(
Gèze,
Dv,
H),
ihi (
BN ap. A
; VocBN
,
Dv,
H),
ehin (
O Not→SP,
H),
ehei.
Fácil.
"
Ehiña, facilis"
O Not 47.
v. errez.
Tr. Documentado en textos suletinos y mixanos.
Üskara ihian eta argian.
Bp I 21.
Natüralki ezin egiten dela üdüritzen zaitan gaiza, gertha bekit, Jauna, ehi, zure graziaren moianez.
"Fiat, Domine, mihi possibile"
.
Mst III 19, 4.
Zuñen ehi den, elhestetan hüts egitia.
"De facili lapsu verborum"
.
Ib. 45, tít. (Mst III 29, 2 ehei
).
Bere beitharik gaitz eta penos direnak, ihi eta ezti iduri arazitzen baititu.
AR 21.
Ehi da ordian ezagützia nula itxasua eta ekhia bethi dauden ber heñian.
Ip Dial 110 (It, Ur erraz, Dv errex).
Egia hori hañ ehi da enthelegatzen.
ArmUs 1895, 88.
(ap. DRA)
Ehi zen ezagutzea oraindik inarrosirik zedukala bihotza.
Mde Pr 294.
(En compuestos, unido a una raíz verbal).
"
Salehi (S), buena mercancía; litm., fácil de vender"
A.
"
Egin-ehi (S), fácil a hacer"
Ib.
"
Ikhus-ehi, facile à voir; entzun-ehi, aisé à entendre"
Lh.
"
Edenehi, qui est aisément contenu, aisément calmé. Pour le prétentieux on dit: mothiko hori eztük edenehi, hou! Ce jeune homme est bien prétentieux, tu sais (litm. ce jeune homme tient malaisément dans ses habits, tu sais!) (Sc)"
Lrq.
Bena [Xahütarzüna] xabor da, delikatü da, gal-ehi da ezinago.
Ip Hil 47.
Zure exenplier eta sintien hatzer so egitiak egar ehi egiten diküzü [bizitzia]
.
Ip Imit III 18, 2.
Bere zori gaitzian Allande Errekak bazian aizo etxian muthiko bat, [...] ezbeitzen sobera hezehi (maniable), eta bai franko laket bester zerbait gaixtoren jaukhitzen.
J.B. Mazéris GH
1927, 514.
Arabez mintzatzaileek ikas-ehi zuten [hebraiara]
.
Mde Pr 205.