OEH - Bilaketa

284 emaitza honen bilaketarentzat

Sarrera buruan (2)


Sarrera osoan (282)

Euskaltzaindia. OEH. Orotariko Euskal Hiztegia
goiburua
sabel.
tradizioa
Tr. Documentado en todas las épocas y dialectos. En DFrec hay 51 ejs. de sabel.
Onom.: Uno Pomar en Urtasauel. (1100) Arzam 391. Gracia Sauela. (1258) Ib. 391. En Çarrinsauel. (1283) Ib. 391.
sense-1
1. (gral.; IC 449r <z-> y 441r <ç->, Volt 121, SP, UrduñBerb 397, Urt I 19, Ht VocGr 356, VP 88v, Lar, VocS 144, Añ, Arch VocGr , Gèze, VocBN , Dv, H, VocB ), sabil (Deen I 92), sable (R-uzt) Ref.: A; EI 159; Lrq; Iz Ulz , ArOñ, R 396 y 405; EAEL 11, 296; Gte Erd 143.
Vientre, tripa (sentidos prop. y fig.). "Ventre. Sabel hatsak beharririk ez, [...]. Maradikatua sabela ogi ianaz orhoit eztena, [...]" SP. " Sabeletik minez datza, el est couché à cause du mal de ventre" Ib. "Barriga" Lar. "Tripa, vientre" Ib. "Desconcertarse el vientre, sabela kakeritzea " Ib. "Rugir las tripas, sabelak gurgur egin " Ib. "Estómago" . "Ventre, entrailles" Gèze. " Sabelerako deusik etzaio sobera, il ne trouve rien de trop pour le ventre" Dv. "Ventre. [...] Il se prend pour estomac" H. " Aitxua jan da sabela bero, lotxo bat eindda kálera gero " Iz ArOñ. " Zintzurra aldapa eta sabela zelai ditu orrek (AN-gip)" Gte Erd 143.
Arrainak bere sabelean didrakma ekharri. Adv ** 5r. Dana sabelera ta Jerusalemera. RS 311. Aren sabel <ca-> ditxosoa / da Paradisua. CancVizc 369. Gorale duelarik alabañan sabela / bethe behar du herabe nahiz handi duela. EZ Man I 108. Sabel bethea, ianhariz eta edariz gaiñez egina. Ax 408 (266). Gure sabelak, gure iabeak. O Pr 508. Ahoa debilano, sabela boz. Ib. 13. Dabilanak sabela handi, / dagoenak hoina handi. Saug 135. Jonas izan zen bezala balearen sabelean hirur egun eta hirur gauez. He Mt 12, 40 ( TB, Dv, Ip, Echn, SalabBN, Ur, Ur (V), Ol, Or, Ker, BiblE sabel; Samper, Hual entraña, EvL tripa, Leon barne ). Ekusi genuen aren sabela gainbera urratua ta ar zikiñez betea. Mb IArg I 223. Sabelak emoten deutsu ardura geijago arimako gauzak baño. Mg PAb 69. Bekatari tristiak! Sabela ta gorputza Jaungoikotzat artuta. fB Ic I 83 (v. tbn. en contexto similar Monho 110 y Astar II 248). Zer yan billatzeko / sabel ain muritua / nosbait beteteko. Zav Fab RIEV 1907, 537 (v. tbn. el mismo ej. en VMg 109). Gantza loditzen hasi ziok, gaxua, sabel ondun. Etch 416. Belea gelditu zan / sabel utsarekin. It Fab 68 (cf. infra SABEL HUTS). Eztik beharririk / sabel gosiak. Arch Fab 217 (v. tbn. Gy 232 sabel gose denak ). Igesi zijoan bat ikusi orduko, sabela idikitzen zioten. Lard 544. Ezkotasunarentzat dauke sabel bat eta an ezti biurtzen da. Ur Dial 12 (Ip sabel; It urdall, Dv zorro ). Athez athe zabilan / sabela goserik. Zby RIEV 1908, 414. Bururik buru bere ibilten da [aldia] / zuritu ta mutulduten; / eta berbera da iabilkuna / sabel-errotak lotuten. Azc PB 351.
( s. XX) Nere sabela kurrinkaz ari zaut. Barb Sup 21. Pozoña sabel barnera ixurtzeko. FIr 170. Samurtu dek ertilaria ere ta asi dek karraxika, estea sabeletik zintzilika bai'lerion. Ldi IL 18. Otoitz obe egiten da zerura baraurik, / sabela astun danean, ez baita damurik. Or Eus 248. Estadua sabel andi ta biotz txikiko ugazaba da-ta. Eguzk GizAuz 145. Puten sabelean arno beltza botz-kantuz. Mde Po 55. Ogibide exkaxa benetan etxe-jaun batentzat, baiñan sabela nolabait bete bearrak etzion barkatzen. Etxde JJ 247. Esteak kiskortuta iragan ondoren, sabelari betekada sendo bat emoteko eretia eldu yaken. Erkiag Arran 114. Sugea aspertzen da, pentsatzen du txoria eztela mokadu egokia, haren sabel eta tripa haundia ez asetzeko adinekoa. Arti Tobera 285. Abereak bezala beren sabela asebete oi zuten erritar arruntek. Zait Plat 30. Alperrik erosiko ditugu / abrigu klase guziak, / sabela otza dabillenean / bero gutxi du jantziak. Basarri 140. Sabela, esteak zerizkiela urratzen zien. NEtx LBB 41. Sabela aundi, gerritik gora motz, anka-aldeak luze. "Barriga" . Berron Kijote 111. Sabela atun-jatez eta polboraz lendik zikindua baineukan. Alkain 54. Egun aretan ardao mordotxue be edarra ekarri neban sabelien. Gerrika 94. Ahoa gozatzen diolakoan, sabela mingostuko dio. MEIG I 175.

