Tr. Emplean la forma con h- Harizmendi (66), Duhalde, Duvoisin (Gen 2, 10; pero ibai en Io 7, 38), Hiribarren (Esk 77), Joannateguy (SBi 98), Aresti (MaldanB 199) y Lasa (Poem 100). Hay ejemplos con -a constitutiva en Etcheberri de Ziburu (Man I 110), Pouvreau (Phil 411), Haraneder (Phil 137), Larreguy, MarIl (75), Udarregi (107), M. Elissamburu (Fram 117) y Arbelbide (Igand 102). En DFrec hay 118 ejs. de ibai, todos menos uno meridionales.
etimologikoa
Etim. Para la posibilidad de que se trate de un derivado (suf. -Xi ) de ibar, v. PT 338.
Onom.: En el bado de Ybayçaual. (1475) Arzam 273.
sense-1
1.
(V, G, AN, L-côte, BN-baig-lab, S; Lcc, SP, Mic 9r, Urt I 31, VP 37v, Lar, Lecl, ArchVocGr, VocCB, Dv, H; h-L, BN; Dv, H),
(h)ibaia,
hibaie (HtVoc 362)
Ref.:
A;
VocZeg 288;
EtxbaEib;
IzTo;
IzAls;
IzUrrAnz;
IzArOñ;
EI 123;
EAEL 120;
ElexpBerg
. Río.
"Río, ibáia
"(Vocabulario de Marineo Sículo). TAV 3.2.4.
"Abrevadero de bestias"Lcc.
"Cours d'eau, rivière"SP.
"
Ibaia, río"LEUrtVoc(no lo hallamos en el orig.).
"Río, erreke. Si es grande, ibaie
"VocZeg.
"
Ibainausia, fleuve, grand cours d'eau"H.
"
Íbaixa, el río grande (V-gip). Íbaiyá (G-azp)"IzUrrAnz.
"
Ibáixa, pozo profundo, presa, agua profunda"IzArOñ.
"
Ibaiz beste aldeko sua, edo orobat, mendiko sua, neri ez dagokidan arazoa"Egan 1976, 227.
Cf. IC II 409: "Ibai Baso [...] monte poblado de árboles que está junto a río"; cf. tbn. Ech 19r: "Llamaron al río Ubero y también Ibaivero, que quiere decir río caliente".v. erreka, uhaitz. Tr. Se documenta en todos los dialectos excepto en suletino.
Itsasoak errekaak, iturriak ta ibaiak irunsi. RS 214.
Ezen Iordango ibaian zuk / zinduen bathaiatu. EZNoel 166.
Ur handiek edo ibaiek untzi handiak eta marxandiza aberatsak garraiatzen tuzte. SPPhil 242 (He 244 ibaiek eta arriberek
).
Ibai guziak itsasoan sartzen dirala. LarSermAzc 52.
Edanen duzu ibaia hartako uretik. Lg I 349.
Euri tantak txikinak dira, baña askogaz egiten dira pozu andijak, azi ibaiak ta ujolak jagi. MgCO 256s.
Euritik sortzen dira iturriak eta errekak eta oietatik ibaiak. ItDial 109 (Ur ibaijak, Dv hibaiak; Ip ühaitzak
).
Arrigarria da txit, itsasoari lagarik emengo ibai andi gezagozokoetara izokiak duen joera. IztC 203 (v. tbn. 120).
Ibaia iraganik, xirripan ithotzen. Gy 302.
Zedrongo ibai bizia igaro zuenean. Lard 442.
Bikariat apostoliko hau ibai Horiaren ipharrean da. Prop 1906, 161 (76 Ibai-Urdina
).
Nerbion ibai zabala, ibai ospetsua, Euskalerriko ibai guztien ibaia da. AgG 215.
Oian itzaltsuan sortzen diran urak / txor-txor alai-alai doaz ibaira. GMantGoi 41.
Danubio ibaiean barrena. LdiIL 162 (v. tbn. BB 26).
Arraunlari jatorrak / oitura garbiyan / oriotarrak dira, itxasuan / bezela, ibaian. MendaroTx 385.
Ibai, erreka, aundi ta txiki, / ur guziak itxasora. EAOlBe 99.
Au ibai orrek artzen ditun lurrekin gertatuko da. Munita 146.
