(G-nav, AN-ulz, B, Sal, S, R; O-SPAd, O-SP, SP, Lar, Dv, H),
esponda (AN-araq, Sal, S, R; H),
ezpunda (Foix ap. Lh.)
Ref.:
A (ezponda, esponda); Iz Ulz, R 400 y 403; Izeta BHizt. Talud."Une petite éminence au bord des chemins ou des champs. Il paraît que ce mot est pris du latin sponda, qui veut dire le côté du lit"O-SPAd 883.
"Le bord d'un champ, ou d'un chemin qu'est un peu elevé"O-SP 222.
"Batardeau, écluse"H.
"Bord relevé, rive, rivage"Ib."Orilla"A.
"
Ezpónda, el desnivel entre dos terrenos"IzUlz.
"
Kori dun ezpónda, eso es cuesta (R-is)"IzR 403.
Cf. VocNav, s.v. ezpuenda y ezpondón. v. eztonba. [Sarea] bethe izan zenean idoki baitzezaten ur ezpondara. "Fur"
.LçMt 13, 48 (He, TB bazterrerat, Dv itsas-hegian, Ol ur-egian
).
Bidearen bi aldetarik diren bi esponda edo mendiska luze hauk. Prop 1892, 187.
Ezkerretarik, ezponda gora luze batek ilhunbe egiten dauku. JEBer 95.
Tenpesta ez da jabaltzen, uhain-paketak ezponda edo arta olandreseri oldartzen zaizkote gaitzeko errabian. Herr 23-10-1958, 1.
Dut / ezpondatik atera / erregalatu nizun / zilarrezko baxera. ArtiMaldanB 222.
Bada arzulo aundi bat mendi-ezponda baten alboan. IbiñVirgil 115.
Txertalde osoa ezpondan behera itsasora amildu zen. IBeMt 8, 32 (IBk ezpondan behera; Lç garaitik behera, Dv oldarrean
).
v. tbn.
Prop 1897, 60.