Etim. Para su posible correspondencia con layoús (FEW 5, 164), v. FHV 307.
1.
(
V-gip, G),
lañotz (
V-gip)
Ref.:
A; AEF 1955, 71; Arin AEF 1960, 74; Iz UrrAnz; JMB At; Gte Erd 87; ZestErret
.
(Sust.).
Lugar sombrío.
"Paraje sombrío"
A.
"El lugar no soleado"
Iz UrrAnz.
"Lado norte de un monte, en oposición a egutera que es el lado sur"
JMB At.
"
Etxea laiotzean dago (G-azp)"
Gte Erd 87.
Cf. JMB AEF 1928, 75 (en una lista de topónimos de Ataun): "Layube (= debajo del lugar sombrío) (1808)". v. ainube.
Egutera, gibeltza, laiotza.
Izt C 234 (en una lista de nombres de tierra y productos de agricultura).
Basarri-etxeak [...] batzuk egutera ederrean; besteak laiotz añubean.
EEs 1929, 49.
Nola eguzkiak berotzen ditu / munduko toki laiotzak.
And Auspoa
52-53, 191.
Eguzkibegia, ordea, lurmen zegoen, eta laiotza, ostera, elur.
Zait Plat 54.
Bide zabalen inguruan zelai ta belardi ioriak, zugazti itzaltsuak eta zugatz tantaien laiotzean txoko ozkirriak zabal-zabal edatzen ziran.
Ib. 20.
Mendi-tontorrak elurrez zuri, / atai-aldean laiotza.
NEtx LBB 368.
[Erronkariko oxezki hitzak] ez du [...] esan nahi, "laiotza" baizik.
MIH 345.
Laiotz-izotza baño ez / emen, errekalde ontan...
SMitx Aranz 135.
(Fig.).
Mikenaiko lurralde osoa laiotzean yarri zun.
'Se había ensombrecido'
.
Zait Sof 23.
Jainko-iguzkiak giza-laiotza / mezerdiz argituz gero [...].
SMitx Aranz 175.
Nire baitako laiotzean azterkari.
SMitx Arraun 117.
2.
(
V-gip, G-azp) .
(Adj.).
Sombrío.
"(Lugar) no soleado"
Iz ArOñ. "Etxe laiotza da (G-azp)" Gte Erd 87.
Aiñube edo toki laiotzean dagozan gauzaak.
A BGuzur 151.
Eguzkiak io bageko alde laiotzean.
Zait Plat 38.
Illea irten zan baiña / leku laiotzen.
Insausti 138.
Pentsuz ezin osa, / tristetuz biotza; / amabost eguneko / giro laiotza.Insausti 250.
LAIOTZ-ALDE.
Lugar sombrío.
Gure laiotz-aldeko arkaitzetan jaiotzen den [oroldioa]
.
TAg GaGo 83.