v. tbn. ReinEusk2 136 (Cirauqui, 1598). Mat 170. Harb 2. SP Phil 410. Tt Onsa 140. INav 119. Mong 591. ES 381. Acto 210. CatLav 21 (V 18). Cb Just 81. CatLan 116. Ub 115. Zuzaeta 115. CrIc 73. LE Doc 135. Gco II 40. JJMg BasEsc 206. Gy 80. Dv Dial 24. Hb Egia 12. ChantP 318. In Etxabu Kontu 98. Zab Gabon 28. Xe 295. Elzb Po 204. AB AmaE 166. Elsb Fram 78. Lap 132 (V 61). JanEd I 95. Ag AL 153. Itz Azald 161. Balad 136. Iraola 129. JE Bur 142. Urruz Zer 112. JanEd II 16. EusJok 62. Lh Yol 44. Inza Azalp 143. Ox 91. Muj PAm 39. Kk Ab II 127. Enb 162. Alz Ram 122. Zub 98. Lab EEguna 62. Otx 57. Ir YKBiz 300. Lf Murtuts 27. Munita 93. Anab Poli 120. Bilbao IpuiB 209. And AUzta 58. Osk Kurl 38. MAtx Gazt 46. Ibiñ Virgil 118. Xa Odol 251. Uzt Sas 86.
azpiadiera-1.1
(gral.; SP vEys, Lar, Añ) Ref.: A, Lh; Etxba Eib; Iz ArOñ. .
Vientre materno. " Sabel batekoak, jumeaux" SP vEys Lh. "Seno, vientre materno" Lar. "Uterinos, hijos de una madre" . "(Estar en) cinta, izorra egon, sabelean katigu " Ib. "Seno, en el sentido de vientre" A. "(La) matriz" Iz ArOñ. .
Dohatsu dituk hi egari auen sabela eta hik edoski dituán ugatzak. Lc 11, 27. Bedikatua da zure sabel birjinaleko frutua Jesus bedikatua. OracAr 110. Eun sabel bateko, ta bakotxa bere gogoko. RS 381. Benedika dadillala / zure sabel garbia, / gizonaren obra gabe / zeren baita erdia. EZ Noel 81 (v. tbn. sabel garbi en Ch IV 2, 6, Cb CatV 95, GavS 13, Ub 61, CatLan 75, Mg CC 103, CrIc 137, CatElg 244v, fB Ic I 6, Astar II 277, CatBus 54 y Or Aitork 91; sabel guztiz garbiya en CatLlo 91s; sabel garbi-garbi en KIkG 17, KikV 26 y MAtx Gazt 20). Bere ama bera, zeiñen sabeletik iltki baitzen. Ax 350 (V 232). Aen sabel santaan artu ebalako aragia. Cap 21. Iadanik dastatu zuela Iainkoaren gatza bere amaren sabelean. SP Phil 401 (He 405 sabel ). Donzella aren beraren sabel birjinalean. OA 27. Bederatzi hilabetez egon-tokitzat zerbitzatu zaion bere Birjinazko sabela. Dh 267. Beldurrez geldi dedin / jantzi gabetanik, / bota zuen bezela / amak sabeletik. It Fab 134. Abran eta Sarai ama biren humeak baziran ere, aita bat zutela, eta sabel batekoak ez izan ezkero, ezkondu zitezkean. Lard 13. Jesus zure sabel / dontsuko frutua. AB AmaE 361. Berhala sabel sakratian / Mariak dü haur ernatzen. UNLilia 3 (v. tbn. sabel sakratu en Mat 93, Harb 2, Arg DevB 240, Tt Onsa 119, Gç 36, Bp I 32, CatLav 48 (V 32), Brtc 74, Dh 44, CatS 102, Jnn SBi 12 e Ip Hil 71). Jasan gogorrak egorriko dauzkitzut, haurrak zure sabelean garraiatzen ditutzularik. Lap 132 (V 61). Zeinbat botikariok / diruen pozera / daroe eriotzea / nesken sabelera! Azc PB 356. Zure sabel zarretik, berriz jaioko dira / seme ospetsu laztanak. Jaukol Biozk 47. Bedeinkatua da zure sabelaren arnaria (frutua). Ir YKBiz 8. Gure lendabiziko amaren [...] sabel emaille zabalaren bazter guzietatik ematen bait-zuan, bere gain zeuzkan bere semeak poztu, mantendu ta asetzako aiña guzia. "Fértil y espacioso seno" . Berron Kijote 125. Atzen semea Dionisio zazpi illabetekoa sabelean zeukala. JAzpiroz 87. Haurra bere amaren sabelean zaindua. Larre ArtzainE 71. Euskaldunak ere ez datoz beti orain, lehen bezala, amaren sabeletik ondo ikasiak. MEIG VIII 45.
v. tbn. AveMG 162. Mat 57. Ber Trat 7r. Hm 209. Zubia 139. Arz 33. Acto 368. Urqz 40. Mb IArg I 70. Oe 26. Lg II 102. Mih 52. Egiat 165. AstLas 31. DurPl 103. Monho 90. Gco I 462. AA I 554. JJMg BasEsc 19. Astar II 35. Echag 139. Añ EL2 244. CatLuz 31. UskLiB 217. Dv LEd 6. Xe 251. Legaz 16. Bv AsL 22. Jnn SBi 38. Itz Azald 30. Balad 45. CatJauf 28. Ag Serm 575. Inza Azalp 155. Jaukol Biozk 48. Enb 82. ABar Goi 72. Zait Sof 121. Lek SClar 104. Arti Tobera 270. Izeta DirG 99. BEnb NereA 196. Ardoy SFran 67. Etxba Ibilt 485. Xa EzinB 74. Azurm HitzB 64. Sable: BOEr 158 (s. XIX).
azpiadiera-1.2
" Sabela, se dit encore de la tripe des animaux de boucherie. Urde sabel bat erosi du, j'ai acheté une tripe de porc" Dv.
sense-2
2. Seno, interior, entrañas.
