Tr. La var. honat, documentada ya en Dechepare, es usada al Norte tbn. por autores suletinos, alternando en ocasiones con hunat, que es la usual entre los labortanos y bajo-navarros (en el s. XX tbn. aparece en éstos hunarat ). Al Sur hallamos onat en Lizarraga de Elcano y algunos autores del s. XX como Etxaide y Orixe (que tbn. emplea en ocasiones onata ), y unat en unos versos alto-navarros septentrionales de finales del s. XIX (Auspoa 97, 53); Mendigacha usa konat. En DFrec hay 2 ejs. de honat.
sense-1
(AN-5vill-burg; Lar, Añ (AN), Dv, H);
hunat (AN, L, BN; SP, Deen II 203 (u-), HtVocGr 395, Lar, Dv, H);
unat (AN-5vill, B, L-sar; unetB);
hunarat;
onarat (Lar, Añ(AN), Dv(AN-mer));
onata (AN-ulz-erro);
konat;
net (B)
Ref: A (hunat); Iz Ulz (onata); Echaide Nav 320-321; Satr VocP (hunat); Izeta BHizt2 (unat, unet). Aquí, a este lugar; hacia aquí."Il panche à ce côté-ci, hunat abaiatzen da"HtVocGr 395.
"Hunat, vers ici"Dv.
"Zato huna, hunat, venez-ici; id. atoz ona, onara, onat"H.
"Onáta, hacia acá"IzUlz.
"Hunat! ¡Aquí! Ven aquí (BN-baig)"SatrVocP.
"Harat iparra eta hunat egoa, hala kanbiatzen da andren gogoa (S)"A (s.v. harat).Cf. VocNav: "Unat. Voz que dan los chicos en los bautizos para que les echen dinero o dulces (Regata)". v. hona; HONANTZ. Tr. Usado por autores septentrionales, y por navarros como Lizarraga de Elcano, Mendigacha, Tapia Perurena o Yanzi (170), además de por algunos meridionales modernos cultos como Orixe.
Amorosak nahi nuke honat beha balite. E 85 (37 hunat).
Hunat beraz, o Maitea, altxa zazu begia. EZMan I 54.
Hunat hunat emazue kolpe ahal guztiaz. Ib. 112.
Honat utzultzeko bertan. TtArima 75.
Zoaz, deit zazu zure senharra eta zato hunat. HeIo 4, 16 (TB, Dv hunat; Ol, LE onara, Ker, IBk, IBe hona).
Lasterka zite horrat eta hunat eztüzü phausia edirenen. Mst I 9, 1.
Dezagun erakhar hunat Siloko hiritik allientziaren arka.Lg I 255.
Niór está itzúltzen onát erremediátzera útsa. LE( inBOEanm 226).
Zeren honat jin zirade?Egiat 179.
Ez dezakegu, ez harat, ez hunat egin [...]; gizon bat dugu traba. Laph 204.
Emak hunat egungo hire irabazia. ArbIgand 87.
Dagozila han, zezen-hiltzale guziak, hunat etorri gabe. HUZez 76.
Etorri izan gira guziak / Hunarat Eskual-herritik.Etcham 35.
Erotuak hor ibili dira, jo harat, jo hunat. BarbSup 66.
Onez ekarri nauk Europatik onat, iruroon pozgarri.OrPoem 528.
Or bi etorki: onak onata dakar, gaiztoak arata derama. OrAitork 203.
Euskaldunak ez dire Pirenen bi aldetan sortuak, nunbeitik etorri dire hunat. ZerbAzk 9.
Ikusten duk beraz aitak ere maite hituela, harek ere baitaki egun batez hunat etorriko hizala.JEtchep 66.
Ez adila beraz eni pleini, dirurik ez baduk baztertzen, eta ekak edari hori hunarat.LarzIru 82.
Au yakin izan banu, sei urte leno etorri biar nun onat!Auspoa 77-78, 34.
