Tr. De uso gral. en todas las épocas y dialectos. Lagüntü es la forma propia de la tradición suletina. Se documenta aisladamente laundu en algunos bersolaris (in Tx B II 217 e Imaz (Auspoa 24, 131)). En DFrec hay 341 ejs. de lagundu y 2 de lagüntü. En cuanto a su empleo trans. o intrans., los testimonios septentrionales más antiguos corresponden a dos tipos de construcciones: una con aux. intrans. y otra con aux. trans. bipersonal. Se documentan ambas, en proporción similar, en Leiçarraga, Etcheberri de Ziburu, Voltoire (159 / 175s), Gasteluçar (154 / 46) y Belapeyre (I 87 / I 24), y sólo con aux. intrans. en Materre (107), Haramburu, Arambillaga (93 (III 34, 20)), Axular, Harizmendi (78), Pouvreau y Tartas (Onsa 68). A partir del s. XVIII se generaliza el empleo del aux. trans. bipersonal, si bien se documentan algunos ejs. aislados de aux. intrans. (en todos ellos junto al más frecuente trans. bipersonal) en autores como Chourio (III 16, 2), Baratciart (270), Duhalde (84), Duvoisin (LEd 101), Zalduby (RIEV 1908, 767) y Goyhetche (133). Hay además dos ejs. con aux. trans. tripersonal en J. Etchepare (Bur 195 y Ber 28), junto al frecuente bipersonal. Para autores occidentales es general el uso del aux. trans. tripersonal salvo ejs. más o menos aislados. Así, el primer testimonio vizcaíno de fray Juan de Zumárraga es con aux. trans. bipersonal, mientras que se atestigua sólo aux. intrans. en Lazarraga y Capanaga, y tbn. intrans. (junto con aux. trans. tripersonal) en Ochoa de Arin. La casi totalidad de los ejs. posteriores de aux. intrans., corresponden en su mayoría a lo que parecen ser construcciones fosilizadas de imperativo, muchas de ellas en contextos con Jauna, Jaungoikoa... etc. Así, se documenta lagun zakidaz en Cardaberaz (CatV 100), Añibarro (EL2 109), Uriarte (MarIl 28), D. Agirre (AL 22), KIkV (115) y Otxolua (151); lagun zakizgu en GavS 31; lagun za(i)kizkit en Aguirre de Asteasu (I 454), V. Moguel (8), KIkG (84) y Txillardegi (Let 142); lagun zakiguz en G. Manterola (Goi 79) y Enbeita (62); lagun akiok en Lizardi (IL 43); lagun dakigula en Orixe (QA 92); lagun dakidala en Akesolo (Ipiñ 5), etc. Fuera de estos contextos hay además en Cardaberaz (Eg II 89): O au egiten banu! [...] ta munduko gauzetatik nere biotza desegiteko nola lagunduko lizakean! La construcción con aux. trans. bipersonal se documenta tbn. en algunos autores occidentales (en todos ellos junto al más frecuente aux. trans. tripersonal): Moguel (CO 134 neskatilla [...] danzetara lagunduten dozubenak), Guerrico (I 411 lagun gaitzatzu, II 1 fedea eta esperanza [...] lagundu bear ditugu karidadearekin), Iztueta (C 455 lagundu zeban Errenteriatik Ondarribiara), JanEd (I 37 nik lagunduko zaitut), ArgiDL (17 zaitu ta lagundu nazazu, 103 bedeinkatu ta lagunduko ditut), Orixe (Eus 257 lagun gaitzazu, y Aitork 148 lagundu ginduzun), T. Agirre, Alzaga (Bern 62 lagundu biar nak bankura), Otxolua (53 arazo onetan neuk lagundu zattut), Eguzkitza (GizAuz 167 agintari nagusiak gizabatz txikiagoak [...] lagundu egin bear dabez), Zaitegi (Plat 86 ain mugonez lagunduko duen beste inorgan), N. Etxaniz (Nola 26 Arantza ta Begoñek lagundu ginduzen y LBB 158 lagun nazazu), Anabitarte (Aprika 22 etxeraño lagundu ninduan) o Ayesta (84 txiro jendea lagunduteko). Hay tbn. aux. trans. bipersonal con elkar en construcciones del tipo alkar biogu lagundu (Tx B 228), en Enbeita (58) y Basarri (97). Para autores alto-navarros y pirenaicos, el empleo más antiguo (ya desde el s. XVI) corresponde al aux. intrans. Se documenta con aux. trans. tripersonal en Mendiburu (+ aux. intrans. para el imperativo, como en IArg I 345 lagun zakizkigu), Elizalde y Mendigacha (142); aux. trans. bipersonal en Añibarro (CatAN 38), Legaz (27) y en unos versos alto-navarros recogidos en Noe (115), y aux. trans. tanto bipersonal como tripersonal en Lizarraga de Elcano (Ong 59v / Ong 15r), Inza (Azalp 63 y 71), F. Irigaray (183 / menos frec. bipers (181)) e Izeta (DirG 73 / menos frec. tripers. (93)). En cuanto al sust. vbal., además del más general laguntze-, hay lagundute- en la mayoría de los autores vizcaínos; lagundutze- en bersolaris y autores populares guipuzcoanos (tbn. en Beovide (AsL 115) y Arana (SIgn 109)); lagunte- en Mendigacha (129); laguneta- en textos vizcaínos antiguos (fJZ, Capanaga (67) y Micoleta (<laguenetan> 14)), y lagunketa- en Arrese Beitia (AmaE 414).
