(B, L, BN, S; Añ, Dv, H, VocB
, A),
gibel-althe (S)
Ref.:
Lh; A EY III 407; EAEL 287; Izeta BHizt
.
Parte trasera; espalda; trasero.
"Espalda"
Mg Nom 66.
"(Parte) posterior"
Añ.
"Croupe"
Foix.
"
Gibelaldea milikatzea aski, kurri abiatzeko (L)"
A EY III 407 (acertijo del sello de correos).
"Cul ou fesses [...] gibel althe
"
(S).
EAEL
287.
"
Zer duzu gibelaldean? Etxearen gibelalde hortan dago
"
Izeta BHizt.
Okhasinoa kopetan [...] illetsu da, eta xerlotsu, baiña garhaitean, garzetan, gibel aldean, motz, soil, garbal, karsoil eta ille gabe.
Ax 153 (V 101).
Nihori potegin behar duenak gibelaldean, eztu irabazirik luzatzean.
O Pr 700.
Zaragollen gibel aldia oihal hobez egin dezen.
Etch 303 (versión Lrq).
Abereen azpiak izan behar du galtzadatua, ixuri guti batekin gibel-aldera.
Dv Lab 217.
Itsasoaren indarrak ordean urratzen zuten gibelaldea.
"Puppis vero solvebatur"
.
Dv Act 27, 41.
Elkharri gibel aldea erakusten.
Elzb PAd 53.
Gibel-aldetik zion / sendi usteldura.
Zby RIEV
1908, 764.
Hemen jauzi, hanxet gibelaldea larrutuz herrestan.
HU Zez 138.
Etzako huni ageri gibel-aldea baizik, zamalzainaren gibel-aldeari lothua.
JE Bur 141n.
Ez fida emazte ederrari ez mandoaren gibelaldeari.
Zerb RIEV
1936, 223.
Ez dugu zeren erran alemanek berehala beren gibelaldeak erakutsi zauzkutela.
Zerb Gerlan 89.
Gudaren gibelaldean bizi diranak.
"La retaguardia"
.
EAEg
13-4-1937, 1491.
Gibelaldea biribil eta tinki ibili.
Herr.
(ap. DRA)
Kondenatua alderen alde zilatzen dute zurezko ziri batekin, haren punta gibelaldetik, atzekaldetik sarreraziz.
Mde Pr 78.
Zurezko alki baten gainean artzen nintzala hiru oren leitzen, gibel aldea batere eneatu gabe!
Etchebarne 29.
Hauen otoa [jo], gibelalde guzia masakratzen zuela.
Ib. 116.
Gibelaldean, urruti, dagoen oihala da.
MEIG IX 94.
v. tbn. ES 113. Bordel 78. ChantP 308. Jnn SBi 115. StPierre 28. Ox 31. Barb Leg 137. TAg Uzt 153. Etxde JJ 173. Ardoy SFran 183.
GIBELALDERAKO.
"Qui se dirige vers le derrière" Dv.
GIBELALDETIKAKO.
"Qui vient du derrière" Dv.