Ibai legor zaar baten ondotik pasa giñan. AnabAprika 25.
Ibai azkarrak garamazki guziok. NEtxAntz 107.
Bota eban bere burua ibaira. SMZirik 120.
Yantsekiang edo Ibai Urdiña. AZavala(
inGoñi 12
).
Ibai bat ujoletan. NEtxLBB 268.
Ibaia [...] urez bete-beterik zetorren. Alkain 123.
Euriteak Artibai ibaiko urak bein be ez aiña loditu zituan.EtxabuKontu 187.
Hibaiaren ibilera isila lagun dugu luzaroan. MIH 133 (MEIG VII 113 ibaia
).
v. tbn.
FProsp 23. Mb IArg I 285. Cb Eg III 344. GavS 18. Ub 34. Monho 154. Añ LoraS 6. VMg 25. AA III 535. Astar II 272. Zav Fab RIEV 1907, 98. Ur MarIl 24. Aran SIgn 87. Zab Gabon 108. Ud 107. Orreaga 95 (AN-arce). AB AmaE 206. Bv AsL 124. Arr May 197. Urruz Urz 18. Zby RIEV 1908, 203. A BeinB 83. Goñi 74. Kk Ab I 81. StPierre 39. 42. Barb Sup 164. Inza Azalp 14. Muj PAm 60. Ox 149. Altuna 27. Jaukol Biozk 80. FIr 160. Tx B II 52. Etcham 122. Enb 40. Laux BBa 72. JE Ber 88. Otx 109. JMB ELG 97. Lf Murtuts 22. Or Poem 525. JAIraz Bizia 48. Zerb Azk 48. Mde Pr 120. Erkiag Arran 154. Basarri 23. Zait Plat 25. Osk Kurl 151. Vill Jaink 33. Gand Elorri 133. Gazt MusIx 77. BEnb NereA 63. MAtx Gazt 65. Uzt Auspoa 22, 138. Berron Kijote 199. Ataño TxanKan 114. Onaind STeresa 94. Gerrika 215.
azpiadiera-1.1
(Ref. a las corrientes marítimas). Itsasoko ibaiak aphaltzen ditu, bere eskuez egin dituen untzien pean. Lap 3 (V 4).
azpiadiera-1.2
Ría. Bilbaoko kaia eta ibaia."Puerto y ría"
.EAEg 7-11-1936, 239.
1887-9-12an, Bilboko ibaian, lenen eta bigarren Ondarroa, ikurriña ta saria irabaziaz. EtxabuKontu 151.
azpiadiera-1.3
(Como primer miembro de comp.).Cf. IBAI-ERTZ, IBAI-BAZTER. Jordaneko ibai-korrontak igarotean. AñLoraS 5.
Erreka-ondo, ibai-aldamen, itur-inguru, bide-bazter eta tokirik izkutuenekoak. IztC 159.
Ibai-ondarrean oztopo egiten dite, arkoskoetan bezela. OrMi 64.
Ibai-birako batean. Etcham 124.
Neska-mutil erreskadak ibai-ibilli biurriaren antza du. TAgUzt 58.
Ibai-biurgunetan. IbiñVirgil 82.
Bat-batean azal-izoztuz estaltzen dira ibai lasterrak. Ib. 101.
Lore gorrietan urrupatuz eta ibai-azaletik egarin edanez. Ib. 108.
Itxas-ogerik / beiñere ez duken / ibai-uretan itoa. NEtxLBB 232.
Ibai partetik bizkor samar netorrela.Gerrika 134.
azpiadiera-1.4
(Usos figs.)."Abondance extrème. Hibaia bada sagarrez, gizonez, il y a des pommes, des hommes en énorme quantité"H.
[Eskolako ithurritik] atherako tu egiazko estimuaren usin hondargabeak, xirripa eta hibai usintsuak. ES 188.
Suz ta garrezko ibai andi ke guziz izugarri illun bat botatzen duena. CbEg II 120 (Dv LEd 216 hibai
).
Isurtzen du justuen bihotzerat / bozkariozko ibaia. Monho 120.
Jatsiko da zerutik suzko ibai bat. AñEL1 39.
Heliogabale, non dire zure nahikarazko ibaiak?EgunO VIIs.
Lurra estalia da dena gorphutz hillez, / trenpatua odol ibaiez. Gy 282.
