Tr. La forma uur se documenta en Moguel y V. Moguel.
sense-1
1.
(gral.; Lcc, IC 448v, Volt 100, Mic 5v, SP, Urt III 140, Ht VocGr 390, VP 91v, Lar, Añ, Arch VocGr , VocBN , Gèze (hür), Lcq 28, VocCB , Dv, H; ũr R);
unr (R-uzt);
uurRef.:
VocPir 661; Bon-Ond 149; A (ur, urra, unr); Lh (hurr); Lrq; ContR 533; Arin AEF 1960, 70; Iz ArOñ (urra), Ulz (urre), R 294 y 313; Etxba Eib (urra); Elexp Berg (ur). Avellana."Ũr, unr, avellana (R-uzt)"ContR 533.
Indargabearen aserrea, hur errea. OPr 631.
Leka bat intzaur / beste leka bat hurreki. AstLas 35.
Sagar eta urrak, / mispilla eta intxaurrak. MgPAb 97.
Agertu ziran maira aritz aleak, intxaurrak, uurrak ta zer ez?VMg 11.
Caracasko kakauari botatzen zaiola urra. AA II 184.
Pagoaren ezkurrak, urrak eta aziak ur epeletan beratu bear dute. ItDial 105 (Dv, Ur (h)urrak, Ip hürrak).
Hur baten heineko alun poxi bat. ECocin 48.
Landarea jatorriz baldin bada urra, / ezin emon lei berak alea intxaurra. ABAmaE 419.
Uzta hur-ondoa ageri da hur handietarik; urritza, hur ttipietarik. ElsbFram 182.
Urrutxtzia dago unrez pupullukatruk. Mdg 166.
Talo ta arto, sagar ta ur. AArdi 129.
Oraindik urrak austeko dauzkat / osorik eta zorrotzik [agiñak]. OrEus 371.
Tximiñueri abillanak, urrak, ezkurrak, naranja azalak eta orretariko zaburrikeriak emon ezkero. SMZirik 112.
Ur-mordontxiloetara eroango zaut. "Clust'ring filberts".LarrakEG 1959 (3-6), 210.
Hamabortzeko euriak hurrak suntsitzen. EZBB I 32.
Urra erabiltzen da pastelerietan. Ostolaiz 78.
v. tbn. Izt C 137. Munita 64. Osk Kurl 68. TxGarm BordaB 96.
azpiadiera-1.1
Almendra. Erretxiña, mirra, lur-piztatxak eta urrak. "Amygdalarum".KerGen 43, 11 (Urt arbendol, Dv amanda, Ur almendra, Ol amindala).
HUR-ALE.
Avellana. "Urre-alea, la avellana de huerta" Iz To. Erori zitzaizkon begietatikan paparrera ur aleak baño negar malko aundiago bi.Apaol 54.
azpisarrera-2
HUR-ARBOLA(V-gip; VP 91v). Avellano. "Ur arbolia esaten jau jateko urra batzen danian, aundixai, eta urritza esaten jau eskeretan egoten dana, silbestriai" Elexp Berg.