Para la forma de futuro, en autores orientales hay lagunduren (alternando en la mayoría de ellos con lagunduko) en algunos pocos ejs. de Mihura (119), CatLan (4), Hiribarren (Esk 195), Zalduby (RIEV 1908, 605), Etchamendi (168) y Barbier (Sup 80), y lagüntüren en autores suletinos. La forma más extendida para el radical es lagun. Emplean lagünt los suletinos, y alternando en varios de ellos con lagun, Duvoisin (LEd 2), Laphitz (71), Joannateguy (in Ardoy SFran 353), Barbier (Sup 57), Etchamendi (46), Mirande (Pr 104), Zerbitzari (Azk 85), Mattin (81), Arradoy (SFran 291) y Xalbador (Odol 64); hay lagund en Leiçarraga.
sense-1
1.
(gral.; Mic 5r, SP, Ht VocGr , Lar, Añ, Lecl, Dv, H);
laguntu (S; ArchVocGr, Gèze)
Ref.:
A;
Lh;
Lrq(lagüntü);
EtxbaEib;
ElexpBerg. Acompañar."Laguntzea norbaiti, accompagner [...] quelqu'un. Lagun zakizkit, [...] tenez moi compagnie"SP.
"Acompañole hasta su casa, lagundu zion bere etxeraño"Lar.
"Acompañarme, lagun zakidaz, lagundu zakidaz"Izt.
"Lagun zazu hiriraño, accompagnez-le jusqu'u à la ville"Dv.
"Lagun zakidaz (Vc), acompañadme"A.
"Accompagner (à l'orgue, à l'harmonium)"Lh.
v. LAGUN EGIN. Tr. De uso gral.
Ze an daz Presebal ilik / Juanikotegaz lagundurik. Mondr 16s.
Obato lagunetan zaituela Munsarasko seme lealok enzuten dot. "Que vos hacen mejor compañía".fJZ 99.
Unzira lagundu zaizkan. LçAct 20, 38 (TB, Dv lagundu zuten; Ker lagun egin eutsoen, IBk, IBe, BiblE lagundu zioten).
Eta lagund zezan hura [...] Asiarano. Ib. 20,4.
Hareraiño laguntzen du leial begirailleak. EZMan I 59.
Lagundu bekio eta egon bidi Sakramendu Santuen aurrean [...] deboziño andiagaz. "Acompañe y esté delante del Santísimo Sacramento".Cap 124s.
Nori bere aingerua lagunzen zaika bere heriotzean. Hm 229.
Arabak ekarriko dau / Gipuzkoa onestera, / lagun ezteio gerrara. BBizk 23.
Zeren gure fediak lagüntü izan behar baitü obra honez. Bp I 45.
Zer penitenzija modu da sakramentu konfesinoekuari lagundu biar deutsana? MgCO 212.
Gauza askok lagundu bear deutse ondo egingo dan konfesiñoari. AñEL2 130.
Gure erranek [...] hainitz fruitu erakharriko dute arimetan, baldin horiek oro lagunduak badire exenplu onez. Jaur 390.
Apostoluai ostaturaño askok lagundu zieten, ikasbide berriak aditzeagatik. Lard 507.
Doña Inesek ospitaleraino lagundu zuen. Laph 36.
Apaiñ-apaiñ eginik eta dama askok lagundurik juan zan eliz nagusira. BvAsL 92.
Esan zion lagunduko ote zion bidian. Ib. 180.
