Tr. La forma mejor documentada es sap(h)a (con aspiración en Duvoisin). Hay sep(h)a en Haraneder e Hiribarren.
sense-1
I.(Sust.).
azpiadiera-1.1
1.
(L, B, BN-arb-lab, S; Dv (-ph-), H (+ -ph-)),
sepa (H(+ -ph-)).
Ref.:
A;
IzetaBHizt2;
GteErd 133. Bochorno."Chaleur étouffante"Dv.
"Bochorno, tiempo pesado y tormentoso. Leku au sapak artua dago, este lugar está dominado por tiempo caluroso"A.
"Bero zakharra, au sapa!"Izeta BHizt2..
"Gaur sapa egin du (B)"GteErd 133.
v. sargori. Tr. Documentado en Hiribarren, Duvoisin y autores septentrionales del s. XX. Al Sur lo emplean Olabide e Ibiñagabeitia.
Egunazko sepharen ondotik heldu da ihintz perla dena lore, osto, belhar eta zuhamuentzat. HbEgia 38.
Jaunak jo bezaitza [...] beroaz eta saphaz, aire ustelaz eta herdoaz. DvDeut 28, 22 (Ol sapa).
Iguzkia, zabal, xuri, dixtirantarekin llilluragarri, xipiltzeko sapa zariola. JEBur 10.
[Lurra] kazkartzen du iguzkiaren sapak. Ib. 84.
Hauxe duk sapa! Nork iraun holako beroarekin!BarbSup 71.
Burdin eta ikatzarekin borroka [...], erdi buluziak, suaren eta lanaren sapa bortitz hartan. StPierre 27.
Oheko matelaza, egur azal hezez egina, gogorraren gainerat sapa bat emaiten baitzuen gorputzari leher egitekoa. Ib. 24.
Bero izana gatik, bada aire; saparik ez dugu hautemaiten. JEBer 40.
Belhar gaixtoak ere iguzkiak eta zola gogorretik airatu sapak horailduak dauzkate. Ib. 18.
Eguzki-sapak / erre uharteak. MdePo 71.
Euria ez da urrun. Zer sapa lanho apal eta itsusi horien azpian!JEtchep 49.
Herria / eder eta erdi lo uda sapa huntan. Iratz 49.
Artaldeak ozkirri ta itzala billatzen dituten garai ontan, Testilik ere [...] belar urrintsuak, mozten ditu sapa astunez nekatu itailarientzat. IbiñVirgil 34.
Sapa gaitze dago. (B). InzaNaEsZarr 2086.
azpiadiera-1.1.1
(Con -zko, adnom.). [Zelaiko landaren] buru-gaina estaltzen diote, doidoi ezagun den sapazko langarño batek. Bainan zer ixiltasuna! JEBer 99.
azpiadiera-1.2
2.Fervor, entusiasmo."Zer saparekin ari den! (BN-lab)"Broussain ms.(ap. DRA). Jendeak galdu du giristinotzeko sapa. Prop 1894, 101.
azpiadiera-1.3
3.(BN-arb-lab ap. A)."Boga, aceptación, fama. Lurdeko beilak sapa handia du, la peregrinación de Lourdes tiene gran aceptación (está muy en boga). Iturri horrek sapa haundia du, esa fuente está muy en boga. Beila horrek sapa haundia du (BN-lab), esta peregrinación está muy en boga"A.
Lengo sapa (izen, entzute, ospe) andia galdurik zuten. ZaitPlat 29.
sense-2
II.(Adj.).
azpiadiera-2.1
(B, BN-arb ap. GteErd 133
; H, A). Sofocante."Bero sapha ari da, il fait une chaleur étouffante"H.
"Bero sapa, calor sofocante"A.
"Egun sapa da (B, BN-arb)"GteErd 133.
Aize hego sapak xukatzen du gernu hura. Almanaka Berria 1880, 30.
Eguraldi bero sapatan, aldapa gora. AArdi 94.
Iragan udako arratsalde sapa batez. GH 1927, 338.
Bero-bero ta sargori dagola iruditzen zait [...]. --Saperoa, nere yaun ori, oso sapa dago. AmezHamlet 169.
Eta Buenos Airesen? Ango bero sapa ta itsaskorra! OrQA 48.
Lurretik halako bero sapa bat atheratzen zunan. JEtchep 43.
Babes ezazute bero sapatik ene artaldea. IbiñVirgil 52.
SAPAN.
a) (Estar, etc.) lleno de fervor, de ardor. Bihotz sepan dagoen eta ezagutzaz bethea den batekiñ [...] eskerrak bihurtzen darozkitzut. HeGudu 350 (Harriet traduce "un cœur plein de ferveur et de gratitude").
--Zer zian, to, holako sapan, neska horrek? --Bihotza pixka bat hautsi zaiok, ikusiz hemendik urruntzen nukela! Larz Iru 108 (ref. a una muchacha que se cruza con un conocido sin saludarlo). b) Con calor bochornoso. Beherago eta beroago, airea bakhanduz zoan; oro sapan eta geldi. JE Bur 161.
azpisarrera-3
XAPA.
"(BN-baig), (temps) lourd. Var. de sapa" Lh.