Tr. Documentado en todos los dialectos desde principios del s. XVII. La forma gral. en la tradición labortana y bajo-navarra es bip(h)er; hay piper en Voltoire y Atheka, y phiper en los autores suletinos. Al Sur la forma gral. es piper; hay unos pocos ejs. de pipar. En DFrec hay 12 ejs. de piper y 3 de biper.
etimologikoa
Etim. De lat. piper.
Onom.: Johan Biperr. (1360) Arzam 180.
sense-1
1.
(V, G, AN-egüés-ilzarb-olza, B, L, Ae, Sal, R; Lcc, Mic 8v, VP, Lar, Añ, IztC 47, Gèze, Lcq 124, H, ZamVoc; ph-S; ArchVocGr);
biper (L, BN; HtVocGr 405, H; -ph-Urt V 92, Hb, Lcq(L), Dv, H);
pipar (V-m-gip, G-to, AN)
Ref.:
Bon-Ond 149;
VocPir 657;
AlthBot 17;
A(biper, pipar, piper);
Lh(biper, piper);
Lrq(phiper);
IzAls;
IzArOñ(pipar);
EtxbaEib(piparra);
HolmerApuntV;
ElexpBerg(pipar). Pimiento; pimienta.
"Pimienta"Lcc,
Mic,
Lar.
"Pimentón"VP 74v.
"Piperra eta gatza eman, salpimentar"Ib. 79r.
"Pimiento"Añ.
"Pimentón, [...] si es negro, gaztela piperra, pipergastelakoa; y generalmente (c.) piperra"Ib."Le piment, le poivre"ArchVocGr.
"Poivre, piment"Dv.
"(Capsium annuum), pimiento dulce común, piper-dulzia. [...] (Capsium nomen generis), pimiento, piperra"Lcq 124.
"Pimiento. Berrizko piparren lakorik ez da inguruan"EtxbaEib.
Cf. VocNav s.v. piparra y piperra. Larenjeak, oliuak, jinjenbrea, piperra, [...]. Volt 183.
Apho eta biper gaixtoz eginik ianharia. EZMan I 108.
Piperrak piketan jok. Mic 14v.
Duenak azer biper. "Qui mette du poivre sur les choux".OPr 120 (v. tbn. Saug 8).
Ura piper eske joan da. "Por pimienta".(Lónguida, 1659)ReinEusk2 169.
Untza laurden bat espezia itze, eta haren erdia bipher. Mong 589.
Piper ta azapraez gorrituriko saldaak. MgPAb 112.
Pozik aseko dira txardiña gaziz, piperrez, tipulaz, edo bakallao ustelez. AA I 571.
Piper me pizkor ta gizen gezarotsuak. IztC 155.
Oihal, gatz eta piper saltzailliek. Atheka 128.
Saltxa ttantto bat, eta piper puntta batekin. AlzSTFer 120.
Makaillaua piper da guzti. ABGuzur 115.
Horko bipher borthitzena baino hainitz borthitzagoa den bipherrez estalia. Prop 1903, 84.
Odola artho-irinarekin eta ez guti bipherrekin nahastaturik. Prop 1906, 87.
Piperra baño gorriago ta buruko ule guztiak tente dituela. AgKr 47.
Piper binagretatuak jaten ari zan. Iraola 44.
Berau ostera piperra baño benago edo serioago geratu zan. KkAb I 22.
Narru ta ile orien autsak aragi ori josiak gatza ta piperra baiño obeak zirala askok bazioten. LhYol 22.
Matxarroan erretako berengenak, eta piper amorratuak eta tipula beratzak... oparo. OrMi 89 (v. tbn. TAg Uzt 75 piper amorratuakin bakallaua).
Saltsak apaila ditzan / gatz'ta biperrekin!Etcham 156.
Lotuak gira ja biperrekilako arroltze-moletari. JEBer 26.
Piparrak Durangotik / ekarritakuak. MendaroTx 65.
Piparra bera baño gorrijago jarri zan lotsa-lotsa egindda. Otx 39.
Baratzetako aza, ilhar, bipher eta gaineratiko landariak. GH 1936, 317.
Piperrak aosapaiari dagion min errea. TAgUzt 45.
Zurra piparran lazkotxia eukana. SMZirik 75.
Biper eta tomatea ere maite zuen. JEtchep 34.
Bota zion piper pixka bat [arrautzari]. AndAUzta 49.
Piperrak prijitzen ari ziran. OskKurl 128.
Janarekin ere ez / piperrik da gatzik. UztSas 51.