Osasunak lagundu ezkero ez da faltako ogi puska bat. Apaol 110.
Lagundu zituzten komentuko athetaraino. JnnSBi 107.
Harek gida ditzan eta lagünt ditzan zelüko portialano. IpHil 30.
Josetxo [...] lagundu bear deuskuzu Buenos Airesera, ostera bat egittera. EchtaJos 318.
Bainan badute bertze zaintzalerik, Jainko ala debru ez nakike. Batere berek ez dakitelarik, batzuetan eskua laguntzen deie hunek: ikusi ditut [...] basa dentistak lothu hortzak irauten, aztiaren edari itxura gabekoek hilak pizten kasik [...]. JEBur 195.
Egün batez lagüntü nia Ganosse Harrigiliala. Const 43.
Ramuntxori ateraño lagundu dio. AlzRam 27.
Etxera zintzo lagundu niyon / gero illunabarrian. TxB I 76.
Enagizu araño lagundu, norbaitek ikusi giñazke-ta. TAgUzt 61.
Etzuten xanpañik ezagutzen egazti jateari laguntzeko. EtxdeAlosT 78.
Mandatu batzuek egitera lagundu diot. TxillLet 51.
Gehienak, Erramun, hameka urte zituen, eta bertzeak, Peio, zortzi urte, aita azken egoitzarat lagundu zutelarik amaren bi aldetan emanik.JEtchep 58.
Kanposanturaño lagundu. Salav 23.
Senarrak lagundu zien ama-alabei Bilboraiño. NEtxLBB 68.
Geltokira lagundu eustan.Gerrika 33.
azpiadiera-1.1
Acompañar (con un instrumento musical). Jenobeba, ardatzean egiñaz kantari zegoan; Sigifredo berriz bere emaztearen kantari gitarra batekin laguntzen. ArrGB 11.
Bere anai Josek pianoz lagunduta [...] abestu zituan. MujPAm 10.
azpiadiera-1.1.1
Asi danian Flora kantari [...] filarmonikak lagunduaz. Iraola 122.
Txürülak lagunduko ditu Satanen dantzak. Lf( inCasveSGrazi 11).
azpiadiera-1.1.2
Nai duzu enzun urte txar aietako Baigorritarren kanta soñuekin lagundua?'
Los cantos acompañados de música'.MgPAb 169 (en boca de un bajo-navarro).
azpiadiera-1.2
[Xakolinak] berdin laguntzen derauku bidean mahats-melatuz jorikako pudding tinki bat. JEBer 28.
sense-2
2.
(gral.; Lcc, Volt 46, Urt, Ht VocGr 326, VP 54r, Lar, Lar in Aq, Añ, VocBN, Dv, H);
laguntu (S; Gèze);
lagondu (Volt 52)
Ref.:
A; AEF 1924, 111; Lrq (lagüntü); AtSac 41; Iz ArOñ; Etxba Eib; Elexp Berg; Gte Erd 207. Ayudar, asistir, socorrer. "Ayudar, lagunketea" Lcc. "Laguntzea norbaiti, [...] aider à quelqu'un. Lagun zakizkit, aidez-moi" SP. "Lagundu zait, il m'a aidé" Ib. "Afferre auxilium, laguntza eman, lagundu" Urt I 385. "Auxiliari, lagundu, laguntza eman" Ib. III 228. "(Dios te) ayude, Jainkoak lagun diezazula, dagizula" Lar. "Ayúdanos [...] lagun gaitzak, gaitzazu, lagun zaguzu" Ib. "Apadrinar" Ib. "Dios me valga, Jaungoikoak, Jainkoak lagun dakidala" Lar in Aq 1378. "Aliviar", "apadrinar" Añ. "Ayudar a misa, [...] meza lagundu" Ib. "Seconder, aider, secourir" VocBN. "Lagun nezazu haritzaren arthikitzen, aidez-moi à abattre le chêne. Gosez daudezenak eta beharretan direnak laguntzen ez baditutzu, ez da zuretzat izanen zerurik, si vous ne secourez pas ceux qui souffrent [...]. Le guipuscoan donne le datif pour régime à ce nom verbal; il dira laguntzen dio gizon beharrari. C'est pourquoi il dira lagunduko dizu, au lieu de lagunduko zaitu. D'autrefois, il dit: lagunduko zaitu" Dv. "Lotsak edertasuna laguntzen du" H. "Lagunak, lagun zakidaz; okaranak gorriak dakidaz (V-gip), tengo un buen negocio, ayudadme; litm., compañeros, ayudadme, sé (que hay) ciruelas rojas" A. "Lagun zakidaz Marija, pekaturik ez egiteko (V-ger)" AEF 1924, 111. "Jainkoak laguntzen dauku ou encore laguntzen gaitu, Dieu nous aide" Lh. "Lagúndu, lagúnketan" Iz ArOñ. v. urgatzi. Tr. De uso gral. Con un sust. vbal. como complemento, -t(z)en es la forma más usual en todos los dialectos. Hallamos además, alternando a menudo con la primera, -t(z)eko en Capanaga, Gasteluçar (106), F. Elizalde, Cardaberaz (Eg III 241), Moguel (CO 277), Uriarte (MarIl 67), CatS (iii) y Akesolo (Ipiñ 11), -t(z)era en Voltoire (217), Moguel (CO 287), Añibarro (GGero 7), StPierre (32), Mirande (Pr 91) y Txillardegi (51), -t(z)erat en Elissamburu (Fram 89), y -tzean en Ochoa de Arin.