Ur bizizko flubioak iariaturen zaizka bere sabeletik. Io 7, 38 (He, Ol, Ker, IBk sabeletik; TB, Dv, Leon barnetik, LE bereganik, Or kolkotik, IBe erraietatik, BiblE barru-barrutik ). Lurrak bere sabelean ezkutaturik dauzkan urre, zillar eta ondasun guziak. AA III 420. Badator norbait berri andia / jendeari ematera: / dala mendiaren sabeletika / sagu txiki bat atera. It Fab 142. Zeru zolatik khexu da jiten / orroaz, odei sabelian / hegoaren seme gehiena. "Du bout de l'horizon" . Arch Fab 93. Larretan balu berritz [Laphurdik] behar den iphurdi, / araberan sabelak ezluke non geldi. (Interpr?). Hb Esk 91. Onela ustu zan Usauriko elizaren sabela. Anab Usauri 5. [Eguzkia] katez loturik egona baita / odei bustien sabelean. "Seno" . Ldi BB 110. Odeiak luza, jendeak itxoin, / etzaio lêrtzen sabela. "Vientre" . Or Eus 345. Lur murritz onek bialdu zitun / itsasoen sabelera. "Seno del mar" . Ib. 202. Biotza nai ase. Kitar-sabelean kuka du gordeki. "Seno de la guitarra" . Or Poem 532. Au ta ori egingo diagot nerekiko, oinbeste erraiñuz beterik daukadan animako sabel aundi ontan. "Sinu" . Or Aitork 254s. Zuberoko mendi-sabeletan zaildutako bi gizaseme sendoak. Etxde JJ 140. Uragora egoan eta itsasoaren sabelak, arro puztua, ganezka zabalguraz egoala emoten eban. Erkiag Arran 96. Iguzkiak aski erre duelarik, emaiten duen hartarik, harri gresak bere sabeletik su pindarrak jauzarazten dituen bezala. 'Sein' . Ardoy SFran 62s. Betierako ixil-aldiaren sabore humila astiro jasta / ur-lo isilaren sabelera ondora. Lasa Poem 109. Urbasa aundik sabel barruan / gorde ur garbi, leiarra. AZink 176. Nork daki zenbat lur eta harri ekarri duten hek mendiaren sabeletik. Larre ArtzainE 40. Arraiez josi zen hibaia eta honen sabeletik jaiki zen, gero eta ozenago, marmar bat. MIH 298. Ez zegoen gure santugilea Zatarain jauna bezain murgildua Herriaren sabel-erraietan. MEIG VI 156.
sense-3
3. Gula.
Ontasun handia da bethi nausi izaitea sabelaren edo gormandizaren hersteko. SP Phil 316 (He 318 sabeldarraio ).
sense-4
4. " Sabel batez, d'une ventrée" SP (s.v. sabelaldi).
sense-5
5. Vientre (de un barco), casco. v. ONTZI-SABEL.
Ontziak ez du besorik, baiña / ekaitzen indarrarekin / sabel zabala urez bete ta / itsasoaren ondakin. "Vientre" . Or Eus 204. Aizkoraz zartaka sabela zulatuta agertu zan Txantxikoren ontzia. TAg Uzt 223. Ontziak arrikatza eraman zuan Burdeosera. Sabela ederki ustu zioten, baño gaña naikoa zikindu ere. Anab Poli 54. Dena den, ezin sinhetsia izanikan ere "santiago"-k bere sabelean eta bizkarrean milako bat gizon zeramatzan. 'Flancs' . Ardoy SFran 152s.
azpiadiera-5.1
Ontzi zuri sabelaundi bat. JAIraz Bizia 14.
sense-6
6. (L ap. A ; Dv).
"Au fig., convexité" Dv.
azpiadiera-6.1
(Uso adj.).
Lurrik ikusten ez dan tokitik / biribil omen barnean... / sabel da beti. "Convexo" . Or Eus 385.
sense-7
7. (L-ain, B ap. A ; H).
"Il se dit de la partie la plus large d'un vase. Sabel zabaleko untzia, hainitz dadukana, vase à large ventre, qui contient beaucoup" H. "La concavidad de un objeto cualquiera" A.
Orra noizpait ere bêraño el, / ta leotza arki dut ondoaren sabel. 'Cóncavo fondo' . Ldi BB 164. Meakezurrean tinkaturik daramakin saski sabeletik eskukada artuta. TAg Uzt 12.
sense-8
8. "(L-ain), fontanela, depresión en la cabeza de los niños" A.
sense-9
9. (Uso adv.). Profundamente.
Eguzkiaren sapai urdiñak sabel eta dirdaitsu besarkatzen zitun zingiradi aiek. 'Profonde' . Or Mi 118.
azpisarrera-1
ESKU-SABEL (Añ). Palma de la mano.
Egozten ere zuen aoko arnasea esku sabeletara. VMg 87. Ao batekin berotu zinituen arnasa emanda esku-sabelak. Ib. 88.
azpisarrera-2
ONTZI-SABEL. Vientre de barco.
Ontzi sabel aundia. Anab Poli 37. Huntzi-sabel ondoan eskegia, ezkerretik eskumara zebilen kilin kolon lokarrizko esku-zurubi mehea. Osk Kurl 125.
azpisarrera-3
SABEL-AANTZE. "(BN), estado del estómago" A.
azpisarrera-4
SABELA ARINDU. Hacer del vientre. v. infra SABELETIKOA EGIN.
Osagillaak jan eragiten dabe batzubetan maijan jarri baño len sabela arinduteko. Ur Dial 11 (Dv sabeletik librarazteko, It gorputzetik libratzeko, Ip khorpitzetik librerazteko ).
azpisarrera-5
SABELA ARINIK. Con el vientre ligero, hambriento.
Yende aisiakoa, gatheak emanik, / egorri Franziarat, sabela ariñik. Hb Esk 98. Hainitz Azkaindar herritik urrundu eta desterratu zuten gaixtoek, trapu tzar batzu bezala erabili eta frangotan sabela arinik atxiki. Zerb Azk 34.
azpisarrera-6
SABELA HARTU. "Sabela artu (B), llenar el vientre. Ezagun da belai ortan bazka badela, sabela artu dute bei oriek, se conoce que en ese prado hay pasto, han llenado el vientre esas vacas" A (s.v. sabel).
azpisarrera-7
SABEL-HAIZE. "Sabel-aize (G-azp), pedo, cuesco" A.
