1.
(-lh-BN-arb; H),
selauri (BN-arb, S; ArchVocGr),
selaru (ArchVocGr; -lh-L; Dv, H),
selaburu (Dv),
seilaru (H),
seilharuRef.:
A(selhauru, selauri, selaru);
GteErd 161
. Granero; desván."
Selauria, le fenil, le grenier à foin"Arch VocGr. "Belarra selaurirat altxatu dute (BN-arb)" Gte Erd 161. Etxe nausiko selauruko <-ll> tronadura. (1754). SenperEus 47.
Bere gaineko seilharuarekin eta lorio gaineko seilharuarekin. (1758). Ib. 52.
Hari dire bill eta bill / nahi dena goseak hill: / bere seillaru gaindiak / daozkatela hetsiak. Gy 49.
Selharura bilduren du bere bihia. DvMt 3, 12 (HeH selhauru; Lç graner, TB, Ip bihitegi, Ur aletegi, Echn granero, Ker garautegi, IBk mandio).
Selharua ez da izan behar aphala. DvLab 218.
Orduan Josephek ideki zituen selaburuak. Etcheberry 44.
Bere selaruetan ezarri zuen erosi ahal izan zuen bihi guzia. JnnSBi 7.
Bainan karriketan ez bezalako ilhunbeak eta bihotzminak eta nigarrak ari ziren [Pariseko] etxe gora eta handi baten selhauruan. ArbIgand 84.
Urak nausitzearekin, jendeak ihes egin zuen seilaruetarat. Prop 1906, 79.
Bainan ordukotz, selhauruko urri-sorro guziari (eta bazen sorro hanitz) su garrea zarion. Eskual 18-4-1913, 2.
Bihia geroztik selauruetan idortzen ari. JEBer 19.
Arratoin zonbait zinduketen, han, selauruan, buruaren gainean. BarbSup 120.
Erresumako selhauru guziak bethe zituen bihiz. ZerbIxtS 27.
Atxeman zuen aterbe herri hortan berean, selauru-xoko bat alokatuz. LfELit 180.
Agorrila lantsu, selaurua betetsu.EZBB I 26.
v. tbn. Ox 69. Selaburu: EskLAlm 1858, 17.
azpiadiera-1.1
Piso de arriba. Jun ziá seláuilàt arrópaz khanbiatzékotan. 'À (sa) chambre'
.LrqLarrajaRIEV 1935, 144.
sense-2
2.(H), selaru (Ht VocGr, Arch VocGr;-lh- Dv, H), selauri (Lecl), seilaru (Lar, H), zelaru (S ap. A), zelauru. Piso de tablas, suelo. "Étage" Ht VocGr 355. "Salle, taulada, selarua" Ib. 420. "Tablado" Lar. "Suelo. Zelarian zerbait erori düzü, zeren tanpa bat entzün dizigü (S)" A. v. solairu. Hori erran eta zanba hilik da zelaurian erorten. Egiat 173.
azpiadiera-2.1
salhauri. (Fig.). Piso, nivel. Bere buruak mailezpetutzat laukatziketelam [...] bekhatuaren higuintzerat erakhar dezaketen arrozoinez faxelatzen balire, hori heientzat salhauri aphalegi bat balitz bezala jaierean. "Étage" Birjin 146.
sense-3
3.(-lh- HeH Voc
A, H), selauri (Foix ap. Lh), selairu, selaru (-lh- H), selaura (S), selaube, selau (S), seilaru (H), zelaburu. Ref.: Lh (eliza); Lrq (eliza-selau); Gte Erd 258.Galería de una iglesia."Baranda, galeria, balkoina"HeH Voc. v. ELIZA-SELAURU. Hiru edo lau lerro seilharu baditu [Elizak] / bere toki hautuak gizonak han ditu. HbEsk 200.
Bortha gainerat iganik zilatu du zelaburia [Eliza-arroatzaleak]. Eskual 24-1-1913, 3.
Gizon eta mothiko gaztiak eliza ezkaratzian, selaurietan emaztekiak. Eskual 12-9-1913 (ap. DRA
).
Meza nausi ederra zen. Selaubiak xokho hüts güti zian.Herr 2-2-1956, 3.
Elizan gizonak emaztetarik berex dagotzila, gizonak sehauruetan, emaztiak beherean. Herr 12-11-1959, 3 (posible errata por selhauru
).
v. tbn. Etcham 195.
sense-4
4.txelairu. "(R-uzt), armario abierto en un muro o en un rincón" A.
sense-5
5.selaua. Techo. v. selaurupe. Begiak selauara jasorik, uzten zuen emakume irritsua aragi zainildua laztan ziezon. MdeHaurB 37.