Tr. Documentado en autores meridionales desde finales del s. XVIII, al Norte lo hallamos en SenperEus y en algún ej. del s. XX. Upel(a) y kupel(a) son las formas mayoritarias en los textos. La forma upel se documenta en textos guipuzcoanos y vizcaínos, y kupel en guipuzcoanos y navarros (tbn. en Erkiaga). Hay ejs. no ambiguos con -a constitutiva en SenperEus (guphela), en Lizarraga, en Iztueta (Po 169 kupela ), en unos versos de JanEd, en Apaolaza, Urruzuno (Urz 57 kupela ), Etxegarai, Orixe y Salaverri (20 kupela ). En DFrec hay 4 ejs. de upel.
etimologikoa
Etim. Relacionado con dupa, dupel, etc.
sense-1
1.
(V-ger-m-gip, G; VP 92r, Lar, Añ(G), Hb, H(V, G));
upela (V-gip);
kupel (G-to, AN-ulz, B; VocB);
kupela (AN-mer; LarDVC 196, Añ(AN));
kupla (Sal);
gupel (L, BN-baig; SP, Urt I 549 (-ph-), Hb(-phela), H);
guphela;
kubel (H(L))
Ref.:
Bon-Ond 163;
A(upel, gupel, kupel, kupla);
CEEN 1969, 227;
IzUlz(kupéla)ArOñ(upela);
ElexpBerg(kupel, upel). Tonel, cuba."Alveum"Urt I 549.
"Cuba"Lar, Añ.
"Calar las cubas, medir su vino, upelak neurtu"Lar.
"Kubela, récipient en bois, douves et cercles, servant d'ordinaire à décuver les liquides, le vin, etc."H.
"Grande cuve"Ib."Tonel. Es recipiente menor que upa"A.
"Una cuba mucho mayor, de dos mil, dos mil quinientos, tres mil y hasta ocho mil litros: la kupela (AN-5vill)"CEEN 1969, 227.
"Cuba grande (para vino)"Iz ArOñ. .
Guphela urratu bat. (1749). SenperEus 35.
Kupelabáteko árdoa. LE(inBOEanm 899).
Zokora utziko'ute eltze ta zartegi ta kupela ta zagien kofrakide bekala . (165). LE-Ir(s.v. kofrakide).
[Ustai gaia] zartu bada, ta legortu upelari dauskiola ez da geiago zuzenduko. AA III 384.
[Sagardoa] ondo baliatzeko gauzarik bearrena da upela asi, eta bereala saltzea. IztC 143.
Preso para ninduten / kupela batian, / geroztik emen nago / sei illabetian. JanEd I 37 (en boca del vino).
Eraman zituzten baletara joan ziran ontziak 3.680 upela sagardo. EtxegRIEV 1908, 190.
Upela txiki bat patarrez betea buruan. Apaol 120.
An zeuden sagardotegian, upelaren ondoan. UrruzZer 101.
Kupela zarrak, usai txarrak.EZBB II 39.
( s. XX)Lengo batian, ogei-ta-bat upeletako sagardotegiyan [...]. Iraola 58.
Jaki-meta, ur-upel eta baxerategia. AArdi 61 (v. tbn. 74).
Upela beti estu oi dan lez ustaian, / eztaukana beti dau iñoren azpian. Enb 164.
Baxo erdiya aiek? Bai zer? Upela oso-osorik atzaparretan artu ta zanga, zanga! AlzBurr 40s.
Basua artuta oraintxe nazu / kupel ondora asiya. TxB II 207.
Diferentiak izaten dira / barrika eta kupela. Ib. 253.
Kupela batean. "En una cuba".OrEus 110 (Mi 82 upel).
Upelean irakiten dun ardao eginberriaren antzera zebiltzkion [...] burutapen oek. TAgUzt 109.
[Sagardotegian] upelondoetan atseden artuz eta eguneko goraberatzaz jarduki. Ib. 44.
Alako upela, alako ardoa. (G). AEY III 169.
Baina ardo-upel bat hartu dut. MdePr 106.
Mueble, gurdi ta upel egiteko oso [zur] ona. Munita 44.
Zure upeletan ardo berriak gañez egingo du. OlProv 3, 10 (Ker upetan).
Kupel zarraren mama goxotik / ongi bustiz eztarriak. Basarri 155.
Erri xeakin baso-erdika, / baiña beretzat upela. BEnbNereA 262.
Martxo ederrak eta legorrak upelak betetzen ditu. EZBB II 59.
Upel gaiñean zer edo zelan egindako olezko musika toki edo kioskoa.EtxabuKontu 21.
v. tbn.
NecCartV 103. Sor Bar 79. Ag Kr 19. Moc Ezale 1899, 3b. Otx 111. Zendoia 220. Kupela (det.): Erkiag BatB 122. Ibiñ Virgil 82. Kupel: Anab Usauri 107. Garm EskL I 36. Ataño TxanKan 120. JAzpiroz 114.
azpiadiera-1.1
(Empleado como elemento comparativo). "Kupela baño lodiago xagok, está más gordo que el tonel (Ae)" A EY III 295. Gibel-andi an dago upela baiño andiagoko mozkorrarekin. UrruzUrz 26.
Tramana ta Brix, bata upela baño lodiago, mallastua baño meiago bestea. AgKr 222.
Jesus! Orixe da mutilla! [...] ankadun upela dirudi. AgG 170.
azpiadiera-1.2
-- A zer emakumea! Gerriya kana t'erdi bazun. -- A zer kupela! Alz Bern 58.
azpiadiera-1.3
Jonixio naiz ta ez izenez "upel". Lab EEguna 96. --Zein da kupel ori? --apaizak galde. --"Don Olibante Laurako"--bizarlariak erantzun. --Liburu orren egillea [...]. "¿Quién es ese tonel?". Berron Kijote 76s.
azpiadiera-1.4
(Como medida). Erri txiki batean nola saldu al diteke, bada, goizetik arratsera [...] upela sagardoa? IztC 143.
Arzulo baten / upel bat ardo / otza.JaukolBiozk 24.
Amaika kupel ur ekarri ziteken gure iturritxotik.AtañoTxanKan 58.
azpiadiera-1.4.1
Upela bete negar egin zuten.Urruz Auspoa 113, 49 (v. UPA BETE NEGAR EGIN).
azpiadiera-1.5
Enparantzan [...] dantza-zale guztikakoak eta kupel-gorri barkilleroa.Anab Usauri 23.
azpiadiera-1.6
Baziran bertan sei kupel arrizko, Yuduak egin oi dituzten garbiketetarako; bizpairuna neurri kokatzen zituzten. "Lapideae hydriae" (Io 2, 6). Ir YKBiz 57.
azpiadiera-1.7
upela (V-gip ap. IzArOñ). "Upéla, upélia, (la) caja donde se echa la manzana rota con su jugo (para hacer sidra)"Iz ArOñ..
sense-2
2.
(Lar, H). "Grúa, upela, asupela"Lar.
sense-3
3.kubel (L-ain ap. A; kh- Dv). "Mangeoire de porc" Dv. "Gamella" A.