iulia ibaia. IbiñVirgil 85.