(...)
Il faut, d’ailleurs faire un départ entre ces mots: quelques uns d’origine tout à fait récente sont sans intérêt comme Etchechuri «maison blanche», Etcheberr «maison neuve»; d’autres ont été écrits avec une orthographe qui doit être rectifiée: Barneix, Duhalde, Dithurbide, Lissalde, Rospide, Chabarri et Xavier doivent être ramenés à Barnette «maison à l’intérieur», Uhalde «à côté de l’eau», Ithurbide «chemin de la source», Elissalde «à côté de l’église», Etcheberri «maison neuve», Arrospide «chemin de la forge (?)», etc.
(...)
(...)
Le suffixe di ou ti n’indique point la quantité mais la nature, la qualité : urdi « terrain où il y a de l’eau », amezti « plantations de chênes tauzins ». La quantité s’exprime par eta o u keta, aga et egi : Ezpeleta « les buis », Harriet « les pierres », amezketa « les tauzins », ametzaga « bois de tauzins », zumarraga « forêt d’ormes », Liçarrague « Fresnaie » ; otaegi « terrain où il y a trop de genêts épineux », zumalakarregi « endroit où il y a de la bourdaine en excès ». Je ferai remarquer à ce propos qu’on traduit souvent à tort ametz par « charme » et zumalakar par « tilleul »
(...)
eleizalde -
(1925 [1926])
AZK.MV, I. lib., 118. or. [Euskera III-IV (1926), 119. or. (1. oharra)]
(...)
«En la tierra de Sancho el Grande son relativamente pocas las casas qeu tienen nombres propios descriptivos, por ser compactos casi todos sus poblados y difíciles por lo mismo de singular descripción; al paso que en otras regiones la dispersión de sus habitantes permite apreciar si están sobre el camino (Bidegain), bajo la peña (Azpaŕen), junto a la iglesia (Elizondo, Eliziri, Eleizalde), en la planicie de una vega (Ibarzabal), en la espesura de un acebedo (Gorosaŕi), de un encinal (Artesaŕi), de un hayedo (Pagasaŕi), etc., etcétera.» Morfología Vasca, por RESURRECCIÓN MARÍA DE AZKUE. Bilbao, 1925, 118. or.
(...)
Zer: Etxeak Non: Euskal Herrian zehar Jatorria:
ETX.EEI
(...)
Alde “côté (et par extension “proximité” d’où dans le lexique commun l’emploi pour dire un “ensemble” et notamment “troupeau” s’agissant de bétail, et etxalde “domaine rural” c’est- à-dire “ensemble de ce qui est auprès de la maison”), versant” a formé certains des composés les plus répandus en toponymie basque médiévale, surtout avec ur “eau, cours d’eau”, ithurri “source, fontaine”, lats “cours d’eau”, erreka “ravin, cours d’eau”, larre “lande”, eliza “église” etc.: uhalde, ithurralde, latsalde, errekalde, larralde, elizalde sont des noms qui se répètent en tous lieux
(...)
Zer: Etxeak Non: Euskal Herria Jatorria:
ORP.MAISMED
Bilduma: Nafarroako Artxibategi Nagusia, Protokolo saila
Aldizkaria:
Argitaletxea:
Tokia: Iruñea
Data:
Erreferentzia:
Oharrak: Iruñeko protokoloak: gazt. Protocolos de Pamplona.
Mota: artxibategia
Erauzketa: partziala
Alorra: dokumentazioa
OV.02 - Toponimia de la Cuenca de Pamplona, Cendea de Galar
Laburdura: OV.02
Egilea: JIMENO JURÍO, José María
Titulua: Toponimia de la Cuenca de Pamplona, Cendea de Galar
Lan oharra: Onomasticon Vasconiae 2
Paratzailea:
Bilduma:
Aldizkaria:
Argitaletxea: Euskaltzaindia
Tokia: Bilbo
Data: 1987
Erreferentzia:
Oharrak: Badago Patxi Salaberrik paratutako edizio eguneratua: Obras Completas de José María Jimeno Jurío 43, Pamiela, 2011.