Jaten beitü phiperra ahal bezaiñ mingar. CasveSGrazi 46.
Landatzeko haunitz tomate, haunitz biper eta leka. Etchebarne 118.
Azaburu eta biper-tomateen saltzera. LarreArtzainE 252.
Piperra piperpotoan bezala. MEIG VI 130.
v. tbn. Sor Bar 109. Azc PB 357. ADonostia Itzald II 16. Or Eus 334. Etxde JJ 53. Bilbao IpuiB 158. NEtx LBB 67. Pipar: JanEd II 80. Anab Usauri 32. Zendoia 218. Biper: Zerb Azk 112. Phiper: GAlm 1958, 53 (S).
azpiadiera-1.1
Hek ere goraintziak igorten deiztade, / phiper eta minagre oliorik gabe. Etch 276.
azpiadiera-1.2
Pipar-erroskilletan, Mitxelek zerbait gastatu zuen bada. LabEEguna 74.
azpiadiera-1.3
"Piperra bezala bazoan, litm., il allait très vite, comme le piment"Lh.
Cf. infra (5). Handik harat Galardik erakutsi du bazuela kalipu eta aintzina abiatu da, biperra bezala. Herr 16-7-1959, 3.
"Piperra (Vincetoxicum officinale), vencetósigo (en Aralar navarro)"ArzdiPlant1 279.
v. PIPER-BELAR.
sense-2
2.Gracia, humor; malicia.v. gatz (2). Ez eta solasetan sobera... bipherrik! Ox 181.
Ixtorio bitxi bat / heldu zaut gogora. / [...] Kanorerik ez badu, / badauka biperra. Etcham 61.
[Ahapaldi] danak auek añako piper-igurtziaz ornituta zeuden. EtxdeJJ 176.
Tobera bertsoak oso piper haundikoak dira. ArtiTobera 278.
Ego-aizetan itzak aisa sortzen zitzaizkien, eta Mikolaxen ezpaiñetan ba zan piperra. NEtxLBB 22.
azpiadiera-2.1
(Junto a gatz)."Au fig., critique. Piper eta gatz eman diote predikuan, il a mis du sel et du piment dans son sermon"Lh.
Oek gazteen aurrean kontatzen ditue ipui itsusiak, alako gatz eta piperrarekin. AA II 144.
Berbala egiten dautzut, prozedura bat gatz eta bipherrarekilakoa! BarbSup 48.
[Pertsu hauk] zer gatz-biperrak dituzten orano. ZerbAzk 105.
Ele berotugaitzari gatz eta piper erantxiz. EtxdeJJ 87.
Orok uste dute engoitik partidak izanen duela bipher eta gatz. Herr 19-12-1957, 3.
Bertsoak berak ere gatz eta piper gabeak lirake ortara jokatuta. Basarri XIX.
Jakitun askok artuko leuke / onen piper eta gatza. BEnbNereA 154.
Izkera eta piper eta gatz / saill ontan bear diranak.Olea 99.
v. tbn. Zendoia 8.
sense-3
3.
(G, L, B, Sal, S, R; bipher BN-ciz)
Ref.:
IzetaBHizt2;
GteErd 106. "Faltar a la escuela, hacer calva a la escuela"A.
"Eskolatik piper"IzetaBHizt2.
"Ardura bipher da (BN-ciz), sasi eskola egin"GteErd 106.
cf. PIPER EGIN. v. sasieskola.
sense-4
4.(En contextos negativos).Nada; ninguno. Bein batez usotara / joan nintzan mendira [...] / Piperrik ez zetorren. / Ura bazan jira!Zendoia 102.
Nihat-ek piperrik ere ez zuela lagundu baloirik gabeko lanean. Berria 21-3-2006.
sense-5
5."Piper bat da guzia, es una pimienta"VP 79r (DAut: "se aplica y dice del sujeto que es muy vivo, agudo y pronto en comprehender y obrar").
sense-6
6.(Adj.)."Acrimonioso, displicente. [...]Piparra dago gaur gure uezaba"EtxbaEib.
Cf. ReinEusk 91 (Valdorba, 1593): "La trató a la dicha quejante puta piper Zerbaiten alde, norbaiten etsai [...], arrentzat piper ta onentzat gozo, aistian zuri ta aistian gordiñ, laster palaguz ta aurki aserre. AgSerm 569.
Jenioz petral xamarra eta / lantegietan piparra... / ai zer lastima neskatxa orri / ura erantsi bearra! Auspoa 60, 73.
Ezta guzurra, kontxo! iñoan atso piperrak. ErkiagArran 144.