Aspaldikua, halere, / hitzait hunat arrajiten. CasveSGrazi 34.
Ekarri dute hunarat lore ihaurri.LarreArtzainE 348 (ib. 345 hunat).
v. tbn. Archu Fab 113. Etxde JJ 198. MEIG VIII 44. Hunat: Tt Onsa 68. ES 114. Ch I 25, 1. Brtc 152. Monho 122. AstLas 28. Etch 112. Jaur 384. Hb Esk 68. Dv LEd 234. Balad 244. Elzb PAd 78. Zby RIEV 1908, 294. Elsb Fram 134. JE Bur 135. StPierre 22. Etcham 226. TP Kattalin 190 (u-). Zub 41. Iratz 182. Lf Murtuts 28. Zerb Azk 27. Mde Po 69. JEtchep 25. Ardoy SFran 101. Mattin 30. Etchebarne 107. Hunarat: JE Bur 115. Barb Sup 15. Xa Odol 41.
azpiadiera-1.1
(Junto con harat). Barthou harat, Barthou hunat. [...] Barthou bere eskuko duenak, zer indar ez du?HUAurp 81 (v. tbn. Zez 175).
Bethi erraiten zaitaie Franchich: Franchich hunat, Franchich harat!JEBur 114.
azpiadiera-1.2
(Precedido de instrumental).v.honaindi. Mugaz hunarat pasaturik. LarzIru 38.
azpiadiera-1.3
hunat (H). (Sentido temporal)."Atzotik hunat, depuis hier, jusqu'ici. Geroztik hunat, depuis lors jusqu'ici. [...] Noiz danik hunat? [...] depuis quand?"H.
Hogei eta hamar urthez honat. Bp I 21.
Apez gazte batek gütiz honat üskarala ützüli dian katexima. Ib. 20.
Erromako hitzkuntzak hartu du hain mudantza handia noizbaitdanik hunat, non [...].ES 94.
Jaunónen kasos salbatzendá salbatzendéna geróstik onát. LE( inBOEanm 112).
Noiztik hunat, koplariak / zarete hain miretsiak?Monho 52.
Eta geroztik hunat [...].ArbIgand 62.
Geroztik onat gertatu'iranak / kontatzen ez dira errezak. Auspoa 97, 142.
Ezta estrañu izanen zerbait liferenzia erdentzan gunetik konat ene uskaran. Mdg 139.
Azkarki sartua dela, aspaldisko danik hunat. JEBer 49.
Maiatzaren hamabostetik hunat. ArdoySFran 268.
Geroztik hunarat, ez da segur mirakulurik. LarreArtzainE 185.
v. tbn. Tt Arima 57. Hunat: Mih 59. Dh 184. JesBih 399. MarIl 91. Jaur 134. Gy 186. Bordel 159. Elzb PAd 67. HU Aurp 196. Ox 161. Etcham 198. Lf Murtuts 37. Zerb Azk 44. Mde Pr 222. Osk Kurl 216. Xa Odol 294. Mattin 79. Etchebarne 112.
azpisarrera-1
HARAT-HONAT;
HARAT-HONATEKO.
v. s.v. 1 hara.
azpisarrera-2
EZ DA HARATIK EZ HUNATIK.
v. hara.
azpisarrera-3
HONA-HONAT.
"Huna-hunat, vers ici. Ce mot a le même sens que hunat, sans autres avantages que de préciser plus fortement, et quelquefois de marquer une pointe de colère ou de dédain" Dv. "Beha ezazu huna-hunat, regardez ici" H.
azpisarrera-4
HONATAGO.
(Lar, Dv, H; hunatago L, BN, S ap. Lh; Ht VocGr 351, Dv, H). Más aquí. "Deçà, au deçà, hunatago" Ht VocGr. "Atoz onarago, eldu onago, zatoz onatago" Lar (s.v. acá; v. tbn. Añ). "Hunatago, plus par ici" Dv. "Zatozte hunatago, venez plus de ce côté-ci, plus près d'ici" H. "Menditik hunatago, plus en deçà de la montagne" Ib. Mugarriez hunatago alhan ziren lekhutik [ereman-arazi dituzte]. Elzb PAd 75.
