1 jostatu.
tradizioa
Tr. La forma jostatu es general al Sur; dostatu es la única documentada en textos septentrionales hasta mediados del s. XIX, pero a partir de principios del XX prácticamente desaparece en beneficio de jostatu . Hay txostatu en Lizarraga y en los suletinos Archu e Inchauspe. En DFrec hay 15 ejs. de jostatu, 5 de ellos septentrionales.
1.
(
G, AN-ulz, L, B, BN; Lar, Mg Nom (G), Añ, H; y- VocBN , VocB
),
joistatu (
H),
dostatu (
L, Sal, S, R; Volt 77,
SP,
Urt I 216,
Ht VocGr 415,
Lar,
Arch VocGr,
Dv,
H),
tostatu (
G, R),
txostatu (
AN, S; Aq 284
(AN),
Gèze,
Dv (S))
Ref.:
A (jostatu, tostatu, txostatu, altxatu, dostatu); Iz Ulz (y-), To, R 312; Gte Erd 183; Izeta BHizt2 (yostatu).
Entretenerse, divertirse; jugar (no refiriéndose a un juego o deporte concreto).
"Se recréer"
Ht VocGr.
"Entretenerse"
, "holgar" Lar.
"Juguetear"
Aq 284.
"Solazarse"
Añ.
"S'amuser"
VocBN
.
"Jouer"
Gèze.
"S'amuser [...], se divertir"
H.
"
Iokoan haritzeaz dostatu naiz, j'ai pris plaisir à jouer"
Ib.
"Recrearse"
A.
"
Altxaka tostatan dra gore aurrak (R)"
Ib.
"
Tósta (sic) egon nún, he estado jugando"
Iz R 312.
Tr. Documentado desde Leiçarraga, aparece en textos septentrionales, alto-navarros y guipuzcoanos; en vizcaíno lo emplean Añibarro y Erkiaga. Hay
josta como participio (siempre en verso) en Iturriaga (
Fab 58), Hiribarren (
Esk 222) y Orixe (
Eus 33). Lo usan con aux. trans. Gandiaga (
Elorri 64) y N. Etxaniz (
LBB 220).
Gaizto andurra, nor aiz i gaizto andur bat baizik, antzare [?] <ancare> maingueki goztatzen aizen ori. (Pamplona, 1563). ReinEusk 55 (<g-> tal vez represente j-). Dostatzen diradela bere enganioetan zuekin banketatuz. Lç 2 Petr 2, 13 (IBk atseginkeria dariela). Badate, eta farra, lo eta josta nendin? Suescun 5. Haur batekin bezala, harekin [Zyro enperadorearekin] dostatzen zen. Ax 343 (V 228). Eztate ungi zerbitzatu / bere mainatarekin nahi duena dostatu. "Qui folâtre ou se joue avec son serviteur oi avec sa servante". O Pr 695. Batzutan dostatu nahiz emakume pobre baten gisako tresnak iauntzten zituen. SP Phil 275. Ikhusi zuen Isaak dostatzen zela Rebeka bere emaztearekiñ. Urt Gen 26, 8 (Ur josta-; Ol maitteak egiten, Ker loisintzen, Bibl josteta ari, BiblE harreman goxoan). Hain ekharria hirri egietrat eta dostatzerat. Ch IV 7, 2. Josta zedilla deabru gaiztoarekin. Mb IArg I 375. Monikak justatzen [probablemente, errata por jos-] bezala [...] txurrut bat artzen zuen. Cb Eg III 364. [Erodesek] nai zukean jolas egin, ta jostatzeko milagroren bat bere begiz ikusi. Cb Eg IV 99. Nahiz eman populuari dostatzeko bidea. Lg I 234. Dostatu behar dugu gaur hemen guziek. Iraultza 73. Daude aien umeak atzendurik aietas txostatzen (102). LE-Ir. Dabiltza pestarik pesta, apaintzea ta jostatzea baño gogoan besterik ez dutela. Mg CC 164. Aphur bat dosta