An kamionik ez zala ikusi nuan ikaratuta. Nere "txoper-piper"-ek (ura bai "piper min"), ordua baño len alde egin zuan toki artatik. AnabAprika 69.
azpiadiera-6.1
Senargeia dozu / piper zar minduna. AzcPB 137.
azpisarrera-1
PIPER HANDI (V, G; piparraundiV-gip)
Ref.:
A;
ElexpBerg(piparraundi). "Pimiento morrón. Amak potetan sartzeittu piparraundixak"ElexpBerg.
v. PIPER MORRO. Okelea piper andiakaz. AgKr 45.
Aragiz ta gibelez ta piper andiz este-betetzen. AArdi 43.
Lusagar ta piper andi, egazti ta arrainki. Ib. 67.
San Jeolimo, aragia piper andixakin jateko. (V-m). EZBB II 100.
azpisarrera-2
PIPER-HAUTSv. piperrauts.
azpisarrera-3
PIPER-HAZI. Semilla de pimiento.
Lau gauza ardaoagaz nastu beitez: untzorria, intxusa, piper-azia ta kollara-erdi gatz . (V-arr). AEY IV 221.
azpisarrera-4
PIPER-BELAR (G-azp, AN; -belharHb; piper-bedarV; pipar-bedarV.gip; bipherbelharHb)
Ref.:
Lcq 118;
A(piper-bedar);
ArzdiPlant1 279;
IzArOñ(pipar);
ElexpBerg(pipar-bedar);
ZestErret. "Herbe aux épices, herbe qui a le goût du poivre, du girofle, de la cannelle, et de la muscade"Hb.
"(Vincetoxicum officinale), vincetósigo (AN-5vill)"Lcq 118.
"(Polygonum hydropiper), pimienta de agua, persicaria acre, corregüela persiana, corregüela acre, piper-belarra"Ib. 140.
"Vicentósigo, pimiento silvestre"A.
"(Solanum suffuticosum) (V-ger)"ArzdiPlant 279.
"Herbe aux épices"Lh.
"Piper-bedarra, la que tiene semillas en vaina. Pipar-bedarra, la hierba que sale en heredades"IzArOñ.
"Sorotan oso ugariak diren piper tankerako belar txarrak. [...] Pipar bedar gorri (Polygonum persicaria). [...] Pipar bedar beltz (Solanum nigrum)"ElexpBerg.
azpisarrera-5
PIPER BELTZ (G, AN-egüés-ilzarb-olza, Ae, Sal, R; Gèze; pipar beltzV-gip; pipar baltzV; ZamVoc; bipher beltzL, BN-mix; Hb);
PIPER BELTX (B, S; VP 74v, Lcq 149; phiper b.S; pipar b.AN; bipher b.S; Hb)
Ref.:
Bon-Ond 149;
VocPir 656;
A(biper, pipar-beltx, piper baltz);
Lh ;
Lrq(phiper);
ElexpBerg(pipar-beltz). "Pimienta"VP,
A.
"(Piper nigrum), pimienta negra, piper-beltxa"Lcq.
Azasona zazu gatza eta biper beltxaz. ECocin 10.
Egin zatzu haxiz bat xingar aspikiarekin, tipula, biper beltx puxka bat. Ib. 23.
Bipher-beltx gostu bat ezin-erranezkoa bazuen han, aho zolan. BarbSup 33.
Haren aitak ahürreta bat phiper beltx ezarten ziala gaznari. GH 1935, 404.
v. tbn. Ardoy SFran 192 (biper beltx).
azpisarrerakoSense-5.1
"(BN-mix), biper beltz untzi, pimienta, persona que hace pucheros (llanto) (Lacombe)"DRA.
azpisarrera-6
PIPER-EGILE (Lar; pipergilleLar). "Novillero, el que hace novillos o se huye, piper dabillena, piperregillea"Lar.
"Bolero, muchacho novillero, piper gillea"Ib.
"Novillos, hacer novillos"Lar.
"Faire l'école buissonnière; manquer à un rendez-vous"Dv.
"Hacer calva, faltar a la escuela"A.
"Bipher egitea edo eskola huts egitea burhasoen ixilik bat dire Larresoron eta Uztaritzen. Mankarrot egitea erraten ginuen guk haurrean, Azkainen"ZerbGH 1928, 356n.
"Gaur gure mutikoak piper in du"IzetaBHizt2.