Nigarrezko hibai batean nekhez betherik. DvLEd 115s.
Bekatuaren ibai pozoindatuetan pulunpatu duela. Lap 173 (V 76).
Ibai bat nola / ala odola / abiatu zan ixurtzen. Balad 238.
Nere bizitz-ibaia / itxasora laister. EAOlBe 95.
Iduzki urtuaren urrezko ibaiak. Iratz 111.
Zelaietan egun artan jaiotako odol ibaiak. EtxdeAlosT 43.
Ene lizunkerien ibai barnetik ez nindun alderagiten erio-bildurrak. OrAitork 151.
Emakumezko ibai edo erreka bizia legor-alderantz urduri yoiala sumatzean. ErkiagArran 170 (v. tbn. BatB 146 gizon-ibaia
).
sense-2
2."
Ur ibaia, gué, rivière guéable"SP.
"Que algunas regiones de los vascongados ibai llaman al río, aunque en Navarra suena el vado"J.
de Moret Anales VIII 113. Cf. Vill Eleiz-7 112n: "Michelena apostilla: en una amplia zona del país, uhalde/ugalde es o ha sido 'río' a secas. En esa zona ibai era al parecer 'vado'". v. 1 ibi.
sense-3
3."Vallée"AtSac 59.
v. ibar.
azpisarrera-1
IBAI-ADAR. Afluente de un río.
Ibaitarteko zorrotza igaro, ta beste ibai-adarretik gora juan ziran danak. KkAb I 83.
Erreka hau Nivelle (Urdazubi) ibaiaren ibai-adar bat da (afluente). VillAxMGL 28.
(En DFrec hay 3 ejs. de ibaiadar.)
azpisarrera-2
IBAIA GORA,
IBAIAN GORA. Remontando el río.
Bertara eldurik, ibaia-gora artu eben bidia. KkAb I 81.
Ibaian gora lareun metro igo.JAIrazBizia 47.
azpisarrera-3
IBAI-ALDE. Alrededores del río.
Gogoangarriak dira [...] bera ibilli zan zelai eta ibai-aldeak. Etxeg(
inMujPAm 20
).
Ibai-aldean geienak loger. EAOlBe 52.
Ibai aldera joan giñean aita ta biok. OskKurl 125.
Ibai aldeko etxe zar guztiak lurreratu. EtxabuKontu 216.
azpisarrerakoSense-3.1
Margen del río. Bi ibai-aldeak bethetan zituzten, ia txalupa batendako tokirik ere utzi gabe. OskKurl 124.
azpisarrerakoSense-3.2
Leitzaran ibai aldeko lanak. AZink 131.
azpisarrera-4
IBAIAN GORAv. IBAIA GORA.
azpisarrera-5
IBAI-AHO. Desembocadura.
Arakatzak ematen duen ozkamiñak egarria kentzen din ibai-aboan edateak ainbat. 'Boire au pot'
.OrMi 11.
Bidasoaren ibai-ahoa. MEIG VII 123.
azpisarrera-6
IBAI-ARBOLA,
IBAI-HARITZ. "Alnus"Urt I 482.
azpisarrera-7
IBAI-ARTEKO,
IBAI-TARTEKO. "
Ibaiarteko, interfluvial"PMuj.
Ibaitarteko zorrotza igaro, ta beste ibai-adarretik gora juan ziran danak. KkAb I 83.
azpisarrera-8
IBAIAZ. "
Odola, nigarrak, ibaiaz ixurtzea, verter le sang, les larmes par torrents"H.
v. ibaika. Zertako, Jauna, isuri nahi izan duzu, ibaiaz, zure odol preziatua!Lg II 273.
Hibaiaz isuriko ditut nigarrak. Dh 155.
Hibaiaz zioan giristinoen odola. HbEgia 91.
azpisarrera-9
IBAI-BAZTER. Orilla del río.
v. IBAI-ERTZ. Daukazuz ibai basterrian ol, zur, gari, lasto edo beste gauzaren batzuk. Astar II 71.
Ez joan, ardiak, arren, / ibai-bazterrera. ItFab 197.
Bi zaldi ogiz kargatukin Orvigoko ibai bazterrian zijuala. BvAsL 124.
Amabi [arri aundi] jarri zittuzten ibai baztarrean. InzaAzalp 15.