ditezke [...] zenbait dosteta onestetan. Dh 58. Zoaz jostatzera. Añ MisE 152. Eian ez den Parisen sobera yostatu. Hb Esk 206. Sei egunean ariko zera lanean, zazpigarren egunean jostatuko zera. "Cessabis" (Ex 23, 12). Ur in BOEg 175 (sustituido por deskansatuko en la ed. de Bonaparte). Aren trentza tartetik / jostatzen pasiak [aiziak]. Bil 58. Tiroka nundik uxa zitzazketen jostatzen ziren maiz artzainak. JE Bur 13. Emen gu [...] lanari buru ezin emanaz gabiltzala, ura jostatzen! Lh Yol 38. Ez dut jostatzeko denborarik egun. Zerb Ipuinak 332. Denak jostatzen an [zeruetan] ibiltzeko / aingeruakin batian. Tx B I 94. Neska-mutillak, josta zaitezte / gustora erromerian. MendaroTx 132. Ai ni katagorri banintz! Zenbat jostatuko nintzaken! Sabiag Y 1933, 422. Nire mekanoarekin dostatuko gaituk. Arti Ipuin 26. Halere ez nuk biziki jostatu. JEtchep 65. Errikoak ba eben naikoa zetan jostatu. Erkiag BatB 102. Etzaitez sua ta gasolinarekin geiegi jostatu. MAtx Gazt 69. Jostatzea, oro har, enoagarriago da lana baino. EZBB II 22. Haurrekin jostatzen. MEIG IX 105. Hitzen adierekin lasaiki jostatzen. MEIG VI 170.
v. tbn. VMg V. It Fab 122. Izt C 218. Ur Tob 11, 21. Afrika 142. Laph 187. Otag EE 1881b, 60. Bv AsL 26. AB AmaE 399. Arr May 56. HU Zez 72. CatJauf 16. Goñi 28. Iraola 106. Ag G 248. Ill Testim 8. Arrantz 156. EusJok 112. Barb Sup 61. Ox 27. Zub 112. Etcham 105. Or Mi 95. Yanzi 96. Alz Burr 40. Mde Pr 370. Anab Poli 29. Basarri 121. Lf in Zait Plat XVII. Izeta DirG 26. Gand Elorri 83. And AUzta 83. Salav 12. Ibiñ Virgil 108. Ardoy SFran 87. NEtx LBB 216. Xa Odol 158. Uzt Noiz 100. Lasa Poem 79. BasoM 77. JAzpiroz 128. Larre ArtzainE 65. Dostatu: He Phil 250. Brtc 112. Monho 140. Dh 58. Arch Gram 57. Gy 96. Arb Igand 54.
azpiadiera-1.1
Burlarse; divertirse (a costa de alguien).
"Badiner, plaisanter, faire quelque chose par plaisanterie"
H.
"
Dostatu (L, Sal, S, R) [...], chancearse"
A.
Halakoei ni barkaturik / ez da dostatuko mundua; / ez daut eginen irririk.
Monho 132.
Ziren egunez / bai eta ere enez / bardin beita txostatzen [hilzia]
.
Arch Fab 233.
Hauzo, barda nere gostuz dostatu zare ederki.
Gy 51.
Herodes, ikhusirik Magoak hartaz dostatu zirela, haserretu zen.
HeH Mt 2, 16 (He trufatu, Dv jokhatu).
Ez erran yostatzen naizela.
Hb Egia 11.
Etzait neri gustatzen / maliziyan jostatzen / iñorekin ibilltzia.
Xe 410.
Egun hartan ederki jostatu nahi izan zuten Santuarekin.
Bv AsL 46.
Banaki koplan, josta nindake gogotik, aldizkatuz murde eta urde
.
HU Zez 175.
Gaizo zozoa! Ez dire gaizki zutaz jostatu!
Barb Leg 142.
Ez zindezke onela besterik gabe nerekin jostatu.
Lab SuEm 196s.
v. tbn. Ox 154. LuzKant 103.
azpiadiera-1.2
(En contextos negativos).Tomarse a broma, no dar importancia.
Banakien kalernarekin ez dela jostatzerik mendian!
"On ne plaisante pas"
.
Barb Leg 149.