Atxeka, lagun akit. (Eugui, 1543). ReinEusk2 80.
Libertate osoan ezarri ukhan ditu eta lagundu izan zaie bera ere haién artean ihesi balebila bezala. LçAdv ** 1v.
Fama andia, zatoz nigana; / arren, zaakit lagundu.Lazarraga 1169r.
[Begiok] kendu ez badagizu, ni jango nax bear dozun orduan lagunketara. Ib. 1153v.
Guzis aunitz lagunzen da meza ongi enzutea [...] obekiago erdesteko [...] gauza guziak. BerTrat 110r.
Epistola akabatu eta respondatzen du mezan lagunzen denak: [...]. Ib. 45v.
Zer gauzetako lagunzen zaizkigu Espiritu sanduaren doaiak?BerDoc 162v.
Lagun zakizkit Iainkoa lurrari apartatzen. EZMan II 48.
[Iauna] hunerañoko bidean egin nauzun bezala / [...] othoi lagun nazazu hala. Ib. 116.
Zeren hain gogotik lagundu zaiztan neure probetxu on hunen bilhatzen. Harb 197.
Zeren Iainkoa bera, legearen emaillea, legearen begiratzen eta konplitzen laguntzen baitzaiku. Ax 496 (V 320).
Ez zerok, ez, baiña [...] enekin, ni laguntzen natzaitzuela. Ib. 494 (V 320).
Zein gauza lagunduko iaku kastidadea goardeetako?Caped. 1893 50.
Dotoren liburuek ezin konsolatuko naute [...] zeroni [...] laguntzen ezpazaizkit. SPImit III 59, 3.
Ez deb [...] deklaratu bear nor dan pekatu egitean lagundu zion persona. OA 136.
Inori lagundu zaion bera onelako [...] okasioetan [...], edo alkabuetetzat serbitu deban. Ib. 160.
Zerren izanik korputz mistiko baten mienbroak [...] laguntzen zaizka alkarri euren orazio eta obra birtutezkoakin. Ib. 43.
[Zure amudioak] laguntzen nau ene beharretan. Ch III 8, 2.
Zerk lagunduko digu kasto izateko?El 56.
Laguntzen ezpadiguzu, galduak gara. MbIArg II 312.
Egiñen ere dut [...] zuk zerorrek artan laguntzen didazula. Lagun zakizkit, bada, zuk niri didazun amore andiagatik. MbOtGai III 13s.
Ondo iltzen laguntzeko ejerzizioak. CbEg III 213.
Haren baitan izan zazu esparanza eta lagunduko zaitu. Mih 107.
Lagüntüren beikütu / etsai hoien kuntre. Xarlem 1260.
Nork lagundu zion Jaunari gauz oek guztiak egiten?AA III 337.
Handizki lagunduko ditu bere gathe [...] ahalkagarrien phorroskatzen. Dh 270.
Lagundu egidazu ondo egiten konzienziako esaminea. AñEL2 131.
Zeiñak lagunduko beitu gidaria konfrarioko lanetan. JesBih 465.
Eskutik artuta jaikitzen lagundu zion. Lard 482.
Jainkoak ez du lagunduko bihotz gogorra dagokana. DvLab 160.
Muthila lagundu zuen sukhaldeko lanen egiten. Laph 189.
Gogoak ez nau laguntzen zuri jarraikitzerat. Ib. 128.