azpisarrera-8
SABEL-AHIZPA. Gemela, melliza. v. SABEL-ANAIA.
Adelaide beltxerana ta Violanti aren sabel-aizpa. 'Jumelle' . Or Mi 33.
azpisarrera-9
SABELAK UTZI. Tener diarrea.
Zauri biziz bete ziran: sabelak utzi edo beerako latz batek eman zien. Lard 152.
azpisarrera-10
SABEL ALFER. Vientre perezoso (fig.), persona glotona y perezosa.
Kretoak bethi gezurtiak dire, animale gaistoak, sabel alferrak. TB Tit 1, 12 (Bibl sabel alfer;sabel nagi ).
azpisarrera-11
SABEL-ANAIA. Gemelo, mellizo. v. SABEL-AHIZPA.
Zer zorion duzu sabel-anai maite! "Hermano mío de un mismo parto" . Or BM 132.
azpisarrera-12
SABEL-HANDI.
azpisarrerakoSense-12.1
a) (S ap. Lh; H; sabelandi Lar, Añ). Barrigudo, tripón. "Barrigudo", "ventrudo" Lar. "Tripón" Lar y Añ. "Sabel handia, ventru" H.
Potrollo sabel andi! Ag G 314. Gorputz-itzalez ere etzan gerrarako aukerako gizona: txiki, potxolo, sabel-aundia. Or SCruz 140. Sozko oneko gizona zan, buruaren aurrekaldean soil eta atzekaldean iletsu ta xerlotsu, sudur-motz eta sudur zapal, ezpain-lodi, bizartsu, sabel-aundi. Zait Plat 85.
azpiadiera-1.1
Grávida.
Orruka ari dan / itxas nastuari, / aizeak burrundan / diotsa kantari: / Ama sabel-aundi, / arraiz ta urez izor, / gañean zabaldi, / sakonean malkor. NEtx LBB 350.
azpisarrerakoSense-12.2
b) S ap. Lh , "Gourmand, gormantzikhin, sabelhandi " Lh Eusk 1919-20 (II) 81.
azpisarrerakoSense-12.3
c) (Barco) panzudo.
Garonne izena dun ibai artan, ikusi zezakean ontzi zuri sabelaundi bat, bi tximinikoa, lozorroan uretan etzanda, sabela bete zai Ameriketara joateko. JAIraz Bizia 14. Makinaren burrundara. Ontzi sabel aundia. Gizonak gañean korrika. Anab Poli 37.
azpisarrerakoSense-12.4
d) (Plato) hondo.
Ardi-esneaz egiñiko gatzatu zuria, azpil sabel-andi batean dantza-dantzari, goxokiz edo azukarez estaldua. Erkiag Arran 119.
azpisarrera-13
SABEL HANDIKO (L, BN, S ap. Lh; H). "Sabel handikoa, grand mangeur et buveur" H.
Esango du dala burukina, edala ta sabel andikoa. Mg CC 187.
azpisarrera-14
SABEL-HANDITASUN (L, BN ap. Lh; H). "Sabel anditasuna, gourmandise" H.
azpisarrera-15
SABEL-ARRAI. "Sabel-arrai (G-to), (animal) de vientre muy hundido" A. "Idi arraiagorik, sabel-arraiagorik, eztiat bein ere ikusi, no he visto nunca buey que tenga el vientre más hundido" (G-to). Ib. s.v. arrai.
azpisarrera-16
SABEL-ASEGARRI. Sustento.
Garazi aldera jo zun, artzaingoan billa nairik sabel-asegarria. Etxde JJ 225.
azpisarrera-17
SABEL-ASTUN. Tripón, barrigudo. v. SABEL-HANDI.
Andra sasoikoak, berrogetamar-ta urtetik gorakoak, ipurdi zabal, sabelastun, bular gizendunak. Erkiag Arran 34.
azpisarrera-18
SABEL-AZPI (L, BN ap. Lh). "Partie inférieure du flanchet" Lh.
Herbino batek, potxoek kexaturik, laster egin zuen, orduan bidean zebillan Prelat saindu haren zamariaren sabel-azpira. SP Phil 131 (He 134 aspira). Han ikusten ditut oraino ardiak, muturra bat bertzearen sabel azpirat zaudela, elgarri tinki. JE Bur 8.
azpisarrera-19
SABEL-BIGUNTASUN. "Seguidillas, cámaras" Añ.
azpisarrera-20
SABEL EDERREKO (H), SABEL EDERRETAKO (H). Moderado, sobrio. "Modéré, sage en son manger" H.
Abstinenziatik, neurriz bizitzetik, sabel-ederretako izaitetik eta pairatzetik heldu da debozinoa eta saindutasuna. Ax 411 (V 267).
azpisarrera-21
SABEL EGIN.
a) (Dv). "Laz horrek sabel egiten du, cette poutre bombe" Dv.
(Con determinantes). "Sabela ein xako, se le ha formado una concavidad (a la pared cuando se tuerce)" Iz ArOñ. v. sabeldu (2).
b) "(L), étriper. Oilasko hori sabelegin duzu? avez-vous vidé ce poulet?" Lh.
azpisarrera-22
SABELEKO.
azpisarrerakoSense-22.1
A) (Adnom.).
azpiadiera-1.1
(AN-5vill, L, BN, S; SP, Lar, Lar in Aq 1410, Dv, H, VocB). Ref.: Lh; Gte Erd 290. "Sabeleko mina, mal de ventre" SP. "Entripado, sabeleko miña" Lar. "Mal de estómago, [...], sabeleko ala, alea" Lar in Aq 1410. "Qui est du ventre. Sabeleko min, mal de ventre" Dv. "Sabeleko minak izaitea, avoir des maux de ventre, des coliques" H (s.v. sabelmin). "Sabeleko burburra, ruido de los intestinos" A. "Sabelekomin, dolor de vientre" VocB. "Sabeleko miñak nago (AN-5vill), sabeleko min badüt (S)" Gte Erd 290.