Cf. VocNav: "Hacer piper, faltar un chico a la escuela, hacer calva o pimienta (Baztán)", y s.v. hacer piperra. Cf. tbn. Echaide Orio 133. Biharamunean, izan ninduan, eskolara guateko ordean, bipher egitekotan ere. ElzbPAd 47.
Bezpetara piper eginda, abiatu nindukan Larraldeko bordako sagastira. TPKattalin 181.
Eskolik bazan piper egin-da / igari gebillenian. EANereB 96.
Beratzi amar urte zitularik asi zen eskolan, baño maiz egiten zun piper. OrMi II.
Urte guztian ez dot uste amar biderrez maixuak eskolan ikusi ebazanik. Piper egiten eben ia beti, piper. BilbaoIpuiB 159.
Egite oneri izen asko emoten jakoz: "piper egin" eta olakoak. Baiña ondarrutarrez "eskola kiesik egin" (eskola igesik egin) esaten genduan. EtxabuKontu 17.
Eskolatik piper eginaz. MEIG IX 141.
azpiadiera-1.1.1
Mutiko urtentxuon alkar-ikuste ondoko egitamua, sarri askotan. Lenengo ta bat, sasi-eskola egin, piper. ErkiagBatB 17.
Nunbait ezkutatu ta / eskolatik piper. Zendoia 16.
azpiadiera-1.1.2
(Con determinantes)."Eskolatik piper asko egiten zun (G-azp, AN-gip)"GteErd 24.
Gure haurrak deus ez omen zuen pilota baino maiteago eta hameka bipher egiten omen zuen Intalatzeko plazan Moulin zenarekin! ZerbGH 1928, 356.
Zer egokiera oberik aldian bein piper bat egiteko ere?Azink 31.
azpiadiera-1.1.3
Zer pena bertzalde! Pesta egitera jinak, eta pesta bipher egina. LfMurtuts 53.
azpisarrerakoSense-7.2
b)Abandonar un empleo.
Mutil naizela ba-tu / Ogei ta zonbait urte, / Biperrik ez dut egin / Nihun orai arte. LuzKant 47.
azpisarrera-8
PIPER EGON. "Piper dago (R), está de parranda"A.
azpisarrera-9
PIPER GORRI (L, BN, S; Lar, Añ, A(s.v. min); phiperS);
bipher gorri (L, BN, S; Hb)
Ref.:
Lh(piper, biper);
Lrq. "Pimentón"Lar,
Añ.
"Piment rouge"Hb.
"Piper gorri miñak, pimientos rojos picantes"A.
Cf. VocNav: "Pipergorria, nombre vasco del pimentón [Baztán y Regata del Bidasoa]". Emoitzu karrotak, nabetak, perrexila, baratxuria, zenbeit biper gorri, [...].ECocin 11.
Gatz eta bipher gorri xehez. Prop 1906, 87.
Arranondora berakatzak eta piper gorria saltzera. AgKr 174.
Biak unatuta, adikatuta, piper gorria baño gorriago, izerdi patsetan. AgG 104.
Lapurdiko "eltzekari" gozua, aza xuri, porru, ozpin-belar eta piper gorriz egiñikakoa. LhYol 21.
Burua alto, papoa aintzin, bipher gorri soka bat sudurraz joiten zuela, [...] sartu zen Alkate-Jauna, bere sukaldean. BarbSup 39.
Pipar gorriz ezpainondoak igortzikatu. TAgUzt 198.
Lapikotan pipergorriak erre. EtxdeJJ 171.
v. tbn. Ardoy SFran 192 (biper gorri).
azpisarrerakoSense-9.1
Lepoa motza du, ta bizkarra betea, / sudurra piper gorri. OrEus 135.
Pipar-gorrizko zurduna. SMZirik 75.
azpisarrerakoSense-9.2
Bost piper gorri inporta dizkit pobre izateak. ArtiIpuin 77.
azpisarrera-10
PIPER IBILI.
azpisarrerakoSense-10.1
a)"Novillos, hacer novillos, piper joan, egin, ibilli"Lar.
