Tr. La forma más empleada al Norte es arribera; hay erribera en CatLav, Hiribarren y un texto de Almanaka Berria. Al Sur domina erribera; Lazarraga usa ribera, y los salacencos y roncaleses erribra.
sense-1
1.
(V, G ap. A
; Lar, Añ, H),
arribera (H),
erribra,
riberaRibera, vega; tierra baja; ribera, margen, orilla (sobre todo del río, pero tbn. del mar; sólo en V. Moguel aparece referido a un monte). "Ribera, voz del bascuence erribera, que significa tierra baja y blanda. [...] erribera e irura en bascuence propiamente significan las llanadas y prados vecinos a los ríos" Lar (cf. Ech 60v: "Ribera, quiere decir, tierra baja y blanda"). "Béetarrak, erriberakuak (V-gip), los de la costa" Iz UrrAnz. Se llama erriberak a los "terrenos bajos de Zarauz" (sg. EGIPV, s.v. erriberak). Cf. VocNav s.v. ribera. Conocido tbn. en onomástica (cf. p.ej. Izt C 244 y 245, Laph 75, Aran SIgn 51). v. 1 erbera, errepira. Tr. Documentado desde Lazarraga en textos meridionales (gralmente. guipuzcoanos), al Norte sólo lo encontramos en INav . Muy poco empleado en el s. XX.
Eze guek goazela Dueroko riberara. Lazarraga A, 1147r.
Ribera artan neska oa / bakotxik nekusenean. Ib. B16, 1182r.
Harri mendi batzubek baitire arriberan dorreari datxezkala. INav 60.Uesteko alderat ikusiko duzu buru eder bat eta arrasoa arriberan. Ib. 97.
Sekañetan biziagatik, Euskaldunak eztira sekañak, erriberak bai, lubera gozoak, beti giro onean daudenak. LarCarta a Mb 280.
Lotan zegoala mendi baten erriberan. VMg 21.
Udalako aitzaren erpiñetik ikusten dira argiro [...] Franziako Erribera eta itsas-aldeak. 'La costa francesa y las zonas costeras'
.IztC 37.
[Urumea] jatxitzen da Hernanira, zeñaren erribera luzeak ureztatzen dituen naierara. Ib. 117.
Probinzia onetako mendi-zerriak obeak dirala erriberaetakoak baino. Ib. 186s.
Ur-ondoko erriberan. Lard 474.
Erribera andi, zabal eder bat, non asko milla gizon bizi baitiran. ArrGB 70.
Desenbarkatrik badinaren berze aldeko erribran. SamperMt 8, 28 (Hual erribran; Ur itsasoaren beste aldera, Echn urez bertze aldera).
Itxas urdiña erriberetan geldi geldirik [egoan]. ABAmaE 376.
Leongo erriberan, ibaiaz beste aldetik. BvAsL 124.
Bizitza pasa da / tanto berdeka / bidean, / lizarrak erriberan / gozartuz. AzurmHitzB 66.
Alperrik erriberarik ederrenean jarriko dezu lotuta [auntza]. Uzt(
inEZBB I 50
).
"
Ez dauke erribera txarra! (AN-larr), irabazi aundia egin du, ondasun aundiak ditu"InzaNaEsZarr 398.
sense-2
2.(L; SP, Ht VocGr
Lecl, vEys), arribera (L; SP, Urt I 31, Chaho, vEys), erribra, ribera. Ref.: Bon; EI 124, que recoge arribera sólo en Urruña (L-côte); EAEL 120, que recoge aribera [sic] sólo en Ziburu (L-côte). Río (sentidos prop. y fig.). "Abluere flumino vivo, arriberan vel ibáian garbitzea" Urt I 31 (cf. tbn. I 549: "alveus, [...] arriberohéa"). "Arribera lo geldiri ez eman eskurik ez erhirik (BN)" Chaho s.v. erribera (hay una variante en Volt 144). v. 1 ibai. Tr. Documentado desde Lazarraga (único autor occidental que lo emplea), se encuentra más adelante en textos septentrionales no suletinos y en el roncalés Mendigacha. Aparece con cierta regularidad hasta fines del s. XVIII y luego sólo esporádicamente; no hemos encontrado ejs. en el s. XX.
El zedin ribera utra kaudaloso baten, zeñari eretxan Duero. Lazarraga A, 1146v.
Arribera barrena eta zabal da. Volt 144.
Ezen nola zelhaietan arriberek bidea / halaber nahi dik egin Iustiziak berea. EZMan I 91.
Sudurpilletarik ere [ditu arthikitzen] xinta hori husuak / eta fiñean ahotik arribera khartsuak. Ib. 102.
Nola baitoaz arriberak / ithurrietan sortzean / itsasoaren kausitzera / bere kursu lasterrean. Gç 207.
Niveko Erriberaren bazterrean. CatLav 416.
(V 199)Emeki bere bide ohituan dabiltzan ibaiek eta arriberek jasaten eta garraiatzen ohi dituzte batel handiak. HePhil 244 (SP 242 ibai).
Biek iragan baitzuten arribera oinik busti gabe. Lg I 365.
Yordango arriberaren hegian. Mih 110.
Arriberen eta oihanen ariaz formatzen diren hauziak. "Les matières des eaux et des forêts"
.Revol 103.
Hiru mende luzetan, izan lazgarriak; / erriberaz ixuri odolezko gaiak. HbEsk 46.
Xirripa eta erribera tikien gaindiak. Almanaka Berria 1885, 5 (ap. DRA
).
Eztagola xatekorik, eta erribra zolan urik ere ez. Mdg 138.
sense-3
3.
(SP(+ h-)→Dv, H). "
Leku erribera, lieu où il ne fait pas grand froid l'hiver"SP.
"(Adj.), tempéré"Dv.
"Acception inusitée"H.
sense-4
4.Nombre de un baile popular descrito en Izt D 115.