Zara nagi galgarri txar Jangoikoak beregandik ur epela artu duenak sabeleko bere gauzen gisan aurtekitzeko. Mb IArg I 82. Niri ur-ardauak egingo leusket sabeleko miña. Mg PAb 55 (v. tbn. sabeleko min en SP Phil 427, AA III 631, Bil 34, Ud 61, Elzb Po 221, HU Aurp 201, Ag Kr 168, StPierre 13, Barb Sup 102, FIr 190 y Or Eus 59). Nere sabeleko utstasunak, egun askotako jan ezak. VMg 51. Buruko, sabeleko, erraietako, kostaduko, ijadako miñ arrigarriak. Gco I 359. Sendatzen dituztenak sabeleko baiak. Hb Esk 233. Ile-izarra mehar, sabeleko zainak gordeak; halako behia ez da laneko baizik hanbat on. Dv Lab 250. Elheketa gogoaren erabiltzeak dakolarik oroz gainetik apurtzen aho ala sabeleko gozoa. JE Bur 91. Sabeleko eri-handiek kolore zuri-ilun dute eta mazelak sartuak sudur saetsetako zimurdura batean. FIr 191. Sabeleko debruak itsuturik, gure muttikoa hasten da beraz erhia untzian sar, ahorat ekhar. Lf Murtuts 10. Gorputzaren eguneko aultasuna zuzpertzen dugu ian-edanez, Zuk sabeleko iana suntsitu arteo. Or Aitork 280.
v. tbn. MendaroTx 441.
azpiadiera-1.1.1
(V-gip ap. Etxba Eib ) .
(Ref. al vientre materno). " Bedinkatua zure sabeleko frutua " Etxba Eib.
Zure presentziak darot / bihotza allegeratu, / sabeleko haurrak ere / bozkarioz salutatu. EZ Noel 44. Bere sabeleko seme Luis. Cb Just 63. Birjiña Mariaren sabeleko frutu gozoa! EL1 158. Izerdi askogaz ta nekez azi dituban sabeleko prutubak. fB Ic I app., 6. Bedeikatua da zure Sabeleko fruitua Jesus. CatB 10 (v. tbn. en contexto similar Bet 5, Mat 96, Is Salve 164, Ber Doc 85r, Harb 4, Cap 7, VJ 14, FPrS 23, Tt Onsa 180, Gç 37, Bp I 42, CatBurg 6, OA 2, El 6, Urqz 32, Iraz 4, Arz 21, Cb CatV 8, Oe 7, CatLan 13, Ub 166, Mg PAb 157, Gco I 462, Dh 87, Astar II 270, CatLlo 6, CatLuz 3, UskLiB 13, Jaur 353, CatBus 6, Ur MarIl 96, Lard 364, CatS 14, Legaz 6, Arr May 113, Jnn SBi 34, Ip Hil 78, Itz Azald 70, CatJauf 2, CatUlz 5, Ag G 98, KIkV 51, KIkG 33, ArgiDL 14, Inza Azalp 156, MAtx Gazt 18). Birjina baten sabeleko / haur zinen jautsi gutarat. Zby RIEV 1908, 207. Nere sabeleko seme maitea, itxasora bealdu! Apaol 49. Bere sabeleko aurra. Etxba Ibilt 484.
azpiadiera-1.1.2
(L, BN, S ap. Lh; Dv). (Fig.). "Au fig., peine dissimulée" Dv. "Sabeleko mina, [...] au fig. arrière-pensée" Lh.
azpisarrerakoSense-22.2
B) (Sust.).
azpiadiera-2.1
a) Criatura del vientre, feto.
Tristea nengoan iru ileko egunetan, / atsekaba garratz asko oi nebela sufrietan, / sabelekoaz ez ninzala gozaetan. Lazarraga A25, 1197r.
azpiadiera-2.2
b) (V-m-gip, L, BN, S; sabelko Foix; sabelgo L). Ref.: A (sabeleko, sabelko); Lh (sabeleko, sabelgo). "Diarrea, sobre todo en los niños; litm., lo del vientre" A. "(S), cólico, diarrea" Ib. "Dysenterie" Foix.
azpiadiera-2.3
c) Comida, sustento.
Basaburuko neskatillen artean zotz eginen zuten, ta aberats ala txiro, tokatzen zitzaionak erensugearen sabeleko bear zun izan. Etxde JJ 94.
azpiadiera-2.4
d) (V-gip ap. Iz ArOñ). "Sabélekua, enfermedad de la matriz" Iz ArOñ.
Esairazu beiñ, ainbeste nai-ez eta arnasa-luze zergaitik, ez dot ba uste orrenbeste izan laikianik sabelekuana. Etxba Ibilt 478.
azpisarrera-23
SABEL-ERRABIA (L ap. Lh; Lar, Añ, Hb; sabel-arrabia Añ). Dolor, retortijón de tripas. "Retortijón de tripas, retorcijón, sabelerrabia" Lar (v. tbn. Añ). "Torozón, torzón" Ib. "Tranchées, coliques" Lh.
Atera ditu onek / bi obra berriak, / esaten dituela / beretan egiak: / aiek irakurtean / etsaien erdiak, / ezur uts egin ditu / sabel-arrabiak. Izt Po 143. Orduan jaten ditut / belarren sustraiak, / eta izaten ditut / sabel-errabiyak. It Fab 34. Beilla, aserreak eta sabalerrabiak [sic] idukiko ditu gizon ase eziñak. (Eccli 31, 23). Ur ( in BOEg 111 ).
azpisarrera-24
SABELETIK JOAN. "Aller évacuer. Eria sabeletik eztohano gaizkiagotuko da, le malade ira plus mal, tant qu'il n'ira pas du ventre" H (s.v. ioan).
azpisarrera-25
SABELETIKOA EGIN. Hacer del vientre. v. supra SABELA ARINDU.
Kañaberea-baltza dok, txotxo; gozua bera baño gozuagua. Ganera, apurka-apurka jateko diñuat. Edo euk nai ba'dok, muxka-muxkaka be bardin jan daik, edozetara be sabeletikua egitten lagundu egingo daua-ta. Otx 165.
azpisarrera-26
SABELEZ GORA. Panza arriba.
Larre-moxalak sabelez gora / artuko oraindik euzkia. "Tripa arriba" . Or Eus 346. Ortzea sabelez gora itzuli? / Donosti buruz-bera ote-jarri? NEtx LBB 229.
azpisarrera-27
SABEL-GAIZTO. De vientre indigno.
Zikiña, sabel gaizto, zikina, okelu zikina, nola errezebitu dun orlako jauna hire gorputzean, humegile gaiztoa. (Areso, 1608). ReinEusk 120. (dirigido a una mujer tras comulgar)
