1.
(L, BN, S ap. Lh
; VP, VocBN(
vEys), Dv, H). En balde, en vano."Debalde ari zera, en balde trabajas. Debalde zabiltza, en vano andas"VP 20v.
v. DEBALDETAN. Tr. Usado desde Lizarraga de Elcano por autores septentrionales y alto-navarros.
Gisaóntan baliaraztendire berze gisas debalde lidoázken lának. LEProg 102.
Arteko mensajeruak / ez dabiltza debalde. Bordel 88.
Helas! debalde naiz oihuka hariko. Gy 291.
Zeren debalde heriotzea hartu dudan zuretzat, urrun zaite niganik. DvLEd 210.
Desarau eta debalde üdüri zaizün zerbaiten egitera manhatzen zütienian. "Minus utilia".IpImit III 49, 5.
Guziak ikhusten ditu / agerian Jainkoak; / debalde dire harentzat / ilhunpe ta zokoak. ZbyRIEV 1908, 204.
Alferretan eta debalde. Lap 118 (V 260).
Ene iduriz, ez da alfer eta debalde izanen. Ib. 162 (V 353).
Beñere ez dago debalde, / bere bototik izan nai luke / anima guziyen jabe. Auspoa 97, 83.
Debalde duzu deusen erratea. HUZez 13.
Kontrariua frango / Bazela herrian / Debalde ibilirik / Gohernamendian. LuzKant 97.
Debru zaharra heldu zaio ondotik, eta azkarki lotzen. Debalde! Ez du bertzeak bezala garhaitzen ahal. BarbLeg 131.
Denborarik ez pasa- / tutzeko debalde. Yanzi 193.
Bi egun horietan gizon frango galdu ginuela funts handirik gabe eta debalde. ZerbGerlan 66.
Orduan ez litazke debalde igorriak izanen. ZerbAzk 21.
Perpausa guztia izanen da debalde; / epaia eman gaberik kondenatu zara. ArtiMaldanB 210.
Berriz ere debalde errerik bolbora. XaOdol 255.
Ez zituzten zapetak higatuko eta hartu zuten akidura hartuko debalde. Etchebarne 54.
azpiadiera-1.2
2.
(V-gip ap. ElexpBerg). De balde, gratis."Don Debalde gosiak hill (e)i zuan (esaera). Plazentzian eta Eibarren duan esaten da"ElexpBerg.
Tr. Documentado, desde mediados del s. XIX, en textos meridionales, gralmte. populares o de léxico poco cuidado.
Erdi preziyuan / edo kasik debalde. Bil 151.
Artu beza labian. [...] --Ezta debalde're, lotsagabiak. SorGabon 33.
Debalde aterako zait. Iraola 18.
Arratserako ostatu ona / debalde zuben billatu. JanEd II 89.
Danak debalde uzten dizkitzut / gaurko erana ta jana. TxB I 151.
Edan ardura bage, / baldin bada debalde. (In OrEus 109).
Erdi debalde be iñok eleuskio erosi gurako. EguzkGizAuz 55.
Ia nork kontetan dauazan debalde orren ipuin polit sakonak!BilbaoIpuiB 71.
Galdaria debalde konpondu. AndAUzta 81.
Ni ez nintzala beti debalde lanean ariko eta zerbait ordaindu bearko zidala. Salav 30.
Eta oso gustora / jan ta edanian, / neurririk ez baidegu / debalde danian. UztNoiz 58.
Amerikara barkua debalde zuan ezkero. TxGarmBordaB 140.
[Bazkari] ori debalde, eta dana eginda.Gerrika 149.
v. tbn. MendaroTx 70. Auspoa 39, 78. Olea 35. JAzpiroz 68.
sense-2
II.(Adj.).
azpiadiera-2.1
1."(S), (adj.) infructueux"Lh.
v. infra DEBALDEKO. Au baino pauso debaldeagorik / ene bizian dut eman. Xa(inUztEBT 83).
azpiadiera-2.2
2.Gratuito. Aren zaldalia / ezta debaldia, / gauza onen zalia, / bizkotxo jalia. Xe 299.
azpisarrera-1
DEBALDE EGIN.
"Lana egiteko orde, debalde egin dute (BN-arb)" Gte Erd 157 (junto a denbora alperrik galtzen, etc. de otras zonas).
azpisarrera-2
DEBALDEKO (Dv).
a) Inútil, vano. Zonbait duro behar da / debaldeko gastien. (1920). LuzKant 85. Orai artean debaldekoa / izan da ainitz garrasi. Xa EzinB 80. b) Gratuito.
[Liberalak diyote] debaldekua dala / aur bataiatzia, / gañera iltzen dana / enterratutzia. Xe 401. Bi eguneko jan da erana / gendukan debaldekua. Uzt Sas 105. Bestela debaldeko tragorik / ezingo genuelako. Zendoia 220. Debaldeko lanak errenta gutxi du etxerako. Insausti 157. c) (Gente) de poco valor. Graziyak udaran egiten diran festa ederrari eta orain negukuari, izateko nai degun bezelako mauka debaldeko jendiakin. Iraola 104.
azpisarrera-3
DEBALDETAKO.
Inútil, vano. Tiroa etzen debaldetakoa izan. Herr 1-11-1962, 3.
azpisarrera-4
DEBALDETAN(BN-arb ap. Gte Erd; Casve). En balde, en vano. "Ene bizia debaldetan izan da (BN-arb)" Gte Erd 59. Tr. Muy común en textos septentrionales desde fines del s. XIX.
Debaldetan dire kurritzen ene begiak zuen gainean, [...] ez dute akusatzailerik baizik edireten. ElsbFram 108.
Banoa laguntza galdez! [...] --Debaldetan liteke, ezen, hobeki naiz orai...BarbSup 160.
Ikher berriz eta berriz, bainan debaldetan. JEBer 25.
Agintza ederrenak egin ziozkaten: mehatxuak gero. Oro debaldetan. ZerbIxtS 76.
Badakizu, duda-mudarik gabe, zure indar-zalapartak debaldetan izan direla. SoEgHerr 9-7-1959, 1.
Pena diat [...] hola debaldetan gogor egoiten baihaiz. Gertatua hain duk argi eta garbi...LarzSenper 68.
Mutxurdin hil beharra zen bainan ez denbora debaldetan higaturik!ArdoySFran 58.
Bainan debaldetan da / gure entsegua, / gazteak bertzalderat / hartu du plegua. XaEzinB 21.
v. tbn. v. tbn. Ox 99. Zub 22.
azpisarrera-5
DEBALDE UTZI (Dv).
Abandonar. Tr. Documentado en textos septentrionales desde mediados del s. XIX.
Ezti-breska zenbait, utziak debalde, / bazauden yaberik gabe. Gy 188.
Hain gaixtoa izatu naizela non zuk debalde uztea merezi bainuke. DvLEd 143 (Cb Eg II 77 utzi).
Gu hunat ethorri aitzinean lepradunak debalde utziak ziren. Prop 1883, 136.
Ene Jainkoa, zertako nuzu debalde utzi?LeonMc 15, 34 (Lç, He, TB abandonatu).
Gure Jainkoak banatzen baitu behar denean grazia, / eta Hazparne ez du oraino arras debalde utzia. XaOdol 161.
Ez baitute debalde eta hutsik uztekoa beren otoitzen xokoño hori. LarreArtzainE 316.
azpisarrerakoSense-5.1
(En función de adj.). Landa debalde utzi batean belhar gaixtoak gaindituz doatzin bezala. Prop 1889, 148.
Haur debalde utzi. JEBur 66.