1.
(
V, G, AN, L, BN; Lcc,
Mic,
SP,
Lar (L),
Dv);
borde (
SP→Dv);
bord(a) (
O Not
SP Dv);
borte;
bortt (
Sal, R)
Ref.:
A (bort);
Inza RIEV
1928, 152.
Bastardo, ilegítimo. "Bordea, borda (O), bortha [sic] (Ax), bâtard" SP (la supuesta var. bord aparece en Oihenart (Not 49) como origen de cast. borde). "Espurio" Lar y Añ. "Borde, hijo fuera del matrimonio legítimo" Lar. "Borta, natural; seme-borta, hijo natural" Inza RIEV 1928, 152. En AxN se explica bastarta (351) por borta.
Urrikalkizun da [...] amoranteaganikako haurra ere. Zeren nola ezpaita lejitimo, nola baita bastart, bort, ezkontzaz kanpoan egina, [...].
Ax 360 (V 238).
Nola gurasoak utzi dezake aurra, berea ezpalu bezala, borten etxean edo errien kontura?
AA II 74.
Borta zan; baña bere aitak semetzat ezagutu, eta bere etxean azia.
Lard 135.
Jesus bera seme borte edo zelegartzat eukiko zuan mundu ezjakiñak.
Ag Serm 123.
Hau [Gipuzkoa-Nafarroetako aditza] borta bide da, sasikoa, eta ez du behar zukeen amaren nahiz aitaren eiterik.
MIH 391.
Iraultza horren ume, jatorra bezain borta zen Napoleonen eskutik etorri bide zen Europak ezagutu duen Unibertsitate klasikoa.
MEIG IX 26.
azpiadiera-1.1
"Bort [...] hijo a quien apenas aman los padres, casi desechado"
A.
azpiadiera-1.2
(Aq (AN)).
Falso.
"Ajenjo, azintzua (AN), asensiourdina (G). Otra especie, borta (AN) [probablemente por azintzu borta]"
Aq 252 ( A: "Bort (AN, Aq) especie de ajenjo").
Kristio borta da nai duena segitu Kristo gloriara pasatu gabe gurutzetik.
(253).
LE-Ir.
LE-Ir. Perla-borta (179). 'perla falsa'. LE-Ir. Baldin urriki eta negar oiek badire kaltea gatik, eta ez beste gatik, dirade urriki eta negar bortak, banoak, alferrikakoak. LE Urt 140s.
azpiadiera-1.3
"Zurgin-borta, carpintero vulgar; argin-borta, cantero vulgar (AN-ulz)"
Inza RIEV
1928, 152.