azpisarrera-28
SABEL IDOR. "Constipation" Lh, que cita a Duvoisin, pero no lo encontramos.
azpisarrera-29
SABEL-IRAKITAN. Con fertilidad.
Goiz-nagia astindu ondoren, sabel-irakitan suspertu da izadi osoa. TAg Uzt 146.
azpisarrera-30
SABEL-IRRITS.
Beste bat eske ari zan: "ken izkidazu sabel-irritsak". "Concupiscentias ventris" . Or Aitork 282.
azpisarrera-31
SABEL IZAN (SP, H). "Sabel da, [...] il est libre du ventre" SP. v. SABEL JOAN.
azpisarrera-32
SABEL-JAI. Comilona, banquete.
Goizean egiñak dituzte gogozko yaiak. Gu ordea beti, iñora garaiz iritxienean, soñezkora, sabel-yaiera ta are ozta-ozta. Ldi IL 45.
azpisarrera-33
SABEL-JOAIRA (Lar), SABEL-JAIRA (Lar, H (G)). "Desconcierto de vientre, kakeria, beronzkoa, sabel joaira" Lar. "Cursos, evacuación, sabeljaira" Ib.
azpisarrera-34
SABEL JOAN. "Sabel doa, il est libre du ventre" SP. v. SABEL IZAN.
azpisarrera-35
SABEL-KATIGU (V, G, AN ap. A; Añ). "Preñada mujer, [...], sabelkatigu dagoana" Añ. "(Estar) en cinta" A (que cita el msLond).
Seindun edo sabel-katigu neskatxa bat badago. MisE 151. Sabelkatigu <za-> dagozan amak ez dira imini biar euren sabelian dauken seña galduteko arrizkuan. Itz Berb I 37.
azpisarrera-36
SABEL-KORROKA (L-ain ap. A). "Borborigmo, ruido de tripas" A. Cf. Foix: "Borborygme, sabela kurruskaz". Lhande cita a Harriet, pero no lo encontramos. v. SABEL-ORRO.
azpisarrera-37
SABEL LARRI.
Euntze goiendik eskuinetara / urrizti itsu baita babes? / eguzki beroz, naiz sabel larriz / ara zezaketen iges. "Otra necesidad urgente" . Or Eus 306.
azpisarrera-38
SABEL-LEHOR (sabel-legor V-m, L, BN). Ref.: A; Lh. Estéril.
azpisarrera-39
SABEL-LERTXUN (-tzun L ap. Lh). "Colique causée par les fruits verts" Lh.
azpisarrera-40
SABEL-LURRERATU.
Bertarik nuzu ikusiko, / hutsaz urrikiturik, / zur aurkian belhauriko, / sabel-lurreraturik. 'Vous en demander pardon' . O Po (ed. Michel) 229.
azpisarrera-41
SABEL NAGI.
azpisarrerakoSense-41.1
a) Vientre perezoso (fig.), persona glotona y perezosa.
Kretatarrak bethi gezurti, bestia gaitzak, sabel nagiak. "Ventres paresseux" . Tit 1, 12 (Ol, Ker sabel nagi; He sabel uzkur, TB, Bibl sabel alfer, Dv trinpoil alfer, BiblE tripazain alfer ).
azpiadiera-1.1
SABEL-NAGI.
Etxunagu ian edan bearrik. An ez din sabel-nagirik, ez mozkorrik. Or QA 207.
azpisarrerakoSense-41.2
b) Estéril.
Berantardiak, bi aldiz umatuak, umeak kenduak eta ume-egiteko zeuden sabel-nagiak. Or Mi 42.
azpisarrera-42
SABEL-NARO. Embarazada.
Garoetan neska sabel naro / zaurituen odola nigarrez... Mde Po 31. Beste neskatillen bat sabel-naro uzten bazun, urrengo egunean bertan bere tresnak artuta etxetik kanpora ertengo zala. Etxde JJ 97s.
azpisarrera-43
SABEL-ONGARRI (L, B ap. A; Dv). "Fumier de défections animales" Dv. "Abono de deyecciones animales" A.
Belhar tusta luzeak ebakitzen, sabel-ongarriak eta sathorroskiak barreatzen eta hedatzen. Herr 30-10-1957, 4. Pentzean egin behar diren lanak: sabel-ongarri barreatze, belar tusten ebakitze, [...]. Gatxitegi Laborantza 89 (v. tbn. 193).
azpisarrera-44
SABEL-ORDEI (V-gip ap. A). Costra en la cabeza del recién nacido. v. sabeloi.
azpisarrera-45
SABEL-ORRO (Vc, Gc, L-ain, B, BN-baig ap. A; -orru V, G, AN, BN-baig ap. A). "Borborigmo, ruido de tripas" A. v. SABEL-KORROKA.
azpisarrera-46
SABELPE (L, BN, S ap. Lh) (En casos locales de decl. sing.). Debajo del vientre.
Jatort neskatillia zukubaz, arta garaubaz ta kastañakaz. Sabelpian ta lepo ganian niri igorzten oi dabill, ta bere poza da, nik ondo jaatia. Mg PAb 89. Egun oroz izanen zia asian; / belharra dukezu bethi sabel pian. Arch Fab 153. Beizaiaren beor zuriak, zumeletan itsatsa orrazten zuen eta sabelpean zilintzaka zeduzkan oinburdin aundiak utsik. Or Mi 60.
azpisarrerakoSense-46.1
Ezaririk sabel pian buztana, / beharriak aldiz behera. Arch Fab 147s.
azpisarrerakoSense-46.2
"Pubis, sabelpe " T-L.
Ekai bat, batzuetan arrea, bestetan zuritsua, ateratzen da haren soinetik, ahotik, bularretik, hezur-giltzetatik edo sabelpetik. Mde Pr 331.
azpisarrerakoSense-46.3
Dagoneko, sabelpe-aldea, otzituxe zeukan. Zait Plat 109.
azpisarrera-47
SABEL-PUTZU. Vientre, estómago.
Basua ardoz ondo betia / sarritan eskuan artu; / sabel-putzura askotan ustu. JanEd II 105.
azpisarrera-48
SABEL-SABAI (L ap. Lh). Diafragma. "Frantsesez 'le diaphragme'; euskaraz, sabel-sabaia" JE Med 64.