Meza laguntzeko modua. Legaz 59 (v. tbn. en contexto similar Lar Cor 19, Hb Egia 126, ArgiDL 137, CatUlz 56, Or Poem 529, Gand Elorri 110 meza lagundu, Mg CC 154 mezara lagundu, fB Olg 166 meziari lagundu).
Hauzoko yende onek lagundu ez bagintuzte nork daki zer bilhakatuko ginen?ElzbPAd 16.
Lagundu bear deutsegu euren premiñaldietan. ItzAzald 78.
Da ainbeste lagundu deuskun gizonari emondako itza jan?AgKr 177.
Gizon hori behar diagu lagundu bere orgen altxatzen. BarbLeg 62.
Beti zabiltzan makil lodi bat urratsen laguntzeko. Zub 25.
Biok izango gaituk laguntzekoak. Nik esango dizkiat kontutxoak... ik ere bai... neri... ireak. ABarGoi 72.
Pobrea laguntzen duenak [...]. ZerbIxtS 58.
Alaba banindu baño areago lagundu dit Santxa andreak. NEtxAntz 33.
Ez dakizu Mayi lagundu behar dutala beztitzen?LfMurtuts 52.
Jainkoak lagundu dezaiola euskera zabaltzen. JAIrazBizia 9.
Neskek ama lagundu behar zuten barneko lanetan. JEtchep 16.
Hein hortarat jausten lagundu dutenek, berritz altxatzen lagunduko ahal dute!LarzIru 112.
Baserrian'e lagundu bear du / pixka bat egualdiak. UztEBT 68.
Rozinanteren gaiñera igotzen lagundu zion. BerronKijote 115.
Aitagiarrebak asko lagundu zigun. BAyerbe 72.
Txiro jendea lagunduteko / gogoa beti zenduan. Ayesta 84.
Hiztegi horrek asko lagundu digu euskaldunoi. PMuj(inMEIG I 95).
Hemen aitortuko ez banu zenbateraino lagundu ninduten arrotz zirelako irakasleek [...]. MIH 369.
azpiadiera-2.1
(Tras tema nominal nudo; no se documenta con formas verbales personales). Urreak balituzte herrirat ekhartzen / atsegin balukete herritar laguntzen. HbEsk 109.
Gizonaren bizia / andre laguntzia, / konbeni dute elgar / eztiki artzia. Bordel 75.
Eskola, eri, pobre laguntzeko diru batzu. HUZez 151.
azpiadiera-2.2
Entzulea kupitzera deitzen dute, ez laguntzera. Alegitan ari dana kupituagoz du laguntzenago. OrAitork 54.
sense-3
3.
(V-ger ap. A
; Lar, Añ). "Acompañarse, juntarse con gente ruin, perversa [...] gaistoakin lagundu"Lar "Arrimarse, juntarse con otros" Añ."Hacer relaciones, amistades. Oiñ beiñeon triste ta bakar dagoz, baia laster lagunduko dira, por ahora están tristes y solos, pero pronto se echarán amigos"A.
Cf. infra(5). Nun egon zarian, nortzukaz lagundu ta ze bidetzuk artu zeure asmo galdurako. MgPAb 212 (v. tbn. en contexto similar Añ EL1 82 nogaz lagundu).
Ta Deungekaz lagunduten bazara, gaistoa izango zara. AñLoraS 22.
Beia, auntza ta ardia alkartu ta lagundu ziran bein Leoi batekin eizan arrapatzen zana alkarren artean partitzeko. VMg 7.
Etzaitez lagundu eurakaz, iges egizu onelako miin galdubakgandik. Astar II 194.
Galazo biar deutsee eurakaz lagundu edo batutia. Ib. 179.
sense-4
4.
(G-azp ap. A
; AspGehi). "Consentir. Eztiet laguntzen izan burutasun oiei (msLond), no he solido consentir a esos pensamientos"A.
"Tentamendua lagundu, consentir en la tentación"AspGehi.
sense-5
5."Amigarse de nuevo. Umiak asarretu orduko laguntzen die. Sin. aixkiratu"ElexpBerg.
azpisarrera-1
LAGUNDU ERAGIN.
Hacer acompañar. Etxera nai ebala-ta, lagundu eragin eutsan Joneri. ErkiagArran 70.
azpisarrera-2
LAGUNDUXE(Forma con suf. -xe, de valor aprox.). Aisan zira. Ez düzü haurrik. Lagüntüxe behar züntüzke haurride gaxo horik. Const 42.