"Novillero, el que hace novillos, o se huye, piper dabillena"Ib.
azpisarrerakoSense-10.2
b)"Biper dabillana, despedido (Darric)"DRA.
v. PIPER JOAN. Ardura "bipher", denborak ez eginik batetik bestera dabiltzan muthil eta neskatuek fama txarra dukete herrian. GH 1934, 199s.
azpisarrera-11
PIPER IGORRI. "(L, BN, S), envoyer bredouille"Lh.
azpisarrera-12
PIPER ITZULI. "Biper itzultzea, s'en retourner ayant manqué son coup"ArdoySFran 192n.
v. PIPER JOAN. Erbiek ez zuten gehiago batek bestea koskatu, eta doniandar ihiztariak bipher itzuli ziren guziak. BarbSup 31.
azpisarrera-13
PIPER JOAN.
azpisarrerakoSense-13.1
a)"(Hacer) bolas, novillos, piper egin, joan"Lar.
azpisarrerakoSense-13.2
b)Volver con las manos vacías, fracasar.
v. PIPER ITZULI. Hauiekin frango kalapita atxikirik, etxeko alderat ari... itze-kanela keta jinak... biper joanki!"Ils s'en allaient... bredouille".ArdoySFran 192.
azpisarrerakoSense-13.3
"Se dice de un criado que abandona la casa de su amo sin haber transcurrido el año convenido. Bipher badoha (Saint Jayme)"DRA.
v. PIPER IBILI (b).Biper joanen nintzala / Aisa ziren fida, / Ezin jasana baita / Etxian partida. LuzKant 48. Ardura "bipher" bere sehiak juaiten ikhusten dituzten etxek, fama txarra dukete herrian. GH 1934, 200.
PIPER-OPIL (G, AN-larr-5vill, B, BN-baig, Ae)
Ref.:
A;
CarnIt 275;
CEEN 1971, 180;
IzetaBHizt2. "Empanada que hacen las mozas para regalar a los mozos"A.
"Como postres, una gran fuente de arroz con leche, piper-opillak (tortas de harina, leche y huevos con mucho azúcar), compota de frutas, café y copas"CarnIt 275.
"Empanada. Gure amatxik piperropil goxoak iten tu"IzetaBHizt2.
Cf. VocNav s.v. piperropil, y Baraib 365 (piporropil). San Blasetan piper-opilla ta Ostegun Donean garapaio ederra amandreak ekarri ta Abe Mariaka zetorren landerrak iruntzi Malenen piper-opill ta garapaioa!AgG 135.
azpisarrera-20
PIPER-ORRI. "Pimiento"Lar.
azpisarrera-21
PIPER-OZPIN. Guindilla.
Eta al ba dezu piper-ozpin, tomate, bizigarri zerbaitekin. LabSuEm 169.
a)
(pipar-V-gip);
PIPER-POTO. Bote, lata de pimientos en coserva.
"Pipar-potian eukan landara politta jarritta"EtxbaEib.
"Lata de pimientos. También se ha usado para designar lata de conservas, en general. Pipar-potia baiño txapa meiaua dauka kotxe onek"ElexpBerg.
Piper poto mallatu baten estropuzu eginda. AgKr 13.
Ura zan tupi, oliontzi, piper poto, pertza ta padelai eragitea. AgG 301.
Piperpote utsitu batzubetan arri koskorrak sartu. KkAb I 57.
Len askon zakurrak / bildutzen azurrak, / ta mutil koskorrak / pipar-pote zarrak. MendaroTx 85.
Piper pote bat arkitu, ta tanga! ostikada bat eman zion. OskKurl 219.
Len piper-poto billa / ibiltzen zirala, / aietxek saldu eta / erosia zala [erloju-katia]. (In UztLEG II 265).
Piperra piperpotoan bezala. MEIG VI 130.
azpiadiera-1.1
(Usado como apodo). Neskak gaitzizenak jartzen emanagoak dira: "kankallua iusi diñagu", "piper-potto etorri zaigun", eta abar. AnabUsauri 114.
azpisarrerakoSense-23.2
b)"Giro abertzaleetan Espainiako banderari deitu izan zaio. An, jarri juek pipar-potia aiuntamentuan"ElexpBerg.
Cf. Enb 36: "Noizbait ikusten dabezanian / bidian piper-potiak, / batzuk barruba utsa daukenak, / bestatzuk erdi betiak, / ezarri dautsen zikintasuna / arrotzalien koipiak / garbituteko, ingorritxuak / damotsez gure gastiak".
azpisarrerakoSense-23.3
c)(Ref. a la Liga de Acción Monárquica (1919) y a sus miembros).
Piper-potiok / amurruz ei dabiz / ni espetxe barruan / sartzeko gurariz. Enb 172.
Eztou nai piperpoterik, / ez utsik ta ez beterik, / euzko-eredu zintzo zolijak / nai doguz bakarrik. Ib. 172.
azpisarrera-24
PIPERRETAN. "Phiperretan (S; Foix), au fig., très cher, à des prix exhorbitants"Lh.
azpisarrera-25
PIPER-SALDA. "(B), caldo de borrachos"A.
v. MOZKOR-SALDA.