azpisarrera-49
SABEL-SARE. "(L, BN, S), péritoine" Lh.
azpisarrera-50
SABEL-SEINALE (-señale Ae ap. A Aezk; sabel-siñele AN-ulz ap. Iz Ulz). "Lunar" A Aezk 298. "Sabelsiñélia, el lunar" Iz Ulz.
azpisarrera-51
SABEL TXIKI, SABEL TTIKI (BN-lab ap. A), SABEL TTIPI (L-ain ap. A; Dv, H (L), Foix). "Ventricule, bas-ventre [...]. Sabel-ttipia erori zaio, il a pris une hernie, littér., la ventricule lui est tombée" Dv. "Bas-ventre" Foix. v. SABEL XUME.
Baldin bethiko zaragarra, negal bizia gorputzean edo sabel ttipia eroria baditu. Dv Lev 21, 20 (Ur potramindun, Ol, Ker irenak, Bibl koskoil lehertu, BiblE barrabilak lehertuak ).
azpisarrera-52
SABEL-TXIMIKA. "(R-vid), lunar" A.
azpisarrera-53
SABEL-TXITXI. "Salchicha, es voz bascongada, saltxitxa, y es contracción de sabeltxitxia, que significa carne picada o desmenuzada en tripa" Lar.
azpisarrera-54
SABEL-UHAL. "Ventrière, sous-ventrière d'un cheval attelé" H (s.v. uhala).
azpisarrera-55
SABEL-UNE (sabel-una V-gip ap. Iz ArOñ). Bache, agujero. "Bache (en la carretera) o bajón, piso hundido del camino o carretera" Iz ArOñ.
Bagak egiten eben aiñ ikara gitxi; / sabel-una bagako zelai bat zirudian, / aiñ otzanik gitxitan egin da ikusi. AB AmaE 377.
azpisarrera-56
SABEL-URRUKA. "(V-arr), borborigmo, ruido de tripas" A. v. SABEL-KORROKA.
azpisarrera-57
SABEL-HUSKIN. Excremento.
Aberen sabel-huskinek badute azota, fozfora, potaza eta gisua. Gatxitegi Laborantza 36. Arras beroa da zaldien sabel-huskina. Ib. 37.
azpisarrera-58
SABEL USTEL.
azpisarrerakoSense-58.1
a) (L ap. Lh; H). "Ventre pourri, gourmand, mangeur avec excès" H.
azpisarrerakoSense-58.2
b) "(L), faux , homme faux" Lh.
azpisarrera-59
SABEL-HUSTU. "Sabelhuts, -hustu, -huste, avoir un flux de ventre; faire dans sa culotte" Hb.
azpisarrera-60
SABEL-HUTS (Uso adj. y adv.). Hambriento, con el estómago vacío.
Zurezko zaldi sabel-uts ua gudariz betea. Or Aitork 27. Belar tartean sabel uts eta ia loak arturik zetzala, Santa Garaziko adiskide batez gogoratu zen. Etxde JJ 190. Baratz artan elizondotarrak ez lirake sabel-uts geldituak. Anab Poli 79s.
azpisarrera-61
SABEL-UZKUR.
azpisarrerakoSense-61.1
a) (SP, A). "Sabel uzkur dabilla pobrea, le pauvre marche le ventre rétréci" SP. "Flaco de vientre" A. La fuente de ambos lexicógrafos es Axular.
Ea nor den herrian probe, beharrik, gosez denik, sabel-uzkur dabillanik. Ax 231 (V 154).
azpisarrerakoSense-61.2
b) "Poltron" Dv y Larz GH 1973, 72.
azpisarrerakoSense-61.3
c) SABEL UZKUR Vientre perezoso (fig.), persona glotona y perezosa. Cf. Harriet (cuya fuente es tal vez He): "Sabel uzkur, ventre creux (littér., ventre sans courage)".
Kretarrak bethi gezurtiak, bestia gaixtoak eta sabel uzkurrak. He Tit 1, 12 (Lç sabel nagi ).
azpisarrera-62
SABEL XUME (L ap. A; Hb, Dv; -txume L-ain, B ap. A). "Sabelxumea eroria du, il a une hernie" Hb. "Sabel xumea, bas-ventre. Sabel xumea eroria izatea, avoir une hernie " Dv. "Bajo vientre" A. "Sabeltxume (L-ain, B), hernia" Ib. v. SABEL TXIKI.
azpisarrera-63
SABEL-ZOLA. "Bas-ventre" Foix.
azpisarrera-64
SABEL-ZORRI (V, G, L, B, BN, Sal, R). Ref.: A; Lh. "Piojo del vientre, nombre popularmente aplicado al hambre" A. "Sabel-zorri (pou de l'estomac), la faim" Larz GH 1973, 72.
Neskatilla, ingira zaite, sabel-zorrija egin jaku ta edan guria ainbeste berbaren ondoren. Mg PAb 55. Sabel-zorriak azkureak egiten zizkiola-ta, etxekoekin moldatu zen astean bein anua ekarri zezaioten. Etxde JJ 18.
azpisarrera-65
SABEL-ZORRO (Gc, L-ain, BN, S ap. A; VocBN, H). Tripa, panza. "Bedaine" VocBN. "Ventre sac" H.
Begiratu aien lepo gorri mamintsu ta sabel-zorro borobilari. A Ardi 40. Ura zan laben bazkal ordua. Bere sabel-soro beltzak meaz zintzurreraiño ondo ampatuak [...] bere ao gosetu ezin asegarriak irikituak zaduzkaten, ola mutilak egotziko ziezkatenak aopaldi batean gantzabeera iresteko. Lh Yol 11 (sic, posiblemente por sabel-zorro ). Urtaroaz jan oi du amaika amen goxo! / Galtzen ertzetik sabel-zorroa dario. "Panza" . Or Eus 135. Urte bi ezkondu zirala, ta Mari Joxepa beti melar. Peillo, berriz, alakotxe sabel zorroa erakusten. NEtx LBB 176.
azpisarrera-66
XABEL (L, S; Hb). Ref.: Lh; Lrq. (Forma con palat. expr.). "Dim. de sabel, employé seulemente en parlant aux petits enfants" Lrq.
sabel
<< rigortasun 0 / 0 saiheskera >>