(Con -ko, adnom.). "Hunatagoko, qui est plus proche d'ici. Zein da mendi hortarik hunatagoko herria? Quel est le village qui est plus par ici que cette montagne? Dv. "Hunat-, onat-, onagokoa, ce qui est plus de ce côté-ci, plus près d'ici" H.
azpisarrera-5
HONATEAN.
Aquí, a este lugar. Aireko untzi eder batekin / etor giñan onatian. Auspoa 77-78, 294.
azpisarrerakoSense-5.1
Arat eta onatian / etziran gelditzen. Yanzi 181.
azpisarrera-6
HONATEGI(o- H; hunategi L, BN, S ap. Lh; H). "Trop de ce côté-ci, trop près d'ici. Hunategi hurbiltzen zare, vous vous approchez trop de ce côté-ci, trop près d'ici" H.
azpisarrera-7
HONATEKO(hunateko L, B, BN, S; Dv, H). Ref.: Lh (hunateko); Gte Erd 225. (El, lo) que viene aquí; de esta parte. "Hunateko gauza guziak orgetan ekharriko ditutzue, [...] tous les objets qui son destinés pour ici. [...] Oin-hatz guziak dire haratekoak, hunatekorik ez da batere" Ib. "Hautatzen dut nik hunatekoa, eramazu zuk haratekoa, je choisis moi ce qui est de ce côté-ci. [...] Oihanetik hunateko alhapideak, les pâturages qui sont en deçà de la fôret" H. "Mugaz hunateko aldean (B)" Gte Erd 225. Heien artean badituzte [...] hautsi-mautsiak haratekoek hemengo aldean, eta hunatekoek hangoan [...] bi alderdietako alapidetan. Zub 53.
Zertako othe duten gaztelarrek hunarateko lerra hoinbertze, zoai zu. JEBer 36.
Alki baten hunateko buruan jartzera banoa. Ib. 86.
azpisarrera-8
HONATEKOAN(hunatekoan Dv A (s.v. hunat)). Al volver. Yarraikiren natzaitzu nahiz haratekoan nahiz hunatekoan. Lg I 107.
Haratekoan eta hunatekoan, bideko jender eskatzen zuen amoina. Laph 101.
Harakoan sartuko zira zakhurraren iphurtik / hunatekoan athera!Ox 206 (tbn. en Lf Murtuts 1).
Hunatekoan ikusi ditugun [biak]. JEBer 12 (v. tbn. 15).
v. tbn.
Hunatekoan: Elzb Po 182. Zub 126.
azpisarrerakoSense-8.1
Ibañetako lepotik hunaratekoan, ohartu niz [...].JE Ber 38.
azpisarrera-9
HONATEN(hunaten Dv). "Hunaten, le plus proche d'ici. Zedarririk hunatena, la borne la plus rapprochée d'ici. On dit de même horraten le plus proche de là; haraten le plus proche de là-bas" Dv.
azpisarrera-10
HONATXE(hunatxe Dv, H). "Un peu trop par ici" Dv. "Hunatxe sarthu duzu itzea [...], vous avez planté le clou un peu trop par ici" H. Entrada hau haiñitz aldiz mudatzen da horratxe edo hunatxe. INav 49.
azpisarrera-11
HONATXEAGO(hunatxago AN, L, BN, S; Dv, H). Ref.: A y Lh (hunatxago). "Hunatxago [...] diminutif de hunatago [...], un peu plus par ici [...]" Dv. "Un poquito más acá" A.
azpisarrerakoSense-11.1
(Con -ko, adnom.). Hunatxagoko ur bazterretik aditzen dute kantu bat. ZbyPel 21 (ap. Dv, pero en nuestro ejemplar se lee haratxagoko ur bazterretik).