Mota: bibliografia
Erauzketa: guztizkoa
Alorra: dokumentazioa
VIN.INTELB - Importance des noms topographiques, lieux-dits, etc., pour l'étude de la langue basque
Laburdura: VIN.INTELB
Egilea: VINSON, Julien
Titulua: Importance des noms topographiques, lieux-dits, etc., pour l'étude de la langue basque
Lan oharra:
Paratzailea:
Bilduma:
Aldizkaria: 34
Argitaletxea:
Tokia:
Data: 1909
Erreferentzia: III (1909), 349-356
Oharrak:
Mota: artikuluak
Erauzketa: guztizkoa
Alorra: hizkuntza azterketa
VIN.TB - Toponymie basque
Laburdura: VIN.TB
Egilea: VINSON, Julien
Titulua: Toponymie basque
Lan oharra:
Paratzailea:
Bilduma:
Aldizkaria: 34
Argitaletxea:
Tokia:
Data: 1912
Erreferentzia: VI (1912), 405-411
Oharrak:
Mota: artikuluak
Erauzketa: guztizkoa
Alorra: hizkuntza azterketa
AZK.MV - Morfología vasca, gramática vasca dialectal del euskera
Laburdura: AZK.MV
Egilea: AZKUE ABERASTURI, Resurrección María
Titulua: Morfología vasca, gramática vasca dialectal del euskera
Lan oharra: 3 liburuki
Paratzailea:
Bilduma:
Aldizkaria:
Argitaletxea: La Gran Enciclopedia Vasca
Tokia: Bilbo
Data: 1969 [1923-1925]
Erreferentzia:
Oharrak: Egia esan, Morfología Vasca izeneko lanak, lehenbiziko liburukietan dator. Hirugarrenean Gipuzkoako aditzari buruzko eranskina eta Seber Altubek egindako oharrak baizik ez datoz, aparte ere sailkatzen ditugunak iturri bezala. Erreferentzietan paragrafo zenbakia, liburukia (I edo II) eta orrialdea ematen dira. Onomastikari eginiko erreferentziak -bereziki toponimia alorreko datuak- jaso dira, baita edozer azaltzean jarritako adibideetan agertutako izen bereziak. Kontrara, ez dira jaso Erabilera desberdinen deskribapenerako eginiko leku erreferentziak (Lekeitio, Mundaka), ezta erabilitako iturrien egileen identifikazioan (Lizarraga de Elkano, Etcheberry de Sara) zein izenburuetan (Parnasorako bidea, Peru Abarka) ager daitezkeen izen bereziak ere.
ECO zerbitzuko Patxi Galék eginiko erauzketa eta migrazioa.
Mota: bibliografia
Erauzketa: guztizkoa
Alorra: hizkuntza azterketa
ETX.EEI - Euskal eŕiko etxên izenak
Laburdura: ETX.EEI
Egilea: ETXEGARAI KORTA, Bonifazio
Titulua: Euskal eŕiko etxên izenak
Lan oharra:
Paratzailea:
Bilduma: Zumaya’ko udal-etxean
Aldizkaria:
Argitaletxea:
Tokia: Bilbo
Data: 1926
Erreferentzia: 8-47
Oharrak: Ikusgai ere, Euskera agerkarian, VII. urtea (1926, III-IV), 84-123. orr. 1926ko urriaren 29an Zumaiako udaletxean irakurritako sarrera hitzaldia. Edizio hau da erabili duguna
Mota: liburu zatiak
Erauzketa: guztizkoa
Alorra: dokumentazioa
ORP.MAISMED - Les noms des maisons médiévales en Labourd, Basse-Navarre et Soule
Laburdura: ORP.MAISMED
Egilea: ORPUSTAN, Jean-Baptiste
Titulua: Les noms des maisons médiévales en Labourd, Basse-Navarre et Soule
Lan oharra:
Paratzailea:
Bilduma:
Aldizkaria:
Argitaletxea: Izpegi
Tokia: Baigorri
Data: 2000
Erreferentzia:
Oharrak:
Mota: bibliografia
Erauzketa: guztizkoa
Alorra: dokumentazioa
JIM.SAL.GAL - Toponimia navarra, IV Cuenca de Pamplona, Cendea de Galar
Laburdura: JIM.SAL.GAL
Egilea: JIMENO JURÍO, José María & SALABERRI ZARATIEGI, Patxi
Titulua: Toponimia navarra, IV Cuenca de Pamplona, Cendea de Galar
Lan oharra:
Paratzailea: SALABERRI ZARATIEGI, Patxi (arg.)
Bilduma: Obras completas 43
Aldizkaria:
Argitaletxea: Pamiela
Tokia: Iruñea
Data: 2011
Erreferentzia:
Oharrak: Onomasticon Vasconiae bilduman 1987an argitaratutako Galar zendeako toponimia ikerketaren berrargitalpena, Patxi Salaberrik eginiko arautze eta eguneratze lana jasotzen duena.
Mota: bibliografia
Erauzketa: guztizkoa
Alorra: dokumentazioa
Lege-oharra
Corpus onomastiko honetan, hirugarrenen lanen edukiak sartu dira, arloan ospea eta gaitasuna dutelako. Ondorio horretarako, behar diren baimenak eta lizentziak eskatu ditu Euskaltzaindiak, eta, horrenbestez, behar diren jabetza intelektualeko eskubideak eskuratu, oker edo hutsik ezean. Edukiren batek hirugarrenen eskubideak hausten dituela uste baduzu, eman iezaiozu berehala horren berri Euskaltzaindiari (honako helbide elektroniko honetara idatziz: info@euskaltzaindia.eus), beharrezko neurriak berehala har daitezen.