Egoitza

  • B
  • BIZKAIA
  • Plaza Barria, 15.
    48005 BILBO
  • +34 944 15 81 55
  • info@euskaltzaindia.eus

Ikerketa Zentroa

  • V
  • LUIS VILLASANTE
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6.
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus

Ordezkaritzak

  • A
  • ARABA
  • Gaztelako atea, 54
    01007 GASTEIZ
  • +34 945 23 36 48
  • gasteizordez@euskaltzaindia.eus
  • G
  • GIPUZKOA
  • Tolare baserria. Almortza bidea, 6
    20018 DONOSTIA
  • +34 943 42 80 50
  • donostiaordez@euskaltzaindia.eus
  • N
  • NAFARROA
  • Oliveto Kondea, 2, 2. solairua
    31002 IRUÑEA
  • +34 948 22 34 71
  • nafarroaordez@euskaltzaindia.eus

Elkartea

  • I
  • IPAR EUSKAL HERRIA
  • Gaztelu Berria. 15, Paul Bert plaza.
    64100 BAIONA
  • +33 (0)559 25 64 26
  • +33 (0)559 59 45 59
  • baionaordez@euskaltzaindia.eus

Azkue Biblioteka eta argitalpenak

Maximiza tus ganancias en criptomonedas confiando en Bitplex 360, una plataforma diseñada para el éxito.
  • Euskaltzaindia - Real Academia de la Lengua Vasca - Académie de la Langue Basque
  • Plaza Barria, 15. 48005 BILBO
  • +34 944 158 155
  • info@euskaltzaindia.eus
Library zlibrary project
z-library z-lib project
© 2015 Your Company. All Rights Reserved. Designed By JoomShaper