Ibai baztarretako ondartzetan. JAIrazBizia 62.
Bazoian ibai baztarretik gora. SMZirik 121.
Ibai-baztarreko petrillaren kontra. Salav 62.
v. tbn. Izt C 127. Lh Yol 47. Munita 115. Mde Pr 118.
azpisarrerakoSense-9.1
Sacramento-River deritzaion ibai-bazterrean egina. AArdi 2.
Iru orduren buruan jo nun / Bidaso ibai baztarra. AZink 157.
azpisarrera-10
IBAI-HEGAL. Orilla del río.
v. IBAI-ERTZ. Zetan zabiltz Juan Pedro ibai egalean?ABAmaE 271.
azpisarrera-11
IBAI-HEGI. Margen del río.
v. IBAI-ERTZ. Haurra ezarri zuen noizbait ibai-hegian gero. Gy 84.
Bi zurtxurien artean eta ibai hegian emana. Iratz 181.
azpisarrera-12
IBAI-HERRI. "
Ibai-erria, pueblo ribereño, en oposición a baserria, habitante del monte (hipótesis sobre la etim. del Iberus, Iberia, iberos de los geógrafos antiguos). Bas-erria bezela ibar-erria edo iberria, izan leikian gauzia
"EtxbaEib.
azpisarrera-13
IBAI-ERTZ (ibertzLar, Hb). "Margen del río"Lar.
v. IBAI-BAZTER, IBAI-HEGI. Zuaitz mueta onek naien dituen tokiak dirade, bada, ibai ertzakin erreka-ondoak. IztC 152.
Zumezko saskitxo batean sartu, eta ibai-ertzean kañabera artean utzi zuen. Lard 64.
Ibaiertz batetik etzan ikusten bestea. EtxegEzale 1898, 255b (v. tbn. in Muj PAm 22).
Salamanka errira itzultzea erabagi neban, Tormes ibai-ertzera. OrTormes 121.
Ibai-ertz aldera igari egin zuan. NEtxLBB 53.
Beste bolara batean ibai-ertzari jarraituaz. Alkain 118.
Orain dagoan lekura, ibai ertzera, [komuna] aldatu.EtxabuKontu 203.
v. tbn. Arr May 69. Ag G 320. Lh Yol 35. Jaukol Biozk 24. Laux BBa 74. EA OlBe 105. Ugalde Iltz 45. Ibiñ Virgil 62. Ostolaiz 117.
azpisarrerakoSense-13.1
(Tema nudo, uso adv.). Ibai-ertz Zubiaurre, basetxe-leiuan, / uso zuri alai bat ikusi naiuan. Enb 146.
azpisarrerakoSense-13.2
Margen de la ría. Bilbaon edo beronen ibai-ertzeko urietan bizi diranak."De su ría"
.EAEg 15-12-1936, 548.
azpisarrera-14
IBAI-GELDI. Remanso.
Orixeren lirika osoan, ibai-geldi antzeko zerbait oartu dut buru-biozketari nagokala. (In OrBM 24
).
azpisarrera-15
IBAI-OHE. Lecho del río.
Ibai-ohe lohitsuaren bi aldeetarik. MdePr 117.
Ibai ohearen azpian gaude. Ib. 111.
azpisarrera-16
IBAI-ONDO (Urt I 126). Proximidad del río.
Urteten dau illunzeetan ibai onduetara ta artu daruaz igarabijak. MgPAb 155.
Eremutik irtenda, Jordango ibai-ondora jatsi zan. Lard 371.
Hibai ondoko landetan. ArtiMaldanB 203.
Orain usapalak / maitekide laguna / batu du ibaiondo naroan. GaztMusIx 193.
Galde zaiozu ibai-ondoko / lili txuri apalari. Olea 123.
Ibai ondoko tokiak. EtxabuKontu 206.
v. tbn. Osk Kurl 151.
azpisarrerakoSense-16.1
Gogorrak dira Rin ibai-ondotik datozan gudariak. AgAL 106.
Tormes ibai ondoko Alban il zala. OnaindSTeresa 7.
azpisarrera-17
IBAI-PIKO. Corriente del río (?).
Cf. Lh: "Phiko (Lf), courant de l'eau". Ikusten zituen oro zoatzila [...] ibai-pikoa edo itsas-gaina bezain higikoi. Lf(